Hur långt kårpartierna tycker att SUS ska gå för att få till engelska som mötesspråk i olika beslutande organ vid universitetet skiljer sig åt. Studentpartiet vill hitta kryphål för att få till så många möten som möjligt på engelska, något som Kristdemokratiska studenter anser inte skulle vara rättssäkert.
I många frågor håller kårpartierna med varandra, och i några inte alls. Men under kårvalsdebatten som ägde rum i onsdags fick partierna en fråga som kristalliserade en meningsskiljaktighet i en ny fråga. Frågan som ställdes var vad SUS eller SU kan göra för att inkludera internationella studenter.
På SU finns det 350 beslutande organ, och i alla dessa ska det finnas studentrepresentanter som deltar på mötena. Studentpartiets (SP) Hermela Embaye konstaterade att mötesspråket vid SU enligt lag måste vara svenska, men att SUS borde försöka kringgå det.
– När till exempel en professor inte talat svenska, då har man hållit sådana möten på engelska. Och då vill vi kunna utöka det undantaget även för studenter i den mån det går. Jag tycker att vi kan försöka hitta kryphål, till exempel så kan dokumenten vara på svenska men att man håller mötet på engelska. Jag vet att i miljörådet har man kunnat hittat kryphål, så vi borde använda alla resurser och all kunskap vi har för att inkludera internationella studenter, svarade Hermela Embaye (SP).
Här gick meningarna isär mellan Hermela Embaye (SP) och Kristdemokratiska studenters (KDS) Lucas Svärd.
– Vår inställning kan inte vara att vi ska springa runt i juridiska kryphål. Jag håller inte alls med. Universitetet är en svensk myndighet och Sveriges myndighetsspråk är svenska. Om ett mötesprotokoll ska bli korrekt återgivet på svenska så förutsätter det också att mötet är på svenska, svarade Lucas Svärd.
Detta höll Hermela Embaye (SP) inte med om.
– Jag tror absolut på att hitta de kryphål som finns och använda dem. Eftersom vi inte kan ändra på svensk lag och eftersom vi har en stor andel internationella studenter så är det bästa alternativet i dagsläget att vi i all mån vi kan inkluderar dem. Vi tycker inte det är hållbart att bara ha personer i dessa olika organ som bara är svensktalande studenter.
Lucas svärd (KDS) upprepade i sin tur att myndighetsspårket i Sverige är svenska.
– Det handlar om att det ska vara korrekta saker som antecknas i protokoll. När man sitter på ett möte som ska ta myndighetsbeslut så måste det vara på svenska just för rättssäkerheten. Men – när det är möten som inte tar myndighetsbeslut är det fullt rimligt att ta det på engelska. Jag tycker det är dålig användning av studentkårens resurser också att börja bråka om att enskilda myndighetsmöten ska vara på engelska snarare än att satsa på riktiga insatser som kan höja engagemanget.
Hermela Embaye (SP) tyckte dock inte att det är orimligt att förvänta sig att anställda och studenter på universitetsnivå kan tala engelska.
– Kollar vi på disciplinnämnden som är ett väldigt beslutfattande organ, de påverkar ju huruvida en student blir avstängd eller inte. De håller sina möten på engelska när det handlar om en student som inte pratar svenska och jag anser inte att det påverkar deras rättssäkerhet överhuvudtaget. Jag skulle snarare hävda motsatsen, det är en större kompromiss av säkerheten om man pratar på ett sätt som gör att deltagarna inte alls kan kommunicera.
Även S-studenter (S) och Vänsterpartiets studentförening (VSF) deltog i debatten, men tog ingen särskild plats i just denna fråga. S och VSF tycker båda två att universitetets möten ska hållas på engelska så långt det är möjligt.
