Riksrevisionen har inlett en granskning av utbildningssystemet för tredjelandsstudenter. Detta på grund av att flera problem har uppmärksammats, bland annat att lärosätenas prissättning på utbildningen inte är transparent för studenterna.
I december 2023 meddelade Riksrevisionen att de påbörjar en granskning av utbildningssystemet för tredjelandsstudenter, vilket är studenter som kommer från länder utanför EU och EES-området.
Anledning till att Riksrevisionen har inlett granskningen är att studenter rekryteras utan tillräckliga krav på nödvändiga förkunskaper, Migrationsverkets långa handläggningstider, samt tecken på att uppehållstillstånd för studier används i syfte att undgå regelverk kring arbetskraftsinvandring. Migrationsverket, lärosätena och en statlig utredning har lyft flera av problemen tidigare.
– Vi kommer att granska lärosätenas antagningsprocess och hur de organiserar utbildningen för studenterna, Migrationsverkets handläggningsprocess och hur det går för studenterna i deras utbildning, säger Jenny Hedström, projektledare för granskningen.
Ett annat problem som uppmärksammats är hur lärosäten bestämmer studieavgifter. Statliga lärosäten ska sedan 2011 ta ut studieavgifter för tredjelandsstudenter. Det är upp till varje lärosäte att prissätta sina utbildningar, samt hur många tredjelandsstudenter de antar.
– Vi vill undersöka vad som ingår i avgiften och hur det beräknas. Vi ser inte att det är helt transparent för studenterna vad man får ut av sin utbildning, säger Jenny Hedström.
Studenter från olika delar av världen anses i högskolelagen vara en tillgång som utvecklar svensk arbetsmarknad. Granskningens syfte är att undersöka problemen och svara på om systemet fungerar effektivt.
Riksrevisionen beräknar att publicera resultatet från granskningen i en rapport i november 2024, men publiceringsdatumet är preliminärt och kan ändras.
