Hemtentor slopas i kampen mot AI-fusk
I ett försök att motverka AI-fusk har fler institutioner på SU valt att ersätta hemtentor med salstentor. Foto: Studietid
Flera institutioner vid Stockholms universitet uppger att de kommer slopa hemtentor för att motverka att studenter fuskar med hjälp av AI. I stället införs fler salstentor, men det finns ett problem — salarna kommer förmodligen inte räcka till.
Efter att AI-tjänsten Chat GPT lanserades i slutet av 2022 har universiteten fått nya utmaningar att ta sig an.
Eftersom att fusk med artificiell intelligens är svårupptäckt har SU tillsatt en arbetsgrupp som tagit fram ett stöddokument till lärarna — och man håller enligt uppgift på att ta fram en strategi på längre sikt.
Men fram tills dess att en universitetsgemensam strategi är på plats har varje institution fått hitta på egna lösningar för att motverka AI-fusk.
Studietid har kontaktat institutioner vid varje fakultet för att höra hur de jobbar för att motverka AI-fusk.
Fler salstentor är första lösningen
Gemensamt för institutionerna är att hemtentorna kommer att minska — samtidigt som fler salstentor införs. Det för att det är lättare att upptäcka om studenter fuskar under en salstenta, bland annat med hjälp av övervakningsverktyget Inspera.
Studenter inom juridik, data- och systemvetenskap, historia samt inom pedagogik och didaktik kommer framöver få skriva, eller skriver redan nu, fler salstentor.
“Förändringen av examinationerna sker successivt. Några kurser har redan nu övergått till salstentor eller kombinationer av skriftliga och muntliga uppgifter som bättre kan svara upp mot de utmaningar AI-verktygen innebär,” skriver Matilda Wiklund, ställföreträdande prefekt vid Institutionen för pedagogik och didaktik, i ett mejl.
Samtidigt finns det oro över huruvida salarna kommer räcka till. Wiklund berättar att det är “föga troligt”, varför man inlett en diskussion med andra prefekter och områdesledningen.
“Vi efterfrågar ett tillfälligt lättande av kravet på att ange exakt examinationsform i kursplaner. Vi har försökt använda formuleringen ‘individuell skriftlig uppgift’ i kursplanerna för att kunna anpassa till exempel brist på skrivsalar och för att kunna ta tillvara innovationer från det arbete som nu utförs på bred front av kursansvariga med anledning av AI-verktygens frammarsch”, skriver Wiklund och tillägger att den formuleringen inte har accepterats inom lärarutbildningen.
På Filosofiska institutionen har man inte tagit beslut i frågan, men utreder en rad olika åtgärder.
“Det handlar om att till exempel ha tentor med uppsatsuppgift fast förlagt i sal, eller att komplettera hemtentor med salstentor eller andra inlämningar”, skriver Sama Aghari, utbildningsansvarig på institutionen.
Läs mer: Sju studenter fällda för AI-fusk på SU — trodde det var tillåtet
Nytt system på DSV ska minimera fusket
På Institutionen för data- och systemvetenskap införde man fler salstentor redan för ett år sen, men insåg snabbt att salarna inte räcker till, berättar prefekt Jelena Zdravkovic.
– Det löste inte problemet, vi är en institution med många program och kurser med behov för olika examinationsformer, säger hon.
Därför har man nu infört ett zonsystem där det dels fortfarande är möjligt för studenterna att fuska, dels där det inte går alls.
– Gröna tentor betyder att tentamen inte kan påverkas av AI-robotar. En sådan form är salstenta med papper och penna, eller med Inspera. Röda är att studenten gör en hemuppgift utan Inspera på sin dator. Gula zonen är till exempel programmeringsuppgifter, med frågor som vi vet att Chat GPT kan lösa delvis korrekt. Varje läromål ska examineras en gång i gröna zonen, men andra uppgifter kan man ha i de andra zonerna. En röd eller gul tenta ska kompletteras med en kort muntlig examination, förklarar hon.
“AI-tjänster är användbara”
På Matematiska institutionen genomförs redan en majoritet av tentorna i sal, men på programmeringskurserna får AI användas som ett hjälpmedel både i sals- och hemtentor.
Att detta är möjligt beror på att AI inte är tillräckligt utvecklat för att användningen av det ska kunna gå från ett hjälpmedel till fusk, enligt Joanna Tyrcha, prefekt på institutionen.
“Dels så anser vi att AI-tjänster är användbara och det är bra om studenter lär sig använda dessa, dels kan det ändå vara svårt att identifiera användningen av dessa tjänster. Vi kan också se att det är bara på de mest grundläggande uppgifterna som AI-tjänster, än så länge, ger för mycket hjälp. På svårare programmeringsuppgifter och de flesta matteuppgifter är AI-tjänsterna än så länge inte tillräckligt hjälpsamma”, skriver Tyrcha.
Diskussioner om att tillåta AI som hjälpmedel under tentor pågår även på flera institutioner. På exempelvis Juridiska institutionen, där man infört fler salstentor, har frågan diskuterats.
Än är det ändå inte aktuellt, enligt ställföreträdande prefekt Björn Lundqvist.
– Vi kommer definitivt behöva inkludera det i vår undervisning i framtiden, men det kräver ju också att studenten själv utvecklas. Vi är inte riktigt där än, säger Lundqvist.
Studenterna föredrar salstentor
När Studietid går ut för att fråga studenter om vad de tycker om att fler tentor kommer att hållas i sal är gensvaret framför allt positivt.
Juriststudenten Elin Eriksson säger att hon tycker att salstentor är bättre än hemtentor — men hon ser gärna en kombination av båda.
– Det är skönt på ett sätt med salstentor, för då får man det gjort, säger hon.
Hariharan Senthil Kumar. Foto: Jennifer Snårbacka
Även studenten Hariharan Senthil Kumar, som pluggar till energiingenjör på KTH, föredrar salstentor.
– Om jag sitter hemma blir jag väldigt lätt distraherad. Om jag går in i en sal och ser mina klasskompisar vända ner huvudet och skriva så motiverar det mig mer. Men det beror också lite på typen av ämne.
Vendela Hellsten. Foto: Jennifer Snårbacka