SU ökar utsläpp från flyg under 2019

Coronapandemin har fått världen att stanna och en kraftig minskning av flygande spås för 2020. Däremot var 2019 ett normalt flygår och i mitten av april släppte Naturvårdsverket sin rapport "Miljöledning i staten 2019” som, enligt Naturvårdsverket, visar en positiv nationell trend bland svenska myndigheter med en total minskning av utsläppen jämfört med 2018. I rapporten framstår det som att också SU minskat sitt koldioxidutsläpp från flygresor, men det stämmer inte, uppger universitetets miljöcontroller Viktor Lundborg.

Naturvårdsverkets rapport, som publicerades den 14 april 2020, granskar årligen de statliga myndigheternas miljöledningssystem och redovisar deras miljöledningsarbete. I årets rapport har man bland annat kommit fram till att myndigheterna under 2019 minskade koldioxidutsläppen från tjänsteresor och transporter samt maskiner och övriga fordon. Utsläppen uppgår till 365 000 ton, vilket är den lägsta nivån sedan år 2011. Man blir samtidigt bättre på att ersätta tjänsteresor med digitala möten, menar Naturvårdsverket.

Enligt rapporten minskar också Stockholms universitet sina totala flygutsläpp med fem procent under 2019. Från 4559 ton 2018 koldioxid till 4329 ton 2019.* Men uppgiften att SU minskat sitt utsläpp från flyg stämmer inte enligt Viktor Lundborg, miljökontroller vid Stockholms universitet, en av dem som skickat in universitetets data till Naturvårdsverket. 

– Man kan inte jämföra SU:s siffror som rapporterats till Naturvårdsverket 2018 och 2019 med varandra. 2018 användes en annan mätmetod som skiljer något sig från den vi använde när vi rapporterade i år. Därför ser det ut som att flygningen har minskat när den egentligen har ökat, säger Viktor Lundborg.

Enligt Viktor Lundborg används det idag en mängd olika mätmetoder för att mäta utsläpp. Universitetets resebyrå fram till och med juli 2019, BCD Travels, rapporterade utsläppen enligt två mätmetoder, ”GHGP” (Greenhouse Gas Protocol) och ”DEFRA” (Department for Environment, Food and Rural Affairs i Storbritannien). 2018 rapporterade Stockholms universitet siffrorna från GHGP till Naturvårdsverket. Samma siffror användes också i #studietids granskning "SU Airlines" som publicerades 5 april 2019.

Sommaren 2019 bytte Stockholms universitet resebyrå, från BCD Travels, till Egencia. Egencia dokumenterar och rapporterar endast enligt DEFRA-metoden, en metod som visar det rapporterade koldioxidutsläppet från flygresor något lägre. 

När årets DEFRA-rapportering från SU till Naturvårdsverket jämförs med fjolårets DEFRA-rapportering, så ser vi att SU:s flygande gått från 4257 ton koldioxid till 4302 ton. En ökning med en procent.

– När vi har gått tillbaka i tiden och jämfört med siffrorna från DEFRA har vi sett att det egentligen ökat från jämfört med 2018, säger Viktor Lundborg.

Stockholms universitet flyger totalt sett mer 2019 än 2018. Men fördelar man totalen på antalet årsarbetskrafter så flyger varje årsarbetskraft i snitt mindre, enligt Viktor Lundborg.

– Det arbetar ungefär 100 årsarbetskrafter fler här jämfört med 2018, så även om totalen ökat så har flygutsläppet per årsarbetskraft vid SU minskat. 

Viktor Lundborg ser positivt på att flygutsläppet per person på SU minskar, men understryker att man inte får glömma att se till den totala siffran.

– Det är såklart positivt att vi reser mindre per årsarbetskraft. Men vi får inte heller glömma att totalen måste gå neråt om vi tänker att vi ska bli klimatneutrala till 2040. Men det är en bra början att vi reser mindre per årsarbetskraft.

På grund av att inrapporteringen av koldioxidutsläppen lutar sig på olika mätmetoder och att alla Sveriges myndigheter kan rapportera statistik från olika mätmetoder menar Viktor Lundborg att det blir svårt att använda Naturvårdsverkets siffror som ett riktmärke. Men inrapporteringen fyller ändå en funktion genom att den sätter tryck på myndigheter som kanske inte prioriterar klimatfrågan.

– I och med att man rapporterar in statistik så får man en bättre överblick hur ens klimatpåverkan ser ut inom olika sektorer. Till exempel transporter eller energiförbrukning.

Förra våren genomförde #studietid, tillsammans med Uppsala studentkårs tidning Ergo, granskningarna ”SU Airlines” och ”Jorden runt 1630 gånger på 365 dagar” över respektive universitets flygresor. Då hittade vi ett universitet med anmärkningsvärt svaga centrala miljömål, brister i sin redovisning av koldioxidutsläpp från flyg och en flygnota som 2018 landade på nästan en miljon kronor i veckan.

När #studietid under arbetet med granskningen, våren 2019, efterfrågade kostnaden för universitets flygresor hänvisades vi till de summor som konterats till kontonummer ”5511” och ”5512”, rubricerade ”Biljetter, Sverige” och ”Biljetter, utlandet”. Totalt rapporterades det in en kostnad på drygt 50 miljoner kronor på dessa båda kontonummer. Men när vi jämförde dessa siffror med kostnaderna för biljetter som bokats via SU:s resebyrå var biljettkostnaden 30 procent lägre i resebyråns system, och landade där på 37 miljoner. 

När vi frågade resebyrån vad denna skillnad berodde på fick vi förklaringen att resebyrån bara har tillgång till uppgifter om de resor som bokas genom dem, men att universitetsmedarbetare också kan boka resor själva, utanför resebyråns system. För de resor som bokas utanför resebyråns system har resebyrån inte tillgång till uppgifter om destination, pris, och koldioxidutsläpp.

Paul Glantz, forskare vid Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi, ACES, samt miljösamordnare för området för naturvetenskap, bekräftade resebyråns uppgifter och menade att det var problematiskt att universitetet inte hade tillgång till uppgifter om destination, pris och koldioxidutsläpp också för flygresor som bokas utanför resebyråns system. Det är en uppenbar brist i den redovisning av koldioxidutsläpp från tjänsteresor med flyg som universitetet varje år skickar till Naturvårdsverket, för uppgifter om koldioxidutsläpp hämtas från resebyråns data. Det innebär att det saknades ca 30 procent 2018, givet att kostnader för tjänsteresor med flyg förhåller sig relativt proportionerligt till koldioxidutsläppen.

I en utredning som han skrev i november 2018 föreslog han också ett nytt arbetssätt för att få tillgång till fullständig statistik i arbetet med att minska universitetets negativa klimatpåverkan.

– Vi har noterat att statistiken inte är tillräcklig, och att det är ett stort problem. Mitt förslag för att få bättre statistik är att vi kombinerar data från resebyrån med uppgifter från medarbetarnas reseräkningar, som de fyller i och lämnar till universitetet. Det är destinationen som vi behöver, och sen behövs ju en del arbetskraft för att räkna ut koldioxidutsläppen men det går helt klart att göra, sa Paul Glantz till #studietid våren 2019. 

Universitetet har ännu inte infört det nya arbetssätt som föreslogs i Paul Glantz utredning. Däremot jobbar universitet, enligt Viktor Lundborg, på ett projekt som ska kunna hämta data från kvitton och fakturor.

– Vi jobbar just nu med ett projekt för att kunna beräkna utsläppen utifrån faktura- och kvittodata. Dessa data kommer att hämtas direkt från ekonomisystemet.

Ingen ytterligare utredning för att klargöra om SU-medarbetarnas benägenhet att boka sina flygresor via resebolagets system, den så kallade avtalstroheten, har ökat eller minskat, har gjorts sedan förra året. Viktor Lundborg kan därför inte ge något svar på hur många som bokar sina flygresor utanför resebyråns system. 

– Jag vet inte hur det ser ut med avtalstroheten. Jag vet att det har varit skärpningar gällande avtalstroheten till resebyrån, men det var innan jag började jobba här, för fyra, fem år sen kanske. Vi hade gärna sett en avtalstrohetsundersöking, men det är något som ligger på Inköp- och upphandlingssektionen att genomföra och de är väldigt hårt ansatta och har inte möjligheten att göra den just nu. 

Viktor Lundborg menar att det kan finnas ytterligare en förklaring till skillnaden mellan kostnader för flygresor i resebyråns system, och kostnader för flygresor i universitetets ekonomiska redovisning.

– I kontoplanen som gällde fram till sista december 2019 benämns kontonummerna som ”Biljetter, Sverige” och ”Biljetter, utlandet”. Där har folk redovisat kostnader som inte är biljetter, till exempel kostnader för bussbiljetter eller konferensbiljetter. Eller så har alla biljetter under resan rapporterats som en klumpsumma. Detta kan man se om man tittar på varje post för sig. Men sen redovisas den bara som ”Biljetter, Sverige” eller ”Biljetter, utlandet”. Detta gör att slutsumman på de kontonummer som bara ska innehålla flygbiljetter också innehåller kostnader för andra biljetter och resekostnader. 

Från och med årets kontoplan har man uppdaterat benämningen för kontonummerna 5511 och 5512 med förtydligandet ”Flygbiljetter, Sverige” och ”Flygbiljetter, utlandet”, för att förhoppningsvis undvika felrapportering av annat än flygbiljetter på de kontona. Om detta kommer att göra skillnad för redovisningen vet inte Viktor Lundborg än. 

– Det kan jag inte svara på, för jag vet inte hur det ser ut på institutionerna och avdelningarna. Det är ekonomerna där som har ansvar att lägga sina kostnader rätt.

Efter att ha tagit del av alla konteringar på kontonummerna 5511 och 5512 för de tre senaste åren, (2017, 2018 och 2019) kan #studietid, genom stickprov, bekräfta att flera konteringar innehåller noteringar angående andra utgifter än just flygbiljetter samt klumpsummor för flera olika typer av utgifter. Men om hotellkostnader kan rapporteras in på kontot för flygresor, kan då flygresor rapporteras in på kontot för hotellkostnader eller andra konton? Vi ställer frågan till Viktor Lundborg, miljöcontroller på SU.

Men kan man, nu när det visat sig att man har redovisat flera olika typer av utgifter under kontona som bara ska innehålla flygbiljetter, i såna fall rapportera in flygresor under andra kontoposter?

– Det kan man nog ha gjort, men jag kan inte säga med säkerhet under vilka poster. Låt mig dubbelkolla… Jo, bara när jag kollar på ”övriga resekostnader” så ligger det flyg där. Samma sak under ”hotell och logi, utrikes”. Det ligger flyg där också. 

Så det har rapporterats in flyg under andra konton också?

– Ja, det verkar som det. Här ser jag till exempel ”flyg, Paris, 2019”, som ligger på ”hotell och logi, utrikes”.

Den faktiska kostnaden för universitetets flygresor kan alltså vara lägre, eller högre, än den summa som konterats under de kontonummer som ska samla alla SU:s flygresekostnader i ekonomiredovisningssystemet. Andra kostnader än flygresor finns redovisade under flygkontonummer, och flyg finns redovisade under andra kontonummer. 

– Man kan lita på att den redovisade totala kostnaden i ekonomisystemet räknar in alla flygresor. Men man kan inte sortera ut dem, utifrån kontoplanen, och se hur många de är och dess destinationer. Man kan därför alltså inte härleda utsläpp eller flygresor utifrån de summor som idag rapporteras in under de konton som ska gälla flygresor. Det skulle jag vara försiktig med.

– Däremot kommer det nya projektet, som beräknar utsläppen utifrån faktura- och kvittodata, kunna möjliggöra klimatberäkning av alla olika kategorier flyg, varor, tjänster m.m. Genom att utgå från kvitto- och fakturadata plockar man bort mänskliga misstag som att kontera på fel konto. Istället undersöker man vilken sektor och vilket företag som kvittot eller fakturan kommer ifrån och därmed kan utsläppen placeras i rätt kategori, säger Viktor Lundborg.

Pia Grankvist, ekonomichef på ekonomiavdelning vid Stockholms universitet, tycker dock inte att bristerna i redovisningen är ett problem. På ekonomiavdelningen gör man bedömningen att man har en god överblick över universitetets flygresekostnader trots felrapporteringen som kommer in från institutionerna.

– Bedömningen är att merparten sköts korrekt, skriver Pia Grankvist i ett mejlsvar till #studietid.

Den felrapportering som vi kunde se i redovisningen har, enligt Pia Grankvist, inte någon betydelse för universitetets sammanlagda bild av flygandet, samt ger en god bild över de åtgärder som universitetet behöver vidta i deras arbete för att minska sina utsläpp.

– Universitetet kan göra en relativt god bedömning av hur mycket pengar som läggs på flyg/resor och därmed utgå från att vidta åtgärder för att reducera utsläpp, skriver Pia Grankvist.

Det genomförs också, enligt Pia Grankvist, kontinuerliga insatser för att informera institutionerna om hur redovisningen ska gå till.

– Vi genomför kontinuerligt utbildningar i olika moduler i ekonomisystemet och informerar även i storgruppsmöten inför varje bokslut om redovisningsregler. 

Flygresandet på Stockholms universitet ökade alltså under 2019. Så vilka åtgärder jobbar SU med för att få ner universitetets koldioxidutsläpp från flygresor? Har några förtydliganden eller skärpningar i centrala miljömål tillkommit sedan #studietids granskning i fjol? Enligt Viktor Lundborg arbetar man just nu med att utveckla flera av universitetets policys som har inverkan på klimatet.

– Vi arbetar just nu med att göra om vår mötes- och resepolicy. Vi hoppas kunna leverera den till personalavdelningen innan sommaren. Även universitetets miljöpolicy, som beskriver hur vi ska göra på SU, ska revideras under året. Men sen har vi också internationaliseringsaspekter som skapar målkonflikter. Vi ska ju som universitet till exempel arbeta för en internationalisering. Så man får se till att lösa alla delar så att det inte blir målkonflikter och så att vi kan ha en samlad syn på hur vi ska göra, säger Viktor Lundborg.

Under sommaren 2019 skrev SU under ”Climate Emergency Letter”, ett upprop från universitet världen över som tillkom inför FN:s Climate Summit i september 2019. De som undertecknat uppropet förbinder sig till att bland annat arbeta för att mobilisera resurser till klimatforskning, nå en koldioxidneutralitet mellan 2030-2050 samt utveckla miljö- och hållbarhetsutbildningar över disciplinära och andra gränser. Viktor Lundborg är nöjd över att SU skrev under uppropet.

– Jag skulle säga att det är en modig förändring av rektorn och ett bra statement. Om man jämför Climate Emergency Letter med klimatramverket som SU inte undertecknade så tycker jag att de nästan säger samma sak. Klimatramverket är bara mer styrande, så jag tror Climate Emergency Letter passar SU bättre för det är ändå samma mål i slutändan.

Underteckningen kommer, enligt Viktor Lundborg, att leda till tydligare målsättningar vid Stockholms universitet.

Antal zoommöten/webinarier vid Stockholms universitet, nov -19 till maj -20

KÄLLA: SU

– Magnus Breitholtz, ordförande i miljörådet vid SU, har fått uppdraget av rektor att ta fram en klimatfärdplan. Vilket kommer leda till fler styrdokument som lutar sig mot signeringen.

Hur mycket flygresandet minskat till följd av coronapandemin är, enligt Viktor Lundborg, ännu oklart då siffrorna inte sammanställts än. Däremot har man kunnat se att digitala möten och användningen av Zoom ökat kraftigt till följd av pandemin samt att kunskapen om digitala mötesformer ökat.

– Pandemin har ju tvingat folk till att använda digitala plattformar, vilket har givit oss ofantligt mycket kunskap om hur vi kan lägga upp till exempel konferenser, webinarium och föreläsningar på distans. Så även om vi kommer fortsätta ha fysiska konferenser så kommer vi nog ha en ökad andel konferenser som man kan koppla upp sig på. Något som också kan gynna kunskapsspridningen då fler kommer kunna delta digitalt, säger Viktor Lundborg. 

---

* SU har internt, efter att koldioxidutsläppen från flyg rapporterats in till Naturvårdsverket, reviderat ner 2019 års utsläpp till 4302 ton koldioxid sedan resebyrån inkommit med nya uppgifter.