AI-fusket på samma nivå som i våras – “Hade förväntat mig fler fall”

Under hösten och våren 2023 fälldes lika många studenter för AI-fusk. Foto: Sofi Röjlar

Under hösten anmäldes 85 fall av misstänkt fusk vid Stockholms universitet, varav runt tolv procent var AI-relaterade. Det är mindre än väntat, enligt disciplinnämndens ordförande.

I och med att Chat GPT öppnades för allmänheten har universiteten på olika sätt försökt gardera sig mot fusk assisterat av AI-verktyget. Inrättande av riktlinjer om hur man får använda AI och slopande av hemtentor till förmån för salstentor är några exempel. 

Men det är oklart om säkerhetsåtgärderna har fungerat eller inte.

Under vårterminen 2023 hade SU sina första fall av AI-relaterat fusk, då totalt sju studenter fälldes, vilket Studietid tidigare rapporterat om. Siffran förblev oförändrad under höstterminen, då disciplinnämnden mottog tio ärenden om misstänkt otillåten användning av AI, varav sju hittills fått fällande utslag. 

Anders Karlhede. Foto: Eva Dalin/Stockholms universitet.

Enligt fysikprofessorn och rektorsrådet Anders Karlhede, som tillsammans med rektor och prorektor delar på rollen som ordförande för disciplinnämnden, är det mindre fall än väntat. 

– Jag hade förväntat mig fler fall. Men jag kan också se skäl till att det inte är fler som har anmälts, eller upptäckts, säger Anders Karlhede. 

En teori är att institutionerna förhindrat en del av fallen genom att i viss utsträckning förändra examinationsformerna. En annan teori är att studenterna blivit bättre på att fuska med AI, vilket gör det svårare att upptäcka. 

– Fallen man upptäcker är i regel dem som uppvisar speciella egenheter som chattbotarna har. Chattbotarna hallucinerar bland annat, de hittar på fakta och referenser och formulerar sig i vissa sammanhang på ett sätt som inga studenter skulle göra för en viss typ av fråga.

I de lättupptäckta fallen har studenten låtit chattboten skriva en hel uppgift och sedan direkt skickat in den. Svårare blir det om studenten bearbetat en AI-genererad text. 

– Om en student använder en chattbot och låter den skriva hela svaret på någon fråga, men sedan bryr sig om att gå igenom det hela och se till att det ser bra ut, då blir det väldigt mycket svårare att upptäcka. 

Om en student har bearbetat en AI-genererad text, räknas det som fusk då?

– Ja det skulle jag säga, men det beror dels på vad man har getts för instruktioner, dels på vilken typ av bearbetning som gjorts. Normalt sett ska man skriva utifrån den kunskap man skaffat sig, inte bara tekniskt bearbeta en text så att det ser okej ut. Men det gäller även för andra typer av plagiat, jag tycker ju att bara ta en text och skriva om den inte är okej heller, och det kan vara svårupptäckt även det.

Under höstterminen inkom totalt 85 anmälningar om misstänkt fusk till disciplinnämnden, vilket innebär att enbart närmare tolv procent av ärendena gällde otillåten användning av AI.

Eftersom man inte kan utgå ifrån traditionella plagiatsverktyg i bedömningen av AI-relaterat fusk får disciplinnämnden förlita sig på utredningsarbetet som institutionerna gjort. Avgörande för utfallet blir ofta hur institutionen resonerat kring studentens kunskapsnivå. 

– Om man inte kan hitta väldigt tydliga tecken, utan man bara misstänker att det här helt enkelt är på en nivå som den här studenten inte skulle kunna åstadkomma, då blir det ju som en vanlig spökskrivning. Och då är det ju en avvägning, en bedömning om hur starkt man kan underbygga eller avgöra vad som är rätt eller fel i ett sånt fall, vilket beror mycket på hur institutionen har argumenterat.