SFR har enats om ett ställningstagande i frågan och tog i höstas upp det med fakulteten. Ordförande Martin Oscarsson, som doktorerar inom psykologi vid universitetet, berättar att rådet anser att engelskspråkiga studenter i dagsläget är begränsade vad gäller påverkan på sin utbildning.
– Universitetet vill positionera sig som ett internationellt lärosäte och forskningscentrum, samt en organisation som ger utrymme för studentinflytande på alla nivåer. Därför blir det motsägelsefullt att exkludera icke svensktalande i flera beslutande organ. Dessutom är deltagandet i beslutande organ till fördel för studenter, som dels får ersättning i form av pengar eller förlängd anställning som doktorand, samt värdefulla erfarenheter som är bra att ha på CV:t, säger Oscarsson.
Martin Oscarsson berättar att en “ansenlig del” av rådsmedlemmarna inte behärskar svenska tillräckligt väl, men vill engagera sig.
Dekan Yvonne Svanström bekräftar att delar av ledningen tagit del av rådets synpunkter. I en mejlkommentar svarar hon att engelsktalande studentrepresentanter är “välkomna” på möten men att det talade språket bör vara svenska.
“Myndighetsspråket är svenska, det är viktigt att vi i de organ som finns använder svenska så att beslut och underlag till beslut blir korrekta. Studentrepresentationen sker genom att kåren nominerar/föreslår personer till de beredningar där studentrepresentation ska finnas. Det talade språket är svenska, men frågor kan ställas på engelska och besvaras på engelska”, skriver hon.
Därtill skriver hon att det “möjligen finns målkonflikter som inte går att lösa”.
“Det skulle kunna ses som en målkonflikt om internationalisering likställs med att beredningsgrupper och beslutande organ måste ha engelska som mötesspråk för att internationella studenter ska kunna delta då myndighetsspråket är svenska. Deltagande med internationalisering som mål sker bättre inom det som är utbildning och forskning.”
I Stockholms universitets språkpolicy framkommer däremot inga hinder för att mötesspråket ska kunna vara på engelska i rådgivande organ. Däremot står det att svenska ska vara huvudspråk i “formella beslutssammanhang”.
Martin Oscarsson betonar att rådet kommer fortsätta föra diskussioner med fakulteten för att fler engelskspråkiga studenter ska kunna vara representanter.
– Vi förstår att universitetet är en svensk myndighet där dokument är och bör vara på svenska i första hand. Men, en del grupper bör kunna ha möten på engelska. Vi kommer inte släppa den här frågan.
Inledningsvis kommer Samhällsvetenskapliga fakultetsrådet föreslå att internationella studentrepresentanter får tala engelska i fyra rådgivande organ, som behandlar jämställdhet, budget och utbildningen.
– I de fyra tänker vi att det skulle krävas mindre omställning för att öppna upp för representanter som inte talar svenska. Arbetsspråket under mötena kunde vara engelska, och det skulle inte krävas en formell översättning av dokument eller andra anpassningar som utgör en administrativ börda för fakulteten.
