Avpolitisering av kåren eller inte – frågan som splittrar partierna
Inför kårvalet 2023 finns det några frågor där partierna står långt ifrån varandra – avpolitisering av kåren är en av dem.
— Eftersom inget annat parti har velat ta i frågan har det varit svårt att komma fram till en optimal lösning, säger Sara Emnegard från Studentpartiet.
Sedan 2014 då Studentpartiet startade har partiet velat avpolitisera kåren. Partiet grundades av personer som ville engagera sig i studentfrågor och studentkåren utan att knyta sig till en politisk ideologi.
— Vi vill att en fokuserar på det som är bra för studenten, inte de ideologiska ståndpunkter ens moderparti har. I dag är det bara tre kårer i hela Sverige som har det system som vi har. Föreningar tar aktivt avstånd från kåren på grund av den är partipolitisk, det ser vi här och på andra ställen, säger Sara Emnegard från Studentpartiet.
Hon berättar att några exempel på detta avståndstagande är studentkåren DISK och Juridiska föreningen. Fortsatt så menar Studentpartiet att det politiska gör att tröskeln blir högre för de som vill engagera sig – men inte vill skylta med en partipolitisk tillhörighet och att strukturen i sig sätter käppar i hjulen.
– Till exempel finns det 35 platser i kårfullmäktige. Men redan vid start av det här verksamhetsåret har vi haft vakanser i kårfullmäktige – samtidigt som andra partier har människor som vill engagera sig men inte får, berättar Sara Emnegard.
Hon menar att det är problematiskt att platserna i kårfullmäktige inte går att fylla förrän efter nästa kårval, som hålls på våren.
– Det blir tråkigt med tanke på att det är många som börjar på höstterminen, det blir en lång tid av att bara vilja innan man får, säger Sara Emnegard.
Partiet Kristdemokratiska studenter, som ställer upp i kårvalet för första gången i år, har slutit upp bakom Studentpartiet i viljan att avpolitisera kåren.
Flera är emot