AI-fusk är inte en stor oro för SU – sätter ändå in arbetsgrupp

Clas Hättestrand är Prorektor på Stockholms universitet och ordförande för arbetsgruppen som ska jobba med AI-relaterade frågor.

Dagens teknologi möjliggör en ny typ av plagiat. I AI-chattar kan studenter skriva in sina examineringsfrågor vid hemtentamen och få tillbaka unika och akademiska svar på frågorna. Nu har Stockholms universitet tillsatt en arbetsgrupp som ska jobba med AI-relaterade frågor under våren.
– Det är inte så att det finns en stor oro. Utan vi har noterat att det finns lite frågetecken, säger Clas Hättestrand, Prorektor och ordförande för arbetsgruppen.

Fenomenet om fusk med AI är något som diskuteras brett inom universitetsvärlden, därför har rektor Astrid Söderbergh Widding nyligen tillsatt en arbetsgrupp som ska titta på frågan om AI och hur det kan påverka utbildning och examinition vid universitetet.

– Jag är övertygad om att studenter har testat det här verktyget. Det skulle jag ha gjort om jag var student för att undersöka, säger Clas Hättestrand, ordförande i arbetsgruppen och fortsätter:

– Den här arbetsgruppen har fått två uppdrag. Det ena är att ta fram ett material innan första mars som kan fungera som stöd till lärarna på universitetet. Lite som ett fråga-svar dokument.

Det andra uppdraget handlar om att arbetsgruppen ska ta fram förslag på hur universitetet ska hantera frågan vidare, till exempel om det behövs en strategi på längre sikt.

– Det finns olika aspekter på det här. Det som har pratats mest om är användning vid examination som ett fusk. Det är det uppenbara som man tänker på. Men vi sätter inte fingret på något som är nytt. Det har alltid funnits en risk att det inte är studenten själv som skrivit texten, att man tagit hjälp av en vän eller spökskrivare.

En AI-genererad text är dock svårare att upptäcka. Vid examinationer använder sig SU av plagiatverktyget Original som flaggar om inlämningen liknar en annan källa. Men eftersom AI-chatten ger unika svar varje gång är det svårare att upptäcka. Det finns dock verktyg som kan känna igen en AI-generad text och säga hur stor sannolikheten är att det rör sig om just det. Men det är inget man kan använda likt ett plagiatverktyg vid disciplinärenden eftersom universitetet inte kan jämföra med någon originalkälla.

– Chattbotarna är självlärande, så ställer du frågan en annan dag blir svaret annorlunda för då har kunskapen byggts på, säger Clas Hättestrand.

Studenten Martin som pluggar till ämneslärare har hört talas om fenomenet med AI-chattar på nyheterna, men tror inte att studenter på SU använder det vid hemtentamen.

Martin pluggar till ämneslärare i historia och geografi

– Jag tror säkert att någon försökt, men det är ganska svårt att fuska och det finns strikta regler för det också. Så jag tror inte det, säger han.

Lucas som också är student och pluggar juridik tror däremot att det används av andra studenter.

– För att det är ett hjälpmedel till att skriva arbetet. Man kanske inte baserar allt på det, men det kan vara en grund för upplägget, säger han.

Så vitt Clas Hättestrand vet har Stockholms universitet ännu inte hanterat ett disciplinärende som rör sig om just fusk med hjälp av AI, vilket kan hänga ihop med att det är svårt att avgöra om det är en AI-genererad text. Men Clas Hättestrand tror inte att AI-chattar bara av ondo.

– Man ska inte glömma att det kan vara ett studiehjälpmedel för att förstå frågor och ett sätt att samla in information för att sedan skriva egna svar.

Det här är en AI-chatt:

Den mest omtalade chatboten är ChatGPT som företaget OpenAI står bakom.

ChatGPT är gratis och tillgänglig för alla och släpptes den 30 november 2022.

Fem dagar efter lanseringen uppgav en av grundarna att chatboten fått över en miljon användare.