Kattparasit finns i var femte svensk – forskare vid SU avslöjar dess framgång

En rad studier har tidigare visat att parasiten påverkar infekterade råttors hjärna så de blir orädda för katter och till och med dras till kattlukt, vilket gör dem till enkla byten. Foto: Sofi Röjlar

Parasiten toxoplasma, även kallad kattsmittan, är vanligt förekommande bland den svenska befolkningen. Nu har forskare vid Stockholms universitet upptäckt hur parasiten kan vara så skicklig på att sprida sig i kroppen, till exempel från magen till hjärnan.

– Parasiten har vetat i flera tusen år att den kan göra det här, men vi människor har precis upptäckt det, berättar Arne ten Hoeve, postdoktor på Stockholms universitet och försteförfattare till studien.

Kattsmittan är mycket vanlig och i Sverige är nära var femte person bär på den. Katten är ett viktigt värddjur för parasiten, men smittan sprids även till andra djur och människor. Vi blir infekterade till exempel genom att äta otillräckligt tillagat kött eller via kontakt med kattavföring.

– Generellt är den största risken när man hanterar kattens avföring, då kan man få det i sig eller andas in det, säger Arne ten Hoeve.

Arne ten Hoeve är postdoktor på Stockholms universitet och försteförfattare till studien, till sin hjälp hade han andra forskare på universitetet och i andra länder. Foto: Sofi Röjlar

Människor som får parasiten för första gången får ofta lindriga symtom som liknar på en förkylning. Men kattsmittan kan vara livshotande för personer med nedsatt immunförsvar och för foster. Infektionen startar oftast i tarmen och där finns det många immunceller som kallas makrofager. Makrofager finns i hela kroppen men håller sig ofta på samma ställe. Men man har tidigare sett att makrofagerceller som blir infekterade av parasiten plötsligt kan börja vandra runt i kroppen, nu har forskarna tagit reda på hur det är möjligt.

– Vi upptäckte att ett protein i parasiten kan ta sig in till cellkärnan, där cellen vanligtvis kontrollerar allt själv. Men det här proteinet tillåter parasiten att ändra generna i cellen. Så generna som inte borde vara aktiva i cellen, blir det. Cellen förlorar kontrollen över vem den är, berättar Arne ten Hoeve.

Att parasiten kan kapa cellen gör att den har ännu en cell som den kan använda för att sprida infektionen i kroppen.

– Personer med nedsatt immunförsvar kan få infektioner i hjärnan som ger symtom på att delar av hjärnan inte fungerar som den ska. De kan även få allvarliga infektioner i ögonen, säger Arne ten Hoeve.

Upptäckten berättar mycket för forskningsfältet immunologi. Immunologi bygger på att man sorterar immunceller utifrån deras egenskaper, som till exempel makrofager som inte rör sig, och sen antar man att cellen inte kan göra något annat.

– Men nu kan vi se att celler kanske inte är så begränsade som vi tror att de är. Det här är ett fenomen vi sett under de senaste åren, att celler kan ändra egenskaper till viss del beroende på vilken situationen de är i. Och det här bidrar till den kunskapen, men att i detta fall är det inte cellen som gör det villigt, utan det är parasiten.