– Det är en direkt följd av att ChatGPT har blivit så bra och lättillgängligt. Vi förväntade oss det här. Exakt hur stor andel av allt fusk som är gjort med AI vet jag inte, utredningsansvaret ligger på institutionerna och de rapporterar detta till oss. Däremot finns det absolut ett mörkertal, säger han.
De disciplinära åtgärder som tagits i dessa fall är varningar samt avstängningar från två till fem månader.
Karlhede ser allvarligt på utvecklingen.
– Det är väldigt problematiskt, det är en form av spökskrivning. Problemet här är dock mycket större, eftersom det medför en högre tröskel att be någon annan skriva en uppgift än det gör att använda en tillgänglig chattbot.
Studenter hävdar att de inte visste om att AI inte fick användas
En majoritet, fyra av de sju fällda studenterna, medger att de använt sig av AI — men hävdar att de trott att det varit tillåtet.
I instruktionerna för en examinationsuppgift som två studenter fällts för, stod det att “alla hjälpmedel är tillåtna, förutom samarbete”. Detta menade studenterna betydde att det var tillåtet att använda AI.
– Samtidigt finns det generella regler kring att uppgiften ska vara självständigt genomförd och individuell, och i det här fallet faller även det under samma kategori, säger Karlhede.
Svårt att upptäcka: “Form av spökskrivning”
I de flesta av fallen har de rättande lärarna upptäckt fusket genom att referenserna inte existerar. Författarna existerar, men inte själva texten som studenterna hänvisar till.
– Det bästa sättet att upptäcka är genom en manuell granskning. Det här vilseledandet är en form av spökskrivning som funnits tidigare, det vill säga att en student lämnar in en examinationsuppgift som någon annan skrivit. Den typen av spökskrivning är svår att upptäcka, det finns AI-detektorsverktyg men det finns en del kritik mot dem, säger Anders Karlhede.
AI-detektorer har dock använts som ett kompletterande verktyg i den andra hälften av de granskade fallen. De får inte användas som det enda verktyget för ett fällande beslut, enligt SU:s riktlinjer.
– Ofta upptäcker man rent manuellt att nivån eller kvalitén är sådan att man misstänker att studenten skulle använt sig av AI. AI-texterna har vissa kännetecken, man brukar säga att chattbottarna ‘hallucinerar’, de producerar felaktig fakta. Särskilt tydligt blir det att de producerar en referenslista som vid första påseendet ser okej ut, personerna finns, tidskrifterna finns, men texten finns inte.
Åtgärder framåt: Fler övervakade tentor
Anders Karlhede ingår även i universitetets arbetsgrupp som tagit fram riktlinjer för hur anställda kan förhålla sig till chattbottar.
I dem rekommenderar SU att lärare och examinatorer tydliggör för studenterna om och hur AI får användas i samband med examination — samt ser över examinationsformerna för att undvika att AI används “otillbörligt”.
Däremot framkommer inte några riktlinjer för hur lärarna ska utreda misstankar om AI-fusk, bland annat vilka verktyg som kan användas. Att de nuvarande kontrollverktygen, såsom Urkund, inte klarar av att kontrollera AI-text för även lärare fram kritik om i en av anmälningarna.
– Allting är väldigt nytt och det pågår en snabb utveckling på området, så man får ge sig till tåls. Den största förändringen kommer bli på examinationsformerna, dem kan vi förbättra. Skarpa riktlinjer kring vad som går och inte går är lätt att önska sig, men det kommer inte ske, säger Karlhede.
Att SU inte kan tillgängliggöra en AI-detektor för lärarna beror bland annat på att chattbottarna utvecklas så snabbt, enligt honom. Däremot är en väg framåt att tentor övervakas i större utsträckning.
– Jag kan tänka mig att man kommer förändra examinationsformerna, att det blir mer av övervakad examination, mer salstentor och även muntliga uppföljningar efter en hemexamination, då blir det tydligt huruvida studenten skrivit själv.
