Avpolitisering av kåren eller inte – frågan som splittrar partierna

Alicia Dickner, S-studenter, och Sara Emnehard, Studentpartiet, håller med varandra om mycket, men när de kommer till frågan om avpolitisering av kåren är det annorlunda.

Inför kårvalet 2023 finns det några frågor där partierna står långt ifrån varandra – avpolitisering av kåren är en av dem.
— Eftersom inget annat parti har velat ta i frågan har det varit svårt att komma fram till en optimal lösning, säger Sara Emnegard från Studentpartiet.

Sedan 2014 då Studentpartiet startade har partiet velat avpolitisera kåren. Partiet grundades av personer som ville engagera sig i studentfrågor och studentkåren utan att knyta sig till en politisk ideologi.

— Vi vill att en fokuserar på det som är bra för studenten, inte de ideologiska ståndpunkter ens moderparti har. I dag är det bara tre kårer i hela Sverige som har det system som vi har. Föreningar tar aktivt avstånd från kåren på grund av den är partipolitisk, det ser vi här och på andra ställen, säger Sara Emnegard från Studentpartiet.

Hon berättar att några exempel på detta avståndstagande är studentkåren DISK och Juridiska föreningen. Fortsatt så menar Studentpartiet att det politiska gör att tröskeln blir högre för de som vill engagera sig – men inte vill skylta med en partipolitisk tillhörighet och att strukturen i sig sätter käppar i hjulen.

– Till exempel finns det 35 platser i kårfullmäktige. Men redan vid start av det här verksamhetsåret har vi haft vakanser i kårfullmäktige – samtidigt som andra partier har människor som vill engagera sig men inte får, berättar Sara Emnegard.

Hon menar att det är problematiskt att platserna i kårfullmäktige inte går att fylla förrän efter nästa kårval, som hålls på våren.

– Det blir tråkigt med tanke på att det är många som börjar på höstterminen, det blir en lång tid av att bara vilja innan man får, säger Sara Emnegard.

Partiet Kristdemokratiska studenter, som ställer upp i kårvalet för första gången i år, har slutit upp bakom Studentpartiet i viljan att avpolitisera kåren.

Flera är emot

Men viljan att behålla den politiska styrningen av kåren är större – i alla fall när det kommer till partierna. Konservativa kårpartiet vill i dagsläget inte avpolitisera kåren och Vänsterns studentförening samt S-studenter är helt emot.

– Det finns jättemycket annat som är intressant att utveckla i kårvalsstrukturen snarare än att bara avskaffa den. Sen behöver vi göra mer för att förenkla att starta eller gå med i partier, vilket vi nu har börjat ha mer aktivitet kring på hösten. Vi tycker det är viktigt att man utvecklar det som fungerar, säger Alicia Dickner från S-studenter.

Hon hänvisar till att SUS har haft rekordstort valdeltagande under de senaste åren och menar att detta har varit möjligt på grund av den struktur som finns idag. Fortsatt ser Alicia Dickner inte att det politiska i sig är en tröskel, eftersom SUS:s medlemmar kan starta partier som är opolitiska.

– Jag skulle jättegärna se att kåren är så bra som möjligt på att stötta alla som vill starta parti och ställa upp i kårvalet, till exempel om naturvetare skulle vilja ha en egen lista. Medlemmarna i kåren har röstat för att ha det system vi har sedan det infördes. Det här systemet ger ju starkast möjlighet för alla medlemmar, oavsett i vilken utsträckning de också organiserar sig i föreningar, för att göra sin röst hörd på campus, säger Alicia Dickner.

Sara Emnegard menar dock att det är mer komplicerat än så. Hon berättar att det inte räcker att partier kan vara opolitiska eftersom det finns studenter som inte vill vara en del av ett parti alls.

– Sedan tänker jag att detta måste sättas i ett sammanhang av att det finns föreningar som inte tillåter engagemang i SUS då det är partipolitiskt, säger Sara Emnegard.

Exakt vad som skulle ersätta det politiska systemet vet inte Studentpartiet, eftersom de inte har kunnat föra en diskussion om det med de andra partierna. Men något som Studentpartiet vill är att medlemmar ska kunna vara med och bestämma vid fler tillfällen än bara vid kårvalet.

– Vårt förslag är att det skulle vara mer som ett årsmöte där medlemmarna inte bara får rösta på ett väldigt begränsat antal frågor, där partierna ofta ligger nära varandra, som det är idag. Att de får kolla på verksamhetsplanen och den operativa planen som vilken annan ideell förening som helst. Blir det sen en vakans under året så finns det en möjlighet att tillsätta engagerade och intresserade personer till dessa, berättar Sara Emnegard.