Klimatstudenterna i upprop mot universitetens flygande

Erica Aronsson och Mathilda Jilg, styrelseledamöter i Klimatstudenterna.

Universitetens flygrelaterade utsläpp sjönk drastiskt under pandemin. Nu har föreningen Klimatstudenterna Sverige startat en namninsamling för att hålla universitetens utsläpp nere. — Det är slut på skitsnacket, säger Mathilda Jilg, styrelseledamot i Klimatstudenterna.

Våren 2019 granskade vi på #studietid Stockholms universitets flygresor i tjänsten och kom fram till att SU flög för närmare en miljon kronor i veckan. Resorna resulterade i 4 559 ton i koldioxidutsläpp 2018 och mer än 1200 varv runt jorden.

Under pandemin minskade Stockholms universitets och andra lärosätens flygrelaterade utsläpp kraftigt. Föreningen Klimatstudenterna Sverige, som finns representerade vid flera av landets lärosäten, vill nu att utsläppsminskningen håller i sig och har startat en namninsamling för att sätta press på lärosätena.

— Nu efter pandemin vill vi inte att universiteten återgår till “business as usual” så vi vill att de ska halvera sina utsläpp från 2019 till 2023, för att på så sätt kunna uppnå Agenda 2030-målet att vara klimatneutrala, säger Mathilda Jilg, styrelseledamot i Klimatstudenterna.

Föreningen vill att universiteten är en förebild när det kommer till klimatet och att man lyssnar på sin egen forskning. Magnus Breitholtz, prefekt vid institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi, leder Stockholms universitetets miljöråd. Han säger att SU inte kan gå tillbaka till hur det var innan pandemin.

— Vi hoppas ju att vi inte kommer gå tillbaka till “det gamla normala”, säger Magnus Breitholtz, och fortsätter:

— Och det kan ju inte gå tillbaka till. Vi fick ju nya tydligare mål och vi ska ju, på Stockholms universitet, minska våra utsläpp med i genomsnitt fem procent per år.

“Utsläppen måste minska och de måste minska rejält.”

Magnus Breitholtz, leder SU:s miljöråd.

Flyget är en av universitetets stora utsläppskällor, och något som ofta diskuteras, menar Magnus Breitholtz. SU har sedan ett år tillbaka en ny tuffare mötes- och resepolicy som säger att universitets anställda inte kan resa med flyg om en resa är kortare än 700 km och man kan inte heller flyga till ett möte som är kortare än en arbetsdag.

— För tjänsteresorna, eller klimatet, kom ju pandemin rätt lägligt för att jag tror att det blir en beteendeförändring som är ganska substantiell. Det är inte så att vi bara kan sluta resa, men utsläppen måste minska. De måste minska över tid och de måste minska rejält, säger Magnus Breitholtz.

Vad tycker du om den här namninsamlingen?

— Det är väl jättebra. Jag känner ju av engagemanget från studenterna, och det är ju självklart för ett universitet att lyssna till studenterna. Det är kanske den allra viktigaste intressentgruppen vi har, och jag hävdar att vi har samma mål, vi har samma klimatproblem och samma önskan som studenterna.

I dagsläget har 150 personer skrivit under “Stop unnecessary flying! Swedish universities need to practice what they teach”, som Klimatstudenternas namninsamling heter, men man hoppas att fler ska engagera sig.

— Vi hoppas såklart att många fler ska skriva under, säger Erica Aronsson, styrelseledamot i Klimatstudenterna.

— Det är dags för en förändring nu, det är slut på skitsnacket. Det är mycket tomma ord och lite handling och vi har fått nog av det, säger Mathilda Jilg.

Vad kan man göra som student om man vill engagera sig?

— Man kan nå ut till oss, vi finns över hela Sverige men det finns också många andra klimatorganisationer man kan engagera sig i. Bara man engagerar sig på något sätt så är det bra, svara Mathilda Jilg.

Vill du se längre intervjuer med Erica Aronsson, Mathilda Jilg och Magnus Breitholtz finns det i veckans avsnitt av Studentnytt.