DEL 1: Nya tider, nya lösningar?

Det är tidigt på höstterminen och måndagsmöte på Stockholms universitets studentkår. Universitetets rektor, Astrid Söderbergh Widding, och förvaltningschefen Eino Örnfeldt är på plats. De är inbjudna för att presentera sig för kårmedarbetarna och säga några väl valda ord om vad de har för tankar om sitt ledarskap och var universitetet är på väg. Och det visar sig att förändringarnas vindar kanske börjat blåsa genom IT-strukturen som gud glömde…

Det äts hembakad äppelkaka och dricks kaffe. Kårmedarbetarna lyssnar och ställer frågor. Både rektor och förvaltningschef betonar värdet av aktiva och pådrivande studentkårer. Frågan om strategiskt viktiga processer kommer upp.

Förvaltningschefen nämner arbetet med den nya lärplattformen Athena, och behovet av ”en ingång”, både för studenter och anställda. Alltså idén om att varje student och varje anställd har en digital arbetsmiljö som samlar alla deras system och plattformar på ett ställe.

En ingång som utgår från användarens behov och förutsättningar, som samlar alla digitala system som behövs för att studera, eller jobba, på SU.

Han beskriver det som ett nytt förhållningssätt. “Vi tittar på digitalisering i stort, det har vi inte gjort alls innan. System kan vara jättebra var för sig, men om de inte utvecklas i samverkan med varandra spelar det ju ingen roll”, säger han.

Visionen är alltså att alla studenter på SU ska ha endast en digital ingång, där allt de behöver för att göra det bästa av sina studier finns tillgängligt. Men hur kommer det sig att Stockholms universitet, en av Stockholms största arbetsplatser, inte tidigare har “tittat på digitalisering i stort?”

Internet är ju faktiskt äldre än de flesta studenter på SU. En 23-åring har aldrig levt i en värld som inte är digital. Hur kommer det sig att SU först nu närmar sig idén om “en ingång”, när de flesta andra större svenska lärosäten har infört olika varianter på användarvänliga studentportaler för flera år sedan? Och hur ska målet nås?

Hur jobbar universitetet, i praktiken, för att nå visionen om “en ingång”? Och när kommer den?

Men framförallt, hur ser det egentligen ut idag? Hur ser den digitala arbetsmiljön ut för studenter på SU, när ett digitalt helhetstänk har saknats fram tills alldeles nyligen? Vilka utmaningar möter studenten i SU:s IT-miljö, och hur påverkar den digitala arbetsmiljön studenternas vardag?

Vi har tittat närmare på studenternas digitala arbetsmiljö. Är den bra? Dålig? Eller rent av förskräcklig?

DEL 2: Brutna länkar och svårt att hitta

Vi börjar där studentens kontakt med SU:s digitala arbetsmiljö ofta börjar; på www.su.se. En rimlig startpunkt när man söker efter information om sin utbildning och allt man behöver för att göra det bästa av sina studier. Hur användarvänlig är den? Hur lätt är det att hitta viktig information? Hur mycket förkunskaper krävs för att hitta rätt?

#frågasvar: Vad tycker du om SU:s webbsida?

I förra veckans avsnitt av Studiesvepet kunde Alexander Norrgrann konstatera att länken till SU:s regelbok för Fusk: plagiat och otillåtet samarbete var bruten. Regelboken gick inte att hitta via de sökvägar som angavs på webbsidan.

För att få en tydligare bild av problemen med SU:s webbsida kontaktar vi Viktor Gattzén, UX designer verksam i Stockholm, och ber honom titta på SU:s webbsida ur ett användarperspektiv.

Skulle du säga att sajten är ändamålsenlig?

– Som UX-designer skulle jag begå tjänstefel om jag sa att en sajt var ändamålsenlig utan att prata med en enda användare. Kanske inte lämna-in-brickan-och-pistolen-fel, men ett rätt stort fel. UX-design har liksom inget existensberättigande utan användarna.

– Men jag kan personligen tycka att sajten är lite rörig och att är vissa knappar är felplacerade om man vill fånga upp specifika användare så som nya studenter, yrkesverksamma, alumner, etc. Det tog mig nästan fem minuter att själv hitta vart jag loggar in, jag tänkte att “gå till-rutan” var ett sökfält eftersom sökrutan knappt syns.

 Skulle du säga att sajten är lätt att navigera runt på?

– Tänk dig att du ärver en uppsättning lego, där bitar ligger huller om buller, vissa delar sitter ihop i former av ditt syskons halvfärdiga fantasibyggen. Alla delar finns där, men ingen ritning eller ordning. Istället för en nyköpt uppsättning med ritning där bitar är sorterade. Det bli svårt att hitta rätt, men det går till slut. Sen skulle jag säga att vissa knappar är färgsatta rent idiotiskt, är du färgblind kommer du inte kunna läsa vad det står.

– Du vill alltid ha en bra ingång för användare på en hemsida. ”Vill studera-knappen” kan vara en sådan men på su.se leder den inte dit du tror. Sidan bakom en knapp måste ligga i paritet med det som man förväntar sig.

– De har inte heller klarat att få till tab-ordningen. Trycker du på tab-tangenter så ska markören gå genom de klickbara alternativen uppe till vänster ner till höger. Det finns riktlinjer som kallas Web Content Accessabilities Guidelines som ska vara behjälpliga för personer med funktionsnedsättningar. Den har använts av i princip alla som byggt upp sajter de senaste 10 åren, men den verkar inte ha använts när man har byggt su.se.

 Varför tror du att su.se ser ut som den gör?

– Det är ett, så som jag upplever det, relativt vanligt problem. Sajter utvecklas lite High Chaparral och byggs på med ett inifrån-och-ut-tänk snarare än vice versa. En tendens jag sett är att man internt inte har enat sig kring mål och syften med sajten. Man tänker i silos kring avdelningar där organisationen har ägandeskap över en del av sajten snarare än att se hela sajten som en entitet. Redaktörerna gör inget fel. De gör som de blir tillsagda men de travar ju till slut bara grejer på varandra.

Är sidan estetiskt tilltalande och spelar det någon roll?

– Det är givetvis problematisk att prata i termer om snyggt och fult då den upplevelsen alltid är subjektiv. Men om man ser bortom det och istället pratar om estetiskt tilltalande vs icke estetiskt tilltalande så har det en ganska stor effekt på själva användarupplevelsen. Det finns studier som tyder på att användare är mer förlåtande ju mer estetiskt tilltalande en hemsida är.

– Det är ett relativt vanligt grepp inom design att försöka dölja dåligt genomtänka designlösningar genom att göra dem estetiskt tilltalande. En sminkad gris kanske ser bättre ut än en vanlig gris, men det är fortfarande en gris. Men å andra är en fult sminkad gris både ful och en gris.

 Har du förslag på en hemsida som har bra UX och användarvänlighet?

– En sajt som är välrenommerad inom användarvänlighet är gov.uk. De har gjort ett enormt arbete i att inventera olika interaktioner och visuellt material för att se det som ett medel som spänner sig över silos som hjälper ALLA användare att nå sina mål. Oavsett vad de vill åt.

Är det svårt att designa en bra webbsida?

– Kan du det så är det gjort på några minuter, det är inte särskilt komplicerat.

5 största universitetens webbsidor - rankade

Vilket av Sveriges fem största universitet har den bästa hemsidan?

Sveriges fem största universitet är i storleksordningen Stockholms, Göteborgs, Uppsala, Lunds och Umeå universitet. På varje enskilt lärosäte går det minst 25 000 studenter och Stockholms universitet (SU), som är störst, har över 50 000 studerande årligen.

Men har de största universiteten också de mest genomtänkta och funktionella hemsidorna?

Vilken universitetshemsida är designmässigt snyggast och mest funktionell? Kan man logga in på ett universitets lärplattform/lärplattformer via startsidan?

Vi har listan som svarar på frågorna!

Så vad säger SU? Hur tycker de att webbsidan funkar?

Så hur jobbar SU med sin webbsida? Hur tycker man att den funkar? Vad har man att säga om användarupplevelsen och tillgänglighet? Och hur kan den bli bättre?

Jan Löf arbetar som gruppledare för marknadskommunikation; ett arbetsområde som bland annat samordnar drift, utveckling och förvaltning av universitetets centrala digitala kanaler samt universitetets externkommunikation.

I sitt arbete ansvarar han bland annat för att webbtjänsternas vidareutveckling, möter användarnas och organisationens behov, att den grafiska profilen för Stockholms universitets digitala närvaro följer Stockholms universitets visuella identitet och att relevanta avtal finns genom upphandling.

Alexander Norrgrann träffade honom för att ta reda på hur SU ser på sin webbsida.

Efter intervjun skickar Jan ett mejl till redaktionen med ett förtydligande av att han inte är samordnare av universitetets ALLA digitala kanaler, dvs inte alla system och plattformar.

Vid publicering har vi ännu inte lyckats ta reda på om det finns en person vid SU som har det helhetsansvaret. Vet du om det finns en sådan person, och vem det i så fall är? Hör av dig till redaktionen@studietid.se.

DEL 3: En djungel av plattformar och frustration

SU:s webbsida brottas med en hel del problem, men studenternas digitala arbetsmiljö är mycket större än den. Vår genomgång av studenternas digitala arbetsmiljö visar på en frustrerande vardag, där många upplever att de behöver lägga alldeles för mycket tid och energi på moment som borde vara enkla.

Under 1990- och 2000-talet har flertalet lärplattformar och andra digitala hjälpmedel utformats för Stockholms universitets studenter och lärare. Implementeringen har sett ut på lite olika sätt, men genomgående har det saknats centrala riktlinjer för hur information ska presenteras och hur de olika plattformarna ska användas.

Det är upp till varje institution, eller i många fall varje enskild lärare, att lägga upp information och använda plattformarnas olika funktioner, vilket skapar frustration hos både lärare och studenter.

Samma plattform kan alltså se helt olika ut för användaren från kurs till kurs, också inom en och samma institution. Det innebär att studenter hela tiden ställs inför nya sätt att t ex lämna in hemtentor, hålla koll på schemaändringar och genomföra grupparbeten.

Utan centrala riktlinjer för hur information ska presenteras och hur lärplattformarna ska användas ställs studenten ständigt inför nya administrativa utmaningar, baserade på vad individuella lärare har för preferenser, och lärare saknar stöd för att använda plattformarna på ett bra sätt.

Institutioners användning av lärplattformar

Vissa institutioner använder sig av fler IT-system än andra. Dock är det så att alla som studerar vid Stockholms universitet har tillgång till minst en lärplattform och TimeEdit. De som går kurser vid flera institutioner behöver med hög sannolikhet tillgång till mer än en plattform för att kunna utföra sina studier.

Ett exempel på ett program där studenten behöver tillgång till flera olika lärplattformar är kandidatprogrammet i Digitala medier och systemvetenskap (DMS).

Digitala medier-programmet läses vid datasystemvetenskapliga institutionen (DSV) institutionen för mediestudier JMK och ett antal kurser vid Frescati. Det betyder att en student som går DMS måste använda sig av Athena för studier vid Frescati, ilearn2 och Daisy för studier vid DSV samt TimeEdit för att ha kontroll på alla scheman. Även Scipro används vid C-uppsatsarbeten.

Det krävs alltså fem program, som alla kräver separata inloggningar med SU:s student-ID, för att det ska vara möjligt att utföra sina studier som DMS-student. Men lärarstudenterna har en ännu rörigare situation.

CASE: En lärarstudents digitala verklighet

De studenter som läser vid flera institutioner använder också ofta flest olika digitala plattformar och verktyg, helt utan en sammanhållande tanke på användarens upplevelse. Men en lärplattform som t ex Mondo kan också se helt olika ut på olika kurser eftersom det saknas centrala riktlinjer om hur information ska presenteras. Lärarstudenterna har haft en särskilt rörig digital situation.

Studenter på Stockholms universitet använder sig av olika lärplattformar/program beroende på vilken institution de går vid. Om de enbart går vid en institution är det också ofta en lärplattform som används. Om en student av olika anledningar går vi flera institutioner under sin studietid är det inte ovanligt att fler än en lärplattform nyttjas.

Lärarstudenter t ex, studerar beroende på vad de läser för typ av program, på minst tre institutioner. Det betyder däremot inte att de alltid använder sig av tre lärplattformar. Vanligast är det att de som går lärarprogrammet främst använder sig av lärplattformen Mondo och ibland FastReg för kursinformation, men i lite olika utsträckning.

I vissa fall finns det enbart kursinformation på den specifika kurshemsidan som rör verksamhetsförlagd utbildning (VFU-portfölj) som tillhör programmet, medan Mondo då istället fungerar som en portal för inlämningar och tentor.

Detta kan vara förvirrande för många eftersom informationsdistribueringen kan se ut på lite olika sätt beroende på vilken kurs man läser. Ibland finns det information på kurshemsidan, ibland Mondo och i ibland på en helt annan lärplattform, som t ex FastReg.

Lärplattformarna Mondo och FastReg är väldigt olika, framförallt när det kommer till hur gränssnitten ser ut, både visuellt och funktionalitetsmässigt. Det behövs dessutom två separata inloggningar, en för Mondo och en för FastReg, vilket gör det hela ännu mer komplicerat.

Alla lärarstudenter går delkurser på institutionen för juridik (JIK) och måste då använda sig av både Mondo och FastReg med två olika inloggningar samt specifika kurshemsidor beroende på vilken kurs denne läser.

Och dessutom finns det alltså inga riktlinjer för hur och var kursinformation ska presenteras på lärplattformarna eller kurshemsidorna, vilket är ett stort problem för både lärare och studenter.

Helena Nilsson som studerar till mellanstadielärare på Stockholms universitet har stött på många digitala plattformsbaserade problem under sin studietid. Under sina studier har Helena främst använt sig av Mondo men även VFU-portföljen dvs kurshemsidor för att ta del av nödvändig information.

Helena som är inne på sitt fjärde år har aldrig tyckt att varken, Mondo eller någon kurshemsida har varit speciellt bra funktions- och läromässigt. Det är dock inte kursinformationen i sig som är problemet utan hur den förmedlas via de olika plattformarna.

– Det är olika hur kurser läggs upp och det kan skapa mycket förvirring för oss studenter. Det ska t ex komma upp information om schema minst två månader innan startad kurs, vilket det ibland inte har. Och det kan jag tycka är en jättebrist.

Det är också vanligt att nödvändig information kan vara orimligt svår att få tillgång till, vilket gör att studenter måste samarbeta för att hitta vad de behöver inför en kurs. Hur en kurs är upplagd och ser ut på exempelvis Mondo är upp till enskild lärare att bestämma.

– Det hade varit otroligt hjälpsamt om det var samma struktur för alla flikar. I filsamlingen kan det t ex vara väldigt olika i hur det är upplagt. Det brukar också vara vanligt att studenter måste fråga varandra för att hitta nödvändig information. Det tar mycket tid!

Bristen på riktlinjer skapar också frustration hos lärarna.

– Lärarna tycker också att det är rörigt då de inte vet hur och var de ska lägga upp nödvändigt kursmaterial.   

Rörigt blir det med uteblivna riktlinjer gällande kursmaterialdistribueringen och både lärare samt studenter drabbas. Uteblivna riktlinjer och pedagogisk dåliga plattformar gör att alla inblandade blir förvirrade och förvirring skapar problem, vilket i sin tur tar tid att lösa, tycker Helena.

– Under min utbildning har jag spenderat minst en dag innan kursen har satt igång med att bara spara ner allt från Mondo. Det tar jättemycket tid. Man borde kunna utgå från att all information man behöver alltid finns på Mondo. Det är otroligt många olika institutioner som vi möter och alla har helt olika upplägg helt enkelt. Det finns ingen universell plattform utan det blir väldigt rörigt. Mondo är heller kanske inte den mest pedagogiska sidan från början.

Helena är också noga med att påpeka att den bristande digitala arbetsmiljösituationen inte bara är problematisk för studenter, utan även för lärare som ständigt försöker göra så gott de kan för att underlätta för studenter.

– Lärarna har försökt allt för att underlätta för oss, men de har också haft stora problem med t ex Mondo.

Missnöjet med Mondo har varit utbrett på universitetet, och en ny lärplattform, Athena, har tagits fram för att ersätta den. Men hur går det egentligen med implementeringen av Athena?

DEL 4: Vilse i plattformen - ny teknik, gamla utmaningar

Text: Emmeli Nilsson

Athena är vishetens gudinna i grekisk mytologi. Ändå har införandet av universitetets nya lärplattform med samma namn kantats av idel frågetecken.

Till vänster om ytterdörren sitter en ringklocka och en klisterlapp med texten ”NY LÄRPLATTFORM ATHENA”.

Ringklockan fungerar inte.

– Oj, fungerade den inte? Då ska det felanmälas, säger IT-konsulten som till slut öppnar dörren.

Varje tisdag är det öppet hus i Skära villan, ett rosa hus mitt på universitetsområdet. I ett litet, iskallt konferensrum har tre personer bänkat sig framför en skärm för att få en grundläggande demonstration av lärplattformen. Deltagarna, ett par kursadministratörer och en universitetslärare, har mängder av frågor. Hur ska studenterna lämna in labbrapporter? Finns det en gräns för hur många studenter man kan lägga in i en grupp? När ska systemet införas?

IT-konsulten svarar tålmodigt. Athena skiljer sig mycket åt jämfört med det system som flest använt de senaste åren, Mondo.

En kommunikationsruta dyker upp på skärmen: ”Det har gått troll i den här testningen, testladok ligger nere”. Konsulten klickar bort rutan.

– Jag tycker att vi ska ta gott om tid på oss för den här övergången, säger en av kursadministratörerna med viss oro i rösten.

Athena är fortfarande så nytt att alla inte hört talas om det än. Men planerna på att ersätta dagens lär- och samarbetsplattform Mondo med ett modernare alternativ har funnits i minst sju år. Nu börjar det bli bråttom.

– Vi började undersöka byte av system redan före 2012. Mondo är så gammalt, det går inte att underhålla mycket längre till, säger Meya Torun som är sektionschef och tillförordnad IT-chef.

– Mondo är helt klart det system där vi haft flest incidenter och störningar. Det har funnits ett stort missnöje med det verktyget.

Även om IT-avdelningen länge suktat efter ett nytt och bättre system än Mondo är det först sommaren 2016 som det blir skarpt läge. Det är då IT-avdelningen får i uppdrag av universitetets förvaltningschef att upphandla och införa en ny lärplattform.

Därefter går det snabbt. I oktober skickas en kravbild på remiss till områdesnämnderna, Centrum för universitetslärarutbildning och studentkårerna. De får två månader på sig att svara. Många är positiva. Äntligen ska Mondo bytas ut! Men områdesnämnden för naturvetenskap frågar sig varför det plötsligt är så bråttom. De tycker tidsplanen verkar forcerad.

Fyra företag lämnar anbud under våren och deras system testas av lärare och studenter. Resultatet är nedslående: Inget av systemen når höga resultat. Itslearning, ett globalt lärplattformsbolag med bas i Norge, vinner till slut upphandlingen. I juni 2017 skriver de kontrakt med universitetet.

Samma månad tar rektor beslut om att tillsätta en referensgrupp som ska hjälpa till att anpassa systemet till universitetet. I gruppen ingår lärare, studenter, representanter från IT-avdelningen och allt som oftast även representanter från Itslearning. Tanken är att de ska diskutera frågor som gruppens projektledare skickar ut inför varje möte.

– Det lät bra. Men det fungerade inte särskilt bra. Det var sällan vi diskuterade det vi skulle, säger en av gruppens studentrepresentanter, som vi kan kalla Karin.

Istället fastnar gruppen i detaljfrågor, som exakt hur olika system ska integreras med varandra och vilka behörighetsroller som ska finnas. IT-avdelningens representanter grottar ner sig i tekniska diskussioner med representanter från Itslearning. Studenterna har svårt att göra sig hörda.

– Vi hade ingen struktur på mötena och fick aldrig riktigt komma till tals om hur man kunde utveckla systemet, säger Karin.

Vid jul byts projektledaren ut.

– Vi fick beskedet att projektet hade gått in i förvaltning, utan att innebörden av det hade förklarats på förhand. Innebar det att vi var klara? Vi hade ju inte fått lyfta de förbättringsidéer vi hade.

Stämningen i referensgruppen blir allt mer pressad. Representanterna från IT-avdelningen är stressade, klagar över att de saknar både tid och pengar.

Karin är besviken.                   .

– Som vi förstod det skulle vi studenter få vara med och utforma systemet. Men det blev inte så. Det fanns en klar, färdig produkt som vi skulle sätta några sista skruvar i och sedan skulle systemet rullas ut. Det känns som att vi mest var där för syns skull.

Under våren genomförs en pilotomgång där utvalda lärare får testa att använda Athena för sina kurser. På universitetets hemsida har den nya plattformen fått en egen flik. Där går det bland annat att hitta intervjuer med entusiastiska lärare. ”Athena uppmuntrar till god pedagogik” och "Enklare ge studenter individuell feedback i Athena" är två av rubrikerna.

Under fliken finns också instruktionsfilmer, svar på vanliga frågor och en samlingssida med kurser i Athena. Ett exempel på det senare är en halvdagsworkshop för lärare om hur de kan använda designmönster i den nya lärplattformen.

Ämnet har lockat tolv deltagare till Frescatibibliotekets konferensrum Plantskolan.

– I en allt mer utmanande värld med stress och press kan lärare ha stor nytta av designpedagogik, säger workshopledaren Ola Knutson och ger sig in i ett resonemang om teaching as design.

– Jag är fortfarande osäker på vad ett designmönster är, säger en lärare.

– Det är som att bygga ett hus där de som ska bo i huset är med och designar det, förklarar Ola Knutsson.

En av deltagarna ritar omsorgsfullt ett hus i sitt anteckningsblock och fyller i med bläck.

Under grupparbetet en stund senare framgår att många av workshopdeltagarna inte vet så mycket om Athena. Det verkar visserligen pedagogiskt, tycker flera av dem. Men vad är egentligen tanken? Och när ska det införas?

Enligt Ingrid Lander, ordförande i Saco-S-rådet vid Stockholms universitet och lokal representant för universitetslärarfacket SULF, kan lärarnas digitala arbetsmiljö beskrivas som ett moment 22.

– När man införde nya Ladok i höstas började det stora kaoset. Det kräver att den som undervisar själv lägger in betyg i systemet, och systemet har inte fungerat. Det har varit väldigt många anmälningar om arbetsmiljöproblem kring detta, säger Ingrid Lander.

Medarbetarna har inte fått tillräckligt med information om vare sig nya Ladok eller Athena, menar hon. I början av höstterminen begärde de lokala facken ett möte med universitetet för att få veta vad som händer.

– Då fick vi veta att institutioner kan välja att börja använda Athena. Tidigare hade vi trott att det var ett krav. Det blev tydligt för oss att kommunikationen inte fungerar. Det skapar oro.

Enligt Ingrid Lander har det florerat ett rykte om att Mondo ska släckas ner den första januari 2019. Först efter fackens möte med universitetets representanter förstod hon själv att det inte stämde.

– Att ett helt universitet går omkring och tror att Mondo släcks om ett halvår, var kommer det ifrån? Det är inte vi fackliga som ska behöva gå ut med en dementi.

Att nå ut med information om Athena är en utmaning för IT-avdelningen. Universitetet är en massiv och komplex organisation, påpekar tillförordnade IT-chefen Meya Torun.

– Saker drunknar. Det är svårt att nå ut med information till alla som behöver den. Läser man något om en ny lärplattform kanske man tänker ”det är inte akut, jag tar det senare”, säger hennes kollega Marika Frank, som är användbarhetsspecialist.

Det är högt tempo och hög arbetsbelastning för universitetets anställda generellt, och IT-avdelningen är inget undantag. Några extra resurser har inte avsatts för deras arbete med att införa en ny lärplattform.  

Meya Torun väger orden på guldvåg.

– Vi har genomfört projektet med befintlig personal, vilket inneburit att vi fått omfördela arbetsuppgifter, säger hon. Och lägger till:

– Men vi är en IT-avdelning. Vi tycker det är kul med ny teknik och verksamhetsstödjande IT-utveckling.

Ambitionen är att stänga ner Mondo vid årsskiftet 2019/2020, och att Athena på sikt ska bli universitetets enda lärplattform. IT-avdelningen ser gärna att det går fort. Men det är institutionerna själva, och deras utsedda Athena-administratörer, som styr.

– Det blir ingen big bang. Det skulle inte fungera.

DEL 5: Digital arbetsmiljö - vad spelar den för roll och hur kan den bli bättre?

Den digitala arbetsmiljön har av förklarliga skäl blivit allt mer diskuterad under de senaste åren. Alla arbetsplatser använder sig i större grad av IT-tjänster för att utföra arbete på ett bättre sätt. Det gör digital arbetsmiljö till en mycket aktuell fråga för både forskning och praktiskt förbättringsarbete.

Enligt en rapport som arbetsmiljöverket publicerade 2016 använder 78 procent av alla yrkesverksamma persondatorer och andra IT-verktyg i arbetet, medan 45 procent använder datorn mer än halva arbetsdagen.

Det är också omkring 20 procent som använder IT-verktyg hela arbetstiden. Arbetsmiljön är alltså i stor grad digitaliserad. Det betyder att företag, organisationer och myndigheter som använder sig av IT-tjänster borde se den digitala arbetsmiljöfrågan som central.

Enligt en grupp svenska forskare som tittat närmare på frågan i boken ”Digitaliseringen och arbetsmiljön”, borde frågan som rör den digitala miljön vara högst central på de flesta arbetsplatser. Det finns t ex samband mellan dåligt utformade IT-system och stress. Stressen uppstår ofta när kraven för vad en användare klarar av blir för höga.

Symptomen vara av olika karaktär. Symptomen kan vara fysiska, dvs försämrad sömn, trötthet, magproblem men också psykiska, i form av irritation och utbrändhet.

Det är med andra ord viktigt att den digitala arbetsmiljön är utformad på ett sådant sätt att de som arbetar inte far illa, utan tvärtom får bättre möjligheter att utföra sina arbetsuppgifter tack vare en bra digital arbetsmiljö.

Prevent, en ideell organisation som ägs av Svenskt Näringsliv, LO och PTK, arbetar med att förmedla kunskaper som hjälper arbetsplatser att förbättra arbetsmiljön och den digitala arbetsmiljön blir en allt viktigare del av deras arbete.

Fredrik Beskow är IT-projektledare på Prevent och jobbar med att stötta arbetsgivare som vill utveckla en bra digital arbetsmiljö. Han har bl a varit med och tagit fram checklistor för förbättringar av arbetsplatsers digitala arbetsmiljö med användaren i fokus, tillsammans med specialister inom informationsarkitektur och forskare från flera svenska lärosäten. Bland andra Jonas Söderström (som skrivit boken “Jävla skitsystem”) och Bengt Sandblad, professor i människa/dator-interaktion (MDI) vid Uppsala universitet.

Alexander Norrgrann träffade Fredrik Beskow för att få en bättre bild av vad den digitala arbetsmiljön egentligen betyder för medarbetarnas förmåga att utföra sina arbetsuppgifter och hur man påverkas av en dålig digital arbetsmiljö.

Fredriks Beskows 5 i topp för en bra digital arbetsmiljö

1. Ledningen måste ta frågorna på allvar och se det som en del i verksamhetsutvecklingen.

2. Involvera användarna från början.

3. Gör en grundlig behovsanalys.

4.Ta inte bort viktiga funktioner för att spara tid eller pengar. Systemet måste hänga ihop.

5. Planera väldigt noga omkring införande, lansering utbildning och support.

Fredrik Beskow om Athena

Alexander Norrgrann ber Fredrik Beskow fundera på en del av de uppgifter som kommit fram i vår undersökning av hur arbetet med Athena har gått till.

• Är det vanligt att de som medverkar under framtagningen av ett nytt system inte riktigt förstår varför ett nytt system införs, eller vad tanken är med det nya systemet?

• Några extra resurser har inte avsatts för SU-IT när den nya lärplattformen ska införas, är det rimligt?

Vad säger Stockholms universitets studentkår?

Stockholms universitets studentkår (SUS) jobbar med att säkra studenters inflytande över sin utbildning och sin studiesituation. Hur har de arbetat med frågor som rör studenternas digitala arbetsmiljö? Hur tycker de att den kan bli bättre och vad gör de för att lyfta fram studentperspektivet i de många olika processer som rör IT-utveckling på SU?

Alexander Norrgrann träffade Anton B. Hjelm, vice ordförande för SUS, för att ta reda på vad de har för ansvar och möjligheter när det gäller förbättringar av studenternas digitala arbetsmiljö.

Vad gör SU för att förbättra den digitala arbetsmiljön? – Studiesvepet tar Tema: Digital arbetsmiljö vidare!

STUDIESVEPET I veckans avsnitt (2018-10-26) tar Alexander Norrgrann Tema: Digital arbetsmiljö till nästa nivå. Finns det verkligen inte någon som är ansvarig för ALLA centrala digitala kanaler på Stockholms universitet? Hur ska den digitala arbetsmiljön någonsin bli bättre om alla institutioner på SU fortsätter med egna lösningar? Hur ska studenternas perspektiv och behov hamna i centrum för utvecklingen av SU:s centrala IT-system?

Medverkande:
Eino Örnfeldt, Förvaltningschef på Stockholms universitet
Nils Bergmark, ordförande för Stockholms universitets studentkår.

Vad händer nu?

Den digitala arbetsmiljön på SU är ett myller av olika plattformar, system och lokala lösningar som fungerar mer eller mindre bra. Vi har i TEMA: Digital arbetsmiljö inlett arbetet med att förstå och kartlägga hur den fungerar, och bevaka hur den påverkar studentens vardag, men vi är långt ifrån klara med ämnet.

Saknar du något i TEMA: Digital arbetsmiljö? Hur funkar det på din kurs eller på din institution? Vill du ta upp ett problem som behöver belysas, eller har du erfarenhet av bra digitala lösningar på SU som andra kan lära sig av?

Sitter du på information som kan klargöra varför SU:s IT-miljö ser ut som den gör, eller har tips om personer som vi bör prata med för att få en bättre helhetsbild av utmaningar och möjliga lösningar?

Hör av dig till oss!

redaktionen@studietid.se