SATIR Nu är det dags. Dags för farvälet vi så länge bävat för. Jag har ju ändå funderat på saker de flesta av läsårets veckor, och oj vilken resa vi haft. Vi har flugit genom rymden, åkt nedför vattenfall och levt i simulationer och hive minds. Och oj vad jag lärt mig. Dels om världen och dess grundläggande beskaffenheter, men också om mig själv. Men nu är det farväl. Det behövde bli så. Tack för all hjälp!
Men vad kommer farvälet innebära? Vad är det att säga hej då på riktigt? Vad gör ett farväl med oss?
SATIR Hej alla. Min tid som frekvent fredagsfunderare på #studietid börjar närma sig sitt slut. Det är sorgligt, tycker jag. Men det kommer alltid komma något nytt att göra, åtminstone så länge man lever. Så snart så vänder jag blad. Vässar pennan för ett nytt kapitel. Testar mina nya, och förhoppningsvis stärkta vingar. Jag ömsar skinn och börjar så sakteligen växa in mitt nya hudlager. Fast går det ens att börja nya kapitel? Kan man ens ömsa skinn?
SATIR Hej igen. Varför är fred så svårt att uppnå? Vi har väl mer eller mindre alltid krigat och bråkat tänker jag. Det kan uppfattas som rimligt ibland, framförallt från ett evolutionärt perspektiv. Djur dödar djur för föda. Djur dödar djur för att skydda sin dödade föda. Djur dödar djur för att skydda reviret som innehåller föda, und so weiter. Men är det rimligt att vi människor måste utöva våld och döda och så? Varför är fred så svårt?
SATIR Hej. Kort fundering. Varför i hela friden fimpade Søren Kierkegaard sin Regine Olsen, egentligen? De verkade ju så himla kära i varandra. Och varför skötte Kierkegaard det så himla fult. Jag menar, typ direkt efter att ha friat började han tvivla och försökte med en mängd olika medel och metoder få henne att fimpa honom. Han ska bland annat ha legat med nån kvinna som han uppmanade att sprida ryktet om vänstringen. Inte särskilt snyggt, tycker jag (ytterligare källa behövs på detta hörni, jag har slögooglat lite bara).
SATIR Ahh, The Trolley Problem. Denna odödliga klassiker bland filosofiska tankeexperiment. Ska fem personer förolyckas i en spårvagnsolycka, eller ska en person få sätta livet till? Att dra, eller inte dra, i spaken. Det är frågan!
SATIR Som rubriken lyder: varför gillar (eller hatar) vi musik?
Jag är ju som bekant lite intresserad av det här med evolutionär nytta. Jag tänker att det är just det och naturligt urval som gjort oss till de vi är idag. Men vart kommer just vår fäbless för toner, stycken och allt vad det heter i musikens värld ifrån? Vad är poängen med musik?
SATIR Fri vilja. Vad tror ni, har vi det? Läser ni detta för att ni själva vill det eller för att diverse yttre faktorer lett er hit, till denna anspråkslösa url, och sen fångades ni av någon typ av känsloväckande rubrik och kände att ni bara fortsatte läsa per automatik? Var det verkligen du som ville detta då, helt fritt och oberoende?
SATIR Hej! Varför blir folk så kränkta hela tiden?
Nu kanske folk blir kränkta och menar att jag är invaliderande mot massa folk som rätteligen kränkts på olika sätt och vis. Men häng med nu. Jag ska försöka behandla min fundering med respekt. Och om inte: Fuck you. Det är min fundering! Jag gör vad jag vill med den. Så länge min chefredaktör inte blir kränkt av den, det vill säga.
SATIR Brukar ni kolla på sport och idrott? Jag gjorde det lite förut innan jag tog ställningen att sport är hedonistiskt dravel.
Hur som helst så halkade min tanke in på det här med rekord. Till exempel Mondo-eller-vad-han-nu-kallas-Duplantis. Han slog ju något världsrekord efter att ha hoppat typ sex meter (i och för sig med hjälp av en stav) och slog någon Bubkas gamla rekord.
Det fick mig att tänka: När tar världsrekorden slut och vad kommer hända då?
Magneter alltså. Hur coolt är inte sånt? Alltså. Det är ju typ som att du går omkring med en liten sci-fi-film i fickan. Och ändå tar vi den lilla rackaren mer eller mindre för givet nuförtiden. Den finns överallt ju. Och då menar jag överallt. På våra kylskåp och i våra smartphones.
SATIR Hej. Det här med Gud och religion och sånt. Visst är det mäktiga tankar?
Personligen är jag inte religös på något sätt. Inte just nu i alla fall. Men jag är väl vad man skulle kalla agnostiker. Att det nog är omöjligt att veta. Men vi får se.
Men det är ändå spännande att tänka på kraften som Gud har. Oavsett om hen existerar eller ej.
Det här med saker. Sakers varande och existens. Är inte det intressant?
Trivialt, tänker ni. ”Saker är väl för fan saker och finns väl?”, kanske ni muttrar. Eller så kanske ni tänker: ”INTE METAFYSIK IGEN! DET DÄR OM HANDSLAG VAR JÄTTELARVIGT! ETT HANDSLAG ÄR ETT HANDSLAG!”
SATIR Hörni. Det här med handslag. Såna där vi kanske saknar eller inte saknar i dessa tider. Det har ju snart gått ett helt år av undvikande av sådana. Jag funderade häromdagen på hur många handslag som ett handslag är. Jag tänker att det är lite en metafysisk fråga liksom. Hänger ni med?
SATIR Hej. Har ni tänkt på att när man är hemma hos någon, eller sig själv för den delen, och ska gå ut och sätta på sig skorna så brukar det nästan alltid finnas ett helt och fint skohorn på plats. Men hur kommer det sig då att det finns så många trasiga skohorn ute i samhället?
SATIR Nu blir det moralfilosofi! Har ni hört om den amerikanske filosofen Robert Nozicks upplevelsemaskin? En maskin som man ansluter sig till och så lever man 100 procent lyckligt, typ. Nu har jag byggt en lika bra motorsportssimulatormördarmaskin. Håll i er!
Är det inte en bismak där någonstans? Som inte är så himla god. Är det beska? Sån där dålig beska. Lite som Beska droppar om någon druckit det. Eller är det något surt? Lite som gammal mjölk.
Det är något som inte riktigt stämmer. Det är liksom gott, men samtidigt förnimmer jag något annat. Något inte gott. Har demokratin börjat härskna?!
SATIR Julen alltså. Vilken glädjens tid ändå! Eller hur! Eller?
Jag har lite svårt att placera julen. Hur jag känner inför den och så. Vill ni veta varför?
Jag sa: VILL NI VETA VARFÖR?!?!
*JAAA!*
Okej. Jag skrev ihop en lite text om förra julen. Om mina känslor kring den. Lite om att känna sig ensam kring julen när, åtminstone jag, är mitt i ett hav av mina nära. Såhär lyder den. Hojta till om du känner igen dig. Eller om du inte gör det. Vad vet jag. Häng med nu. Om du vill det vill säga. Tack och förlåt.
