Stockholm, Kista. Onsdag 30 september kl.13.30. När vi kliver in på Institutionen för data- och systemvetenskap (DSV) är luften elektrisk på samma sätt som under den första skoldagen på lågstadiet. Höstterminen har precis dragit igång och nya studenter kastar sökande blickar mot personer som kan tänkas bidra med svar om var föreläsningssalar finns och hur man tar sig dit. Till sin hjälp har de ett antal högteknologiska informationstavlor, strategiskt placerade runt om i den stora, öppna, lokalen som möter besökaren på andra sidan de väl tilltagna snurrdörrarna som är DSV:s huvudingång.

För den som behöver stärka sig med mat för att ta sig an terminsstarten finns en kantin, som med sin rena design och omsorgsfullt utvalda material och möbler lika väl hade passat in i en lyxig innerstadskontorsbyggnad, väl synlig i lokalens bottenvåning. Riktar man blicken uppåt får man en snabb introduktion till institutionens inre liv. Entrélokalens takhöjd på flera våningar gör att föreläsningssalar och andra utbildningslokaler på våningarna ovanför syns från vår position vid snurrdörrarna.

Vi är här för att träffa Prefekten och Studierektorn för DSV för att ställa frågor om de drygt fem miljoner från regeringens satsning på utökade utbildningsplatser på sommarkurser - en del av regeringens coronasatsning på högskolor och universitet - som institutionen tilldelats. Vilka sommarkurser har man hållit? Hur många fler studenter har man kunnat erbjuda en sommarkursplats med hjälp av det extra stödet från regeringen?

Med tanke på regeringens förhoppning om att en satsning på fler utbildningsplatser kan göra stor skillnad i att motverka coronapandemins negativa effekter på arbetsmarknaden, hur har DSV resonerat när de planerat och genomfört årets sommarkurser? Hur har de gjort för att ta sin del av ansvaret och ge fler möjlighet att få läsa en sommarkurs i år?

Vi frågar några studenter var vi kan hitta Prefektens och Studierektorns kontor, men de kan tyvärr inte hjälpa oss. De letar själva efter en anvisad föreläsningssal eftersom det är deras första dag på DSV. Efter ett kort samtal och gemensamt studerande av byggnadens planritning på en av informationstavlorna hittar vi alla rätt och kan fortsätta vår färd åt varsitt håll. Vi kommer fram till institutionens dörr och Uno Fors, Professor i IT, och Prefekt för DSV, möter oss vid dörren.

Regeringens satsning på högskolor och universitet 2020

Vi ska strax återkomma till vår första intervju med Prefekten och Studierektorn på Institutionen för data- och systemvetenskap (DSV), men först vill vi redogöra för hur drygt 5 miljoner från regeringens coronasatsning på högskolor och universitet landat på DSV.

Den 29 juni 2020 håller regeringen alltså en pressträff i Rosenbad. Det är en av många presskonferenser den här våren. Coronapandemin har slagit till med full kraft och regeringen presenterar löpande nya åtgärdspaket för att stötta, rädda och stärka branscher som drabbas särskilt hårt av pandemins effekter. 702 937 personer är inskrivna på arbetsförmedlingen som arbetssökande den här veckan i juni. Det är 100 000 fler än första veckan i januari 2020 . Därför, på just den här presskonferensen, presenterar regeringen en extra satsning på högskolor och universitet.

Matilda Ernkrans (S), minister för högre utbildning och forskning, är tydlig och rak när hon uttrycker regeringens förhoppning om effekterna av denna satsning. “Genom att storsatsa på utbildning, ge lärosätena så bra förutsättningar som möjligt och se till att utvärdera och analysera våra beslut så tror och hoppas jag att vi kan gå som ett starkt samhälle igenom den här krisen.” 

Satsningen görs för att möta ett markant ökat söktryck. Hela 45 procent fler vill till exempel läsa sommarkurser 2020, jämfört med föregående år. Regeringen avsätter därför 127 miljoner till utökade utbildningsplatser på sommarkurser.

Av de 127 miljonerna får Stockholms universitet knappt 11,5 miljoner för att leverera utökade utbildningsplatser på sommarkurser.

Hur mycket pengar satsas, och på vad?
- Satsningen i sin helhet

Hela satsningen klubbas av riksdagen som en del av vårändringsbudgeten 16 juni. Utöver de 750 miljoner kronor i anslagsmedel som vanligtvis skulle användas “för utgifter för särskilda insatser för högskoleutbildning och forskning inom högskoleområdet”, adderas nu 765 miljoner. De extra 765 miljonerna ska gå till sju olika satsningar och ge fler utbildningsplatser för att möta ett ökat söktryck.

Vår kartläggning nedan av hur regeringens coronasatsning har fördelats vidare till och inom Stockholms universitet är en sammanställning av uppgifter från vårändringsbudgeten, Kammarkollegiet, Stockholms universitets rektorskansli, Universitetets områdes- och fakultetsnämnder, Samhällsvetenskapliga Fakulteten och Naturvetenskapliga Fakulteten.

Institutionen för data- och systemvetenskap (DSV), har alltså fått nästan hälften, drygt fem miljoner, av SU:s totala tillskott på knappt 11,5 miljoner till utökade platser på sommarkurser. Så vad har DSV gjort för pengarna?

I ett mejl till #studietid svarar Uno Fors, Professor i IT och Prefekt för DSV, på några övergripande frågor om satsningen och vad DSV gjort för pengarna. Han uppger att det relativt sett stora anslaget till just DSV sannolikt beror på att DSV “har ett mycket stort söktryck jämfört med andra institutioner och har en förberedelse för att ge stora kurser”.

I mejlet skriver han att: “DSV har olika sommarkurser som redan är etablerade och där vi såg en möjlighet att ta in ytterligare deltagare. Ett problem i detta fall är ju att vi hade extremt kort om tid för att skapa nya kurser och rekrytera deltagare på dem, så därför valde vi ut sådana som vi redan hade både planering för och lärare till.”

De kurser som därför har hållits sommaren 2020 - med stöd från regeringens coronasatsning på utökade utbildningsplatser på sommarkurser - är två kurser som också getts tidigare år; Programmeringsdidaktik för lärare, 7,5 hp och Praktisk projektledning, 7,5 hp.

Så hur många fler studenter har man kunnat erbjuda en sommarkursplats med hjälp av det extra stödet från regeringen? Med tanke på regeringens förhoppning om att en satsning på fler utbildningsplatser kan göra stor skillnad i att motverka coronapandemins negativa effekter på arbetsmarknaden, hur har DSV resonerat när de planerat och genomfört årets sommarkurser? Hur har de gjort för att ta sin del av ansvaret och ge fler möjlighet att få läsa en sommarkurs i år?

Vi träffar Uno Fors, Professor i IT och Prefekt, och Stefan Möller, Universitetsadjunkt och Studierektor på på Institutionen för data- och systemvetenskap (DSV) för att göra en intervju.

Så vad har DSV gjort för pengarna?

Utan regeringens coronapengar kanske det inte skulle ha blivit några sommarkurser alls, menar Uno Fors, Professor i IT och Prefekt för DSV.

Praktisk projektledning, en en av sommarkurserna som hållits, har under många år varit Stockholms universitets största sommarkurs med som mest 900 antagna (2016). Men DSV gör uppskattningen att bara ungefär 500 studenter har gått en sommarkurs hos dem sommaren 2020. Betyder det att de inte har kunnat leverera någon utökning av utbildningsplatser på sommarkurser jämfört med tidigare år?

Och om DSV - som fått nästan hälften, drygt fem miljoner, av SU:s totala tillskott på knappt 11,5 miljoner från regerinens coronasatsning - inte har lyckats leverera en utökning av utbildningsplatser på sommarkurser, hur har det då gått för de institutioner som fått mycket mindre eller ingenting alls?

Hur har det gått för SU, har man lyckats leverera några fler utbildningsplatser på sommarkurser överhuvudtaget? Vi behöver veta mer.

Så vilket resultat levererar SU med hjälp av regeringens coronasatsning på sommarkurser?

Med hjälp av statistik från Universitets- och högskolerådet (UHR) kollar vi antalet antagna studenter på sommarkurser 2019, och jämför med antal antagna studenter 2020. Statistiken visar att SU kraftsamlar - Stockholms universitet levererar totalt nästan dubbelt så många antagna till sommarkurser 2020.

2019 fanns 5 625 antagna sommarkursstudenter vid Stockholms universitet. 2020 fanns 11 033 antagna sommarkursstudenter vid Stockholms universitet.

SU har alltså 2020 gett 5 408 fler studenter möjligheten att gå en sommarkurs, jämfört med 2019.

Men den institution som fått mest av regeringens pengar för utökade utbildningsplatser på sommarkurser, Institutionen för data- och systemvetenskap (DSV), levererar ett minusresultat på -224 antagna.

2019 var 885 studenter antagna till en sommarkurs på DSV. 2020 var 661 studenter antagna till en sommarkurs på DSV.

Varför?

Vad säger DSV om minusresultatet?

Så varför har DSV, som har fått drygt fem miljoner - nästan hälften av SU:s totala tillskott till utökade utbildningsplatser på sommarkurser - levererat ett minusresultat på 224 färre sommarkursstudenter än 2019?

Nu, när vi har en större bild klar för oss, behöver vi göra ytterligare en intervju med Uno Fors, Professor i IT och Prefekt för DSV, och Stefan Möller, Universitetsadjunkt och Studierektor på på Institutionen för data- och systemvetenskap (DSV).

Vad säger DSV:s fakultet?

Så hur resonerade Samhällsvetenskapliga fakulteten när de bestämde sig för att tilldela DSV så stor del av regeringens coronasatsning på utökade platser på sommarkurser? Och hur kommer universitetet att räkna för att kunna redovisa att det faktiskt blivit “fler” som fått möjlighet att gå en sommarkurs 2020?

Kommer universitetet att jämföra med tidigare omfattning, till exempel under sommaren 2019, för att se om det blivit fler eller färre utbildningsplatser på sommarkurser 2020? Eller menar de, som DSV, att man istället måste jämföra med noll, alltså inga antagna på sommarkurser, och att allt utöver noll är en ökning? Vi ber att få ställa våra frågor till Astri Muren, Vicerektor, Stockholms universitet och Dekan för Samhällsvetenskapliga fakulteten, och blir ombedda att skicka frågorna på mejl.

Mejlintervju med Astri Muren, Vicerektor, Stockholms universitet och Dekan för Samhällsvetenskapliga fakulteten, 14 oktober 2020.

#studietid: Regeringen gjorde i våras en coronasatsning på högskola och universitet. En del av den satsningen handlar om utökade platser på sommarkurser. Regeringen har lagt 127 miljoner nationellt på detta och Stockholms universitet har fått knappt 11,5 miljoner för att utöka platserna på sommarkurser. Av de pengarna så har Institutionen för data- och systemvetenskap (DSV) fått nästan hälften, 5 246 904 SEK. Vad var motiveringen, på fakultetsnivå (Samfak), till att de skulle få så stor del av pengarna? 

Astri Muren: Fakulteten bedömde att DSV, vars utbildningar har starkt söktryck, hade goda förutsättningar att på kort sikt attrahera studenter till sina sommarkurser och kunde utöka denna del.

#studietid: Vad gjorde DSV särskilt lämpade att leverera fler utbildningsplatser på sina sommarkurser?

Astri Muren: Se svaret ovan.

#studietid: När vi jämför antalet antagna på sommarkurser på DSV förra året (2019), med antalet antagna 2020, så redovisar DSV ett minusresultat på 224 studenter färre än ifjol. De har alltså fått drygt 5 miljoner extra för att leverera fler utbildningsplatser på sommarkurser men levererar 224 färre antagna. Är det resultatet ni förväntade er, på fakultetsnivå (samfak), när ni gav DSV så stor del av regeringens satsning?

Astri Muren: Jag ser inte att det är så meningsfullt att jämföra siffror från ett år till ett annat för just sommarkurser, som jag tror ofta planeras just ett år i taget.

#studietid: Prefekten och Studierektorn på DSV säger i en intervju med oss att vi räknar fel när vi jämför antal antagna på sommarkurser 2020 med antal antagna på sommarkurser 2019, och får fram ett minusresultat. De menar att man istället bör räkna med att kurserna kanske inte hade kunnat hållas alls utan de 5 miljonerna från regeringen, och att resultatet egentligen är 661 fler antagna i år – jämfört med den möjliga risken att resultatet annars hade blivit 0 antagna. Hur räknar ni, på fakultetsnivå, när satsningen ska redovisas till universitetsledningen och vidare till regeringen?

Astri Muren: Jag har ingen information att förmedla om hur vi kommer att räkna eller inte räkna i en framtida situation.

#studietid: Räknar ni utifrån grundvärdet att inga sommarkurser skulle ha hållits utan pengarna, och att ni därför räknar alla antagna på sommarkurser som ”fler” studenter än noll? Eller förväntar sig regeringen en ökning från tidigare nivåer (till exempel förra året)?

Astri Muren: Se svaret ovan.

#studietid: Det framgår tydligt i alla beslutsdokument på alla nivåer (från riksdagsbeslut ner till fakultetsnivå) att pengarna ska gå till att “möjliggöra för fler att läsa kurser under sommaren”. På fakultetsnivå (samfak) skriver ni i beslut att “Inom Humanvetenskapliga området har samtliga institutioner tillfrågats om möjligheten till utökning av ---antalet studieplatser inom sommarkurser 2020.” Kan du se någon möjlig/rimlig förklaring till att DSV har missat detta?

Astri Muren: Jag har inte intrycket att DSV skulle ha missat något.

#studietid: Totalt på SU fördubblas antalet studenter som har antagits till en sommarkurs i år jämfört med 2019, men DSV minskar alltså, jämfört med antal antagna på sommarkurser 2019, och levererar ett minusresultat på -224 antagna. Varför ska DSV få dom här pengarna när det är andra institutioner som har gjort jobbet och ökat antalet sommarkursplatser på SU? 

Astri Muren: Min bedömning är att de institutioner som har levererat sommarkursplatser kommer att ersättas för dessa.

#studietid: Är det något du vill tillägga?

Astri Muren: Nej.

Så vem är det som har levererat dubbleringen av antagna på sommarkurser på SU?

Stockholms universitet har alltså levererat nästan dubbelt så många antagna till sommarkurser 2020 jämfört med föregående år. Men utökningen har inte skett på den institution som har fått mest av regeringens coronasatsning på sommarkurser, DSV. Där levereras istället ett minusresultat på 224 färre antagna på sommarkurser jämfört med ifjol. Så vem är det då som har levererat dubbleringen av sommarkursplatser på SU?

Vi tar en närmare titt på statistiken från UHR och hittar en institution som sticker ut. På Institutionen för geologiska vetenskaper har man gått från att leverera 190 antagna till sommarkurser 2019, till drygt 2200 antagna. Över 2000 fler studenter antagna i år jämfört med föregående år.

Och när vi tittar ännu närmare hittar vi en kurs med 1261 antagna. Kursen heter ”Dinosaurier - deras utveckling och utdöende, orienteringskurs” och kursansvarig heter Otto Hermelin, Universitetslektor, Docent i geologi och Studierektor för livslångt lärande på Institutionen för geologiska vetenskaper, Stockholms universitet.

Vi kontaktar Otto Hermelin för att få veta mer om hur de har jobbat för att kunna leverera så många fler sommarkursplatser än ifjol, och då får vi veta att det egentligen är ännu fler platser än vad som framkommer i UHR:s statistik. Den statistiken mäter första urvalet till kursen, men inte det efterintag som sedan kan ske. Otto Hermelin förklarar att instituitionen egentligen har haft 2007 registrerade studenter på kursen ”Dinosaurier - deras utveckling och utdöende, orienteringskurs” under sommaren, eftersom man haft ett mycket stort efterintag.

– Vi trodde ju aldrig att så många skulle söka så vi stängde inte antagningen till kursen i tid. Och vi sa såhär: söker man en kurs och blir antagen så ska vi inte säga ”nej, du får inte plats”. Vi kan inte säga åt studenterna att de inte får läsa en kurs som de antagits till för att vi inte har tid. Så det var bara att jobba.

SU gick totalt från 5 625 antagna på sommarkurser till 11 033. Vad är det som gör att just ni har kunnat bidra så mycket till det resultatet?

– Ämnet! Det här är en kurs som jag startade för nästan 20 år sen, och det har varit en jättepopulär kurs. Alla vill lära sig om dinosaurier. Du vet själv, du gillade säkert dinosaurier när du var liten, eller hur? Det är någonting som fascinerar människor, unga som gamla. Och inte minst lärare faktiskt, för deras elever kommer till klassrummen och har massa kunskap om dinosaurier och lärarna vet mindre, och därför finns det väldigt många lärare som går kursen faktiskt. För att kunna svara på elevernas frågor.

Runt 2005-2006 blev kursen en distanskurs och undervisades på både höst- och vårterminer fram till 2012-2013 när institutionen lade om sina distanskurser och av olika anledningar lade ner sina orienteringskurser. I slutet av höstterminen 2019 öppnade man, på Rektors anmodan, åter upp kursen i syfte att försöka skapa fler utbildningstillfällen. Så när universitetet, på uppmaning av regeringen, efterfrågade sommarkurser som kunde locka många och dessutom hållas på distans så satsade man på bland annat ”Dinosaurier - deras utveckling och utdöende, orienteringskurs”.

– Den främsta anledningen till att vi startade upp den som sommarkurs var ju att regeringen i våras gick ut och sa till universiteten att man skulle starta eller utöka sommarkurser för att möjliggöra för dem som inte kunde jobba på grund av covid att istället gå en utbildning.

– På Rektors anmodan och på regeringens anmodan om att starta upp fler kurser så tänkte vi att vi startar den på nytt. Kursen fanns ju. Vi bara uppgraderade den, eller bara och bara… Det var inte så himla enkelt i och för sig. Men vi uppgraderade och öppnade den.

Otto Hermelin menar att en avgörande framgångsfaktor bakom sommarens leverans av sommarkursplatser är institutionens vilja att satsa på livslångt lärande. Det ligger bakom både utvecklingen av kvalitativ distansutbildning - alla ska få möjlighet att studera, var man än befinner sig, och viljan att erbjuda allmänbildning i geologi.

– Matte, fysik, biologi finns ju som ämnen i skolan, men det gör ju inte geologi, som är så basalt. Det var därför vi startade de här orienteringskurserna från början. Vi tyckte det var viktigt att föra ut den här kunskapen till en större allmänhet. Och att folk skulle förstå att geologi inte bara är sten, det är så mycket mer.

Det är institutionens vilja att utveckla och erbjuda orienteringskurser som skiljer dem från många andra institutioner på SU, menar Otto Hermelin.

Vad är det ni på institutionen har gjort, eller gör, som andra institutioner inte har gjort eller gör, som ger det här resultatet?

– Om man tittar genom årets lopp så är det egentligen ganska få institutioner som ger orienteringskurser, där man inte behöver mer än grundläggande förkunskapskrav. Astronomi har gjort det otroligt länge. På 70-talet gick jag faktiskt en orienteringskurs där. Men vi startade den här orienteringskursen som kvällskurs i början av 2000-talet. Efter några år övergick den till att bli en distanskurs men den lades ned 2012-13. Och vi har haft mycket orienteringskurser överhuvudtaget för att erbjuda bra kurser för livslångt lärande. Våran institution har alltid försökt att promota det så mycket som möjligt, i både med- och motvind.

Hur gjorde ni för att kvalitetssäkra en utbildning med så många?

– Alltså, det är en helt digital kurs. Du gör ett antal onlinetentor. Och dessa är olika varje gång. De slumpas ut så om du öppnar samma tenta igen så får du inte samma frågor. Och sluttentan, som är betygsgrundande, då får du ett antal frågor, och du ska skriva en uppsats som är baserad på kurslitteraturen som du ska referera till. Du får inte använda några andra källor. Annars blir det otroligt svårt att kontrollera det hela. Sen får du ett specifikt ämne som du ska redogöra för i samband med tentastarten. Och alla tentorna kontrolleras via urkund. Sen sker tentarättningen av mig.

Så du har suttit och rättat ett tusental tentor i sommar?

– Ja, under sommarkurserna så rättade jag lite drygt tusen tentor. Så jag hade ingen semester. Jag jobbade från 05.00 till 24.00.

Vad är dina tre bästa tips till andra institutioner som vill leverera fler antagna på sommarkurser?

– Ja, anta inte så många till att börja med, haha!

– Nej, men däremot så ska man vara förberedd och ha stöttat upp det innan. Se till att man har flera stycken som kan sköta kursen om det är så att man antar väldigt många. Att man har flera som kan sköta allt och att man delar upp arbetet.

– Samordning mellan de inblandade lärarna är extremt viktigt. Så att man rättar på samma sätt, och sköter alla moment på samma sätt.

– Och framförallt, det viktigaste med distanskurser är att man svarar snabbt till studenterna. Jag räknade på det här i somras och vi hade en svarstid på i snitt åtta timmar. Från det att de skickat in en onlinetenta till att de fick svar. Och det gör att man håller studenternas intresse uppe. Och håller du inte deras intresse uppe så kommer du få otroligt dålig genomströmning, för de kommer tröttna. Vi har ju en genomströmning på 60, 70, 80 procent på våra kurser. Och det är för att vi svarar fort.

Den typen av kvalitetssäkring tar tid och kraft, och sommaren 2020 blev det som sagt inte någon semester för Otto Hermelin, och inte särskilt många lediga stunder alls faktiskt. Men det är vad som krävs, menar han.

– Det är ett 24-7-timmarsjobb att ha en sån här kurs. Du kan inte ta ledigt över helgen egentligen, tycker jag i alla fall, ur ett studentperspektiv. För de förväntar sig att jag ska svara. Och för mig så är det helt okej. Jag har en väldigt förstående familj och har hållit på med det här jättelänge. Men för andra som ska starta en distanskurs och tänker sig att den ska svara en gång i veckan, så tror jag att det inte kommer gå så bra. Man måste vara på hugget hela tiden och svara direkt. Det är jätteviktigt.

SU fick 11,5 miljoner till fler utbildningsplatser på sommarkurser och ni fick pengar motsvarande åtta helårsprestationer (HPR), alltså knappt 800 000 SEK. Men ni har ju kunnat leverera mycket mer än vad ni fått pengar till. Hur är det möjligt?

– Alltså vi skulle egentligen, om vi tittar på vad som vi har levererat, ha fått in ungefär 15 miljoner till. Det kommer vi säkert inte få, men som jag sa tidigare så har vi ju svårt att säga nej till en student som har sökt en kurs och blivit antagen. Vi tycker det här är viktigt att leverera det här och… Ja, jag har gjort det.

Bakom den insatsen ligger ett mycket stort intresse för geologi som ämne, och för att så många som möjligt ska få möjlighet att bredda och fördjupa sina kunskaper inom ämnet.

– Jag startade våra orienteringskurser på våran institution för 20 år sen. Och det är framför allt jag och Alasdair Skelton som har drivit dessa genom årens lopp. Jag tycker det här är extremt viktigt och bra och det är därför jag gör det, för jag tycker det är kul! Jag tycker det är roligt, jag trivs med det hela och det är viktigt för mig att driva det här vidare.

– För oss är det en förlustaffär om man säger så. Men rent policymässigt så är det inte en förlustaffär för vi har nått ut till väldigt många människor, och det är det som är viktigt för oss.

Otto Hermelin menar att en viktig faktor för att beräkna hur många sommarkursplatser institutionen skulle kunna leverera på längre sikt är inställningen till orienteringskurser. Fakulteterna sätter ett tak på hur många orienteringskurser en fakultet ska ha i utbudet av kurser. För institutionen för geologiska vetenskaper innebär det ett tak på cirka fem procent av det totala kursutbudet.

– Vi räknar på hur mycket orienteringskurser vi får göra på fakulteten, och ansöker om medel upp till den gränsen. Men under sommarkurserna i år så examinerade vi nästan 1100 studenter på den här kursen och totalt närmare 1500 studenter. Och naturligtvis, om vi skulle få betalt för det och fakulteten tyckte det var okej, så skulle vi göra det igen. Vi skulle anställa några kunniga personer som kunde sköta det hela. Jag kommer nog inte göra det en sommar till, men det finns krafter som kan göra det. Vi skulle kunna göra väldigt mycket mera just när det gäller orienteringskurser och distansutbildning än vad vi får betalt för. Men det är ju mer restriktioner ovanifrån som begränsar. Vi har kunskapen och medlen för det hela.

Hur tror du att regeringen kommer att räkna när satsningen ska utvärderas?

– Naturligtvis kan man ju titta på hur många som läser sommarkurser 2020 jämfört med hur många som gjorde det 2019 och jämföra där. Och då kan man se om satsningen gav det man ville. Sen kan man fundera på om de läste det regeringen ville, men det är ju en annan fråga. Jag har inte någon riktig koll på hur många institutioner som verkligen hörsammade det här att satsa på sommarkurser. Jag tror inte det var så många egentligen som gjorde något, utan det var nog ett fåtal institutioner som verkligen satsade på att göra det här kurserna, eller utöka de kurser de hade, för att anta fler.

Så hur kommer regeringen att räkna när satsningen ska utvärderas?

En viktig del av regeringens coronasatsning på högskolor och universitet är att den ska utvärderas av Universitetskanslerämbetet (UKÄ).

UKÄ fått i uppdrag att utvärdera vilken påverkan insatserna verkligen har haft. Syftet med utredningen är att ge regeringen och lärosätena en inblick i vilka behov som kvarstår och vilka ytterligare åtgärder som kan tänkas behövas i framtiden.

Det som ska utvärderas är bland annat följande:

• Vad pengarna faktiskt har gått till och hur de fördelats.

• Vad för typ, och hur många, utbildningsplatser som budgetsatsningen verkligen har gett.

Vi hör av oss till UKÄ för att få veta mer om hur de kommer att göra för att ta reda på om antalet utbildningsplatser på sommarkurser faktiskt utökats. Hur kommer de att räkna ut att det har blivit “fler” platser? Sofia Berlin Kolm, utredare/analytiker, UKÄ, är ansvarig för den utredning som ska göras.

Hur kommer ni att räkna, det vill säga hur kommer ni att veta om målet med fler sommarkursplatser är uppnått, eller inte?

– Det kan jag inte svara på än. Vi får vänta in och se. Vi är fortfarande i uppstartsfasen av utredningen. Det är alldeles för tidigt att säga om det går att räkna på ett sätt eller ett annat.

Utredningen kommer att redovisa resultat löpande och UKÄ:s uppdrag ska rapporteras till regeringen 2022-12-01.

Vi publicerar denna kartläggning 20 oktober 2020. Veckan innan är 691 855 personer inskrivna på arbetsförmedlingen som arbetssökande. Det är 98 435 fler än samma vecka 2019. Sedan regeringen offentliggjorde sin coronasatsning på högskolor och universitet, i juni 2020, har 31 656 lämnat arbetsförmedlingen för reguljära studier, till exempel för att de antagits som studenter vid högskolor och universitet.

EDIT 20.11.05: Granskningen har uppdaterats efter att Matilda Ernkrans (S), minister för högre utbildning och forskning, kommenterat granskningen.

“Det är Stockholms universitetets ansvar att fördela pengarna och följa upp hur de har använts under sommaren”

Har Stockholms universitets hantering av satsningen på sommarkurser motsvarat regeringens förväntningar? Nu kommenterar Matilda Ernkrans (S), minister för högre utbildning och forskning granskningen.

Vad är din kommentar till hur Stockholms universitet har hanterat regeringens satsning på sommarkurser?

– Regeringen gjorde satsningar på sommarkurser för att dämpa effekten av coronapandemin. Vi ville att fler skulle få möjlighet att studera, antingen för att snabbare ta sig igenom sin utbildning, eller för att faktiskt ha något meningsfullt att göra som student om det var så att man hade svårare att få sommarjobb. Jag tycker att Stockholms universitet har visat att man på kort tid och mycket snabbt kunde ställa om och erbjuda många fler möjligheter till sommarkurser under den här sommaren som var, vilket jag tycker är positivt.

I granskningen “Satsningen på sommarkurser - vart har pengarna tagit vägen?” så framkommer det att antalet studenter som antagits till en sommarkurs på SU nästan har fördubblats i år jämfört med 2019. Men den institution som fått mest pengar, drygt fem miljoner av Stockholms universitets extra pengar för utökade utbildningsplatser på sommarkurser har levererat ett minusresultat på 224 färre antagna på sommarkurser jämfört med föregående år.

Varför ska då den här institutionen få drygt fem miljoner av regeringens satsning på fler utbildningsplatser på sommarkurser när det är andra institutioner som gjort jobbet och ökat antalet antagna på sommarkurserna?

– Utifrån mitt perspektiv så är det ju så att regeringen fördelar pengar till högskolor och universitet, och i det här fallet fördelade vi ungefär 11,5 miljoner till Stockholms universitet i en extra satsning på fler sommarkurser denna sommar. Sen är det faktiskt universiteten själva som ska fördela sina pengar och det lägger inte jag som statsråd och inte politiken sig i, utan det är universiteten som har de besluten att fatta. Sen får man dra lärdom av hur fördelningen fungerade och vad man faktiskt fick till för platser i slutändan. Jag tycker som sagt att Stockholms universitet på mycket kort tid och väldigt snabbt ändå klarade av att fördubbla antalet antagna till sommarkursplatser, vilket är väldigt bra jobbat.  

Så hur mycket har egentligen de 11,5 miljonerna som regeringen tilldelat Stockholms universitet bidragit till årets totala ökning av antagna på sommarkurser, när den institution som tilldelats mest pengar i själva verket antagit färre till sommarkurser jämfört med tidigare år?

– Jag är väldigt glad att vi har kunnat erbjuda så många utbildning, så snabbt. Jag är stolt över det arbete som Stockholms universitet och andra universitet och högskolor gjorde för att tillse behovet med sommarkursplatser. Men som sagt, det är inte jag som detaljstyr exakt hur platserna används. Det är Stockholms universitetets ansvar att fördela pengarna och följa upp hur de har använts under sommaren. Universitet och högskolor är noggranna med hur man använder pengar men också på att följa upp hur man får mest utbildning till god kvalitet för de pengar man har fått.

Att det är universiteten själva som bestämmer hur pengar på fakultets- och institutionsnivå ska fördelas råder det inga tvivel om. Men hur vet regeringen att satsningen på fler sommarkurser också har gått till just det ändamålet? Matilda Ernkrans menar att det finns en modell för hur man följer upp och utvärderar den här typen av frågor.

– Det är viktigt att följa upp och värdera hur man använder pengarna och det finns ju naturligtvis system för detta. Det sker också årliga myndighetsdialoger, som Utbildningsdepartementet har med myndigheterna, i det här fallet Stockholms universitet. Vi har en modell för hur vi fördelar medel till universitet och högskolor samt hur vi följer upp dem och det kommer också att göras med de extra satsningar som gjorts med anledning av coronapandemin. Sen tänker jag att den granskning som ni har gjort, nu också är ett sätt att följa upp hur man använt pengarna.

Så det kommer att finnas en dialog efteråt mellan universitet och regeringen för att följa upp det här arbetet?  

– Absolut! Det finns en upparbetad rutin som kallas myndighetsdialog mellan våra myndigheter och utbildningsdepartementet och den är normalt fungerande och fungerar också i det här fallet. Det finns ju en struktur och en ordning för hur dialogen går till mellan utbildningsdepartementet och de myndigheter som finns under utbildningsdepartementet, nämligen våra universitet och högskolor. Det är ju ett väl etablerat arbetssätt och som vi använder oss av och fortsätter att använda oss av.

Hur effektiva är den här typen av riktade satsningar på högskolor och universitet, när korrelationen, sambandet, mellan pengarna som ni satsar och resultatet är så svagt, då vissa institutioner som fått pengar inte levererar fler platser medan vissa som inte fått några pengar dubblerar dem?

– När Sverige och världen drabbas av en coronapandemi som får oerhört stora konsekvenser för hur arbetsmarknaden fungerar, företag som går i konkurs, människor som blir arbetslösa och att fler söker till högre utbildning, ja då behöver vi ju svara upp emot det och erbjuda fler utbildningsmöjligheter. Jag tycker att vi, regeringen, tog ett gemensamt ansvar genom att erbjuda pengar och nya möjligheter till universitet och högskolor så att fler kunde få möjligheten att läsa en sommarkurs. Och av det som jag hittills har sett av Stockholms universitet, är att man tog sin del av ansvaret och fördubblade antalet antagna till sommarkurser, vilket jag tycker är bra, det är ett positivt exempel. Sen exakt hur den här fördelningen gjordes på Stockholms universitet och hur besluten kommer att följas upp är något de själva ansvarar för.