Allt fler butiker faller offer för den så kallade "butiksdöden". Trenden med stagnerande lönsamhet inom den fysiska detaljahandeln fortsätter. Under året har både stora och små butiker landet över tvingats i konkurs till följd av den växande E-handeln. #studietid har träffat butiksägaren Vibeke Westman som ger en inblick i det rådande klimatet inom svensk handel.
Vibeke Westman är ägare till kitsch-paradiset Coctail på Bondegatan i Stockholm. Där säljer hon allt från ljusslingor med dinosaurier och ljussablar i neon till doftljus och duschdraperier. I sortimentet finns tydliga influenser från Mexiko och högtiden Dia de los Muertos, liksom mängder av motiv med den populärkulturella ikonen Frida Kahlo. Allt i en kitschig färgexplosion.
När vi först träffar Vibeke Westman i butiken avböjer hon en intervju. Hon är ensam och vill kunna ge sina kunder all sin uppmärksamhet och det bästa möjliga bemötandet. Hon ber oss dock att återkomma vid ett senare tillfälle via telefon, vilket vi gör.
På telefon berättar Vibeke att butiken började som en antikhandel i början av 90-talet. Men jakten på objekt tog lång tid och i kombination med att Vibeke under denna period hade småbarn gjorde detta att hon valde att byta riktning.
– Istället riktade jag in mig på att ta saker som jag älskade, saker med mycket färg. Då började vi blanda lite, gammalt och nytt, därav namnet coctail, en blandning helt enkelt.
Ända sedan starten har Coctail varit ett familjeföretag. Till sin hjälp har Vibeke haft sin man och sina barn som har avlastat henne i butiken när det behövts. Bokföringen sköttes av Vibekes pappa fram till att han gick bort tidigare i höstas, något som drabbade både Vibeke och butiken hårt.
– Det blev väldigt tragiskt eftersom vi gör så mycket tillsammans. Och jag kan känna att egentligen ska man ju vara intresserad av det administrativa om man vill driva sin egen butik, men jag är egentligen en person som hatar papper. En hög med papper ger mig ångest.
För en butik med en så liten omsättning som Coctail är det omöjligt att ta in hjälp utifrån, t ex för att sköta bokföringen, menar Vibeke.
De senaste åren har antalet fysiska butiker stadigt minskat. Inom sällanköpshandeln (varor som handlas mer sällan, t ex kläder, skor och köksartiklar) har 5000 butiker - motsvarande var tionde butik - försvunnit mellan åren 2011-2017. Under samma period har antalet E-handelsföretag fördubblats, och det är just E-handeln som är det största hotet mot detaljhandeln. Men när det kommer till Coctails framtid känner sig Vibeke ändå ganska lugn. Hon tror att Coctail har något som nätjättarna inte kan konkurrera med, och att folk kommer fortsätta besöka butiken.
– Jag försöker jobba med så udda saker som möjligt som kanske inte kan köpas på nätet. Några av de mexikanska sakerna, till exempel, kan man bara få tag på om man faktiskt åker till Mexiko, då är det lättare att köpa dem här.
Trots det känner hon av butiksdöden, framförallt när det kommer till andra butiker i området.
– Jag märker stor skillnad på att folk kanske inte går ut på samma sätt som de gjorde för några år sedan. Ibland ser jag grannar som ska hämta paket på posten och behöver en barnvagn för att hämta alla paket.
– När man träffar och pratar med de andra butikerna känner man att många har det väldigt tufft nu och att kundunderlaget är lågt. Det är roligt att så många fortsätter att kämpa på.
– Det känns läskigt i en värld som behöver ett miljötänk, säger Vibeke. Det är otroligt dåligt med en massa frakt till varje person. Slit och släng, överkonsumtion, det är väldigt dåligt för miljön och för vår ekonomi. Om du kommer och handlar hos mig kan jag köpa kaffe i caféet vägg i vägg, gå till sömmerskan och till skomakaren. Då gynnar pengarna landet och stadskärnan lever kvar. I de stora företagen försvinner pengarna ut ur landet.
– Det jag känner nu är att man på något sätt måste bli mindre ego och tänka på de små butikerna. Dessutom måste butikerna samverka och inte bara tänka på sig själva. Om någon frågor efter något speciellt som inte finns i sortimentet kan man skicka kunden till en grannbutik och på så vis gynnas det lokala området.