SUS redaktionella policy
Antagen av Stockholms universitets studentkårs fullmäktige februari 2018, reviderad februari 2023.
Inledning
Denna policy fastställer villkoren för redaktionell utveckling och produktion inom Stockholms universitets studentkår (SUS).
1. Redaktionell utveckling och produktion är en del av SUS verksamhet.
1.1 Med utgångspunkt i SUS huvudsakliga syfte – att bevaka och medverka i utvecklingen av utbildningen och förutsättningarna för studier vid Stockholms universitet – driver SUS den digitala studenttidningen Studietid.[1]
Det betyder att SUS fullt ut kan använda alla möjligheter att bevaka utbildningen och förutsättningarna för studier vid Stockholms universitet som det journalistiska uppdraget i digital miljö erbjuder.
1.2 Studietids syfte är att utveckla och producera studentjournalistik i världsklass och det syftet står i direkt förbindelse med SUS vision.[2]
Det betyder att redaktionell utveckling och produktion inom SUS bygger på idén att studentjournalistik i världsklass är en förutsättning för att studenter ska kunna vara aktiva medskapare i alla delar av sin studietid. För att studenter ska kunna vara aktiva medskapare i alla delar av sin studietid behöver studietiden (i vid bemärkelse) vara belyst, begriplig och beskriven som en del i ett större akademiskt sammanhang – ur ett studentperspektiv – och detta är Studietids uppgift.
1.3 Budget för redaktionell utveckling och produktion ingår som en del i den budgetproposition som antas av fullmäktige vid verksamhetsårets första sammanträde.
1.4 Verksamhetsplanering för redaktionell utveckling och produktion sker i enlighet med SUS fastställda rutiner för detta, och omfattas av de verksamhetsmål, uppföljningskrav och utvärderingsverktyg för SUS verksamhet som antas av fullmäktige.
1.5 En chefredaktör med uppdrag att leda utveckling och produktion av redaktionell verksamhet är anställd av SUS och placerad vid kansliet med verksamhetschefen som närmsta chef.
Chefredaktören omfattas av samma skyldigheter och rättigheter som övriga tjänstepersoner vid SUS och deltar i både verksamhetsövergripande och områdesspecifika möten för verksamhetsplanering, styrning och uppföljning i enlighet med SUS fastställda rutiner.
2. Redaktionell utveckling och produktion inom SUS bedrivs med yttrandefrihetsgrundlagen som grund och i enlighet med mediebranschens etiska regler; Spelregler för press, radio och TV.
2.1 I linje med SUS värdegrund och organisationens demokratibärande uppdrag bedrivs redaktionell utveckling och produktion med yttrandefrihetsgrundlagen som grund och i enlighet med mediebranschens etiska regler, Spelregler för press, radio och TV. Den redaktionella produktionen är politiskt och religiöst obunden och präglas av professionalism, saklighet och en strävan mot objektivitet.
2.2 Chefredaktören är ansvarig utgivare för all redaktionell produktion publicerad inom ramen för Yttrandefrihetsgrundlagen, oavsett plattform och kanal, och ansvarar tillsammans med verksamhetschefen för att den redaktionella policyn efterlevs. Chefredaktören är även ansvarig för det som publiceras i sociala medier samt de digitala anslagstavlorna som kommentarsfälten utgör.
2.3 Det redaktionella uppdraget är att: bevaka, undersöka, fördjupa och granska händelser, verksamheter, villkor och företeelser som påverkar och har betydelse för de studerandes inflytande, medverkan och/eller gemenskap under sin tid på universitetet, belysa samtidsfrågor ur ett studentperspektiv, samt att verka för ett brett och inkluderande samtal om studenters villkor på lokal, regional, nationell och internationell nivå.
Redaktionens arbete utgår från frågeställningar och ämnen som är relevanta för SUS medlemmar och studenter vid Stockholms universitet. Det är chefredaktörens uppgift att utveckla och implementera inkluderande redaktionella processer som säkerställer nära kontakt med studenter, studentrepresentanter och andra källor med god insyn i studenternas villkor på lokal, regional, nationell och internationell nivå.
2.4 Redaktionell utveckling och produktion garanteras en fri och självständig ställning inom organisationen.
Detta innebär till exempel att medarbetare som agerar på uppdrag av redaktionen (även frilansuppdragstagare, medarbetare anställda av extern organisation, ideella uppdragstagare m fl) garanteras tillgång till information och kunskap som finns tillgänglig inom SUS. Det innebär även att SUS egen verksamhet är föremål för granskning.
Detta skapar särskilda förutsättningar för den redaktionella verksamhetens roll i den egna organisationen och kräver särskild uppmärksamhet. I Journalistförbundets dokument Riktlinjer för organisationstidningar beskrivs organisationstidningens relation till organisationen på följande sätt:
”Journalistförbundets uppfattning är att den organisation som ger ut en tidning måste ha rätt att bestämma tidningens inriktning, mål och syfte. Samtidigt måste varje demokratisk organisation tåla granskning, både av den egna organisationen och av dess omvärld. Detta kräver ett förtroendefullt samarbete mellan organisationens ledning och redaktionen.”
Ett sådant förtroendefullt samarbete kommer ur ett respektfullt samtal som förs kontinuerligt i organisationen. Det räcker inte att reglera den dialogen i en redaktionell policy, alla inblandade behöver aktivt engagera sig och söka förståelse och kunskap, både när frågan aktualiseras av en aktuell process och under perioder när verksamheter och företeelser utanför kåren granskas.
För att skapa grundförutsättningar för ett bra samtalsklimat fastställs följande grundprinciper i denna redaktionella policy:
Det är viktigt att chefredaktören och andra som arbetar med redaktionell utveckling och produktion löpande deltar i både verksamhetsövergripande och områdesspecifika möten för verksamhetsplanering, styrning och uppföljning i enlighet med SUS fastställda rutiner. I det dagliga arbetet ges möjlighet att lära känna varandra och de särskilda förutsättningar som gäller för de olika verksamhetsområdena inom SUS.
Stor kunskap om, och erfarenhet av, journalistiska bedömningar och redaktionellt arbete krävs av chefredaktören, och det ingår i uppdraget att i förekommande fall förklara och tydliggöra redaktionella resonemang och principer på ett korrekt sätt. Samtidigt behöver organisationens ledning visa förtroende för att det redaktionella arbetet bedrivs på ett sakligt och objektivt sätt, med medlemmarnas och lärosätets studenters behov av bevakning av utbildningen och förutsättningarna för studier vid Stockholms universitet som grund.
Ett grundläggande tydliggörande gällande när diskussioner om redaktionella beslut förs kan utgöra en viktig utgångspunkt för det förtroendefulla samarbete mellan organisationens ledning och redaktionen som krävs. En viktig princip att slå fast är att ingen annan än redaktionen (med chefredaktören som högst ansvarig) avgör vad som ska publiceras, och fram till och med publicering sker diskussionen alltså inom redaktionen. Men det är lika viktigt att fungerande processer för att utvärdera den redaktionella verksamheten och diskutera redaktionella beslut som tagits, efter publicering, måste finnas på plats.