Studentkårer kräver att universitetslärarna blir mer pedagogiska

Det ställs krav på lärosätena och regeringen – lärarna på universiteten måste bli bättre pedagoger. Bakom kraven står Sveriges förenade studentkårer (SFS).

– Ska vi ha en excellent utbildning och vara en kunskapsnation, då kan man inte putta det här åt sidan och tro att det kommer gå bra, säger Jacob Färnert, ordförande SFS.

Jacob Färnert är ordförande för Sveriges förenade studentkårer (SFS). Foto: Maria Crusmann/SFS

Sveriges förenade studentkårer (SFS) vill att lärarna på Sveriges universitet och högskolor ska ha bättre kunskaper inom pedagogik. Detta är en fråga de drivit i årtionden, men som fått ny kraft efter en enkätundersökning till sina medlemskårer.

– Nu har vi frågat våra medlemmar och har sett att det är en fråga som engagerar många, berättar Jacob Färnert, ordförande för SFS.

I undersökningen framkom att studentkårer tycker att lärosätena bör utforma och utveckla incitament för pedagogisk meritering samt värdera pedagogisk kompetens vid rekrytering.

Rekommendationen från Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) är att professorer ska ha minst tio veckors utbildning i högskolepedagogik.

– Men på flera lärosäten räcker det med fem veckor för att bli behörig till en sådan tjänst. Det är ett tydligt exempel på att detta är nedprioriterat, säger Färnert.

På just Stockholms universitet följs dock SUHF:s rekommendation när det kommer till både lektorer och professorer.

“Uppenbarligen finns det rum för utveckling”

SFS vill dessutom att lärosätena ska utbilda och kompetensutveckla lärare och doktorander i högskolepedagogik.

Men görs inte det redan?

– Jo, det är ju ett krav att man ska kompetensutveckla sin personal, så det görs ju. Men sen är frågan hur snabbt det går, eller hur mycket som görs, eller hur det värderas hos lärarna men också hos lärosäten i stort. Uppenbarligen finns det rum för utveckling hos lärarna när det kommer till pedagogik, det har vi fått signalerat genom rapporten – flera studenter och studentkårer är inte nöjda med det pedagogiska i utbildningarna och tycker inte att den håller den kvalitet man önskat, svarar Jacob Färnert.

SFS ser därmed ett behov av att lärosätena dessutom förbättrar sitt arbete med kursutvärderingar för att ta tillvara på studenternas synpunkter.

Men de ställer även krav på regeringen. För att lärosätena ska kunna förbättra lärarnas pedagogik vill SFS att regeringen ska öka lärosätenas finansiering.

De vill också att regeringen ska tillsätta ett uppdrag för att främja och prioritera högskolepedagogikens utveckling på nationell nivå.

– För några år sedan fanns ett sådant uppdrag hos UHR (Universitets- och högskolerådet, reds. anm) och vi tyckte det uppdraget gav mycket god frukt. Men det lades ner. Det hade bara kostat fyra-sex miljoner att låta det fortsätta. Vi ser gärna att man återupptog ett sådant uppdrag igen. Jag är medveten om att regeringen behöver finansiera välfärden och köpa polisbilar. Men ett sånt här regeringsuppdrag ger väldigt mycket pang för pengen, säger Jacob Färnert.