– Poängen med det här är att vi odlar fleråriga, perenna grödor. Till skillnad från ettåriga växter, annueller som de kallas. Allting ska vara ätbart, och det är det nästan. Dessutom binder perenna växter koldioxid, vilket skiljer sig från vanligt jordbruk som bidrar till koldioxidutsläpp, säger Schaffer.
Planterat på Lantbruksakademins gamla åker
Att det blev just lotten invid tunnelbanan visade sig passa rätt bra. Tidigare var det platsen för Kungliga skogs- och lantbruksakademiens experimentalfält, som också användes för odling och jordbruk.
– Vi tittade på flera ställen och så blev det det här, experimentalfältet som tidigare tillhörde Lantbruksakademin. Två äppelträd är kvar här från den tiden, jag skulle gissa att de är från 1930-talet baserat på hur stammen ser ut, säger Schaffer och pekar mot två äppelträd.
I många år var engagemanget för trädgården stort. I och med att skogsträdgården ofta användes i samband med kurser på universitetet fanns det ett stort engagemang bland studenterna.
Men sedan slog pandemin till, berättar Schaffer.
– Nu tycker jag det är jobbigt att se, det är en hel del ogräs här som inte tagits hand om. För drygt ett år sen började ett gäng studenter fråga om de fick vara här och odla, studenter som inte gått mina kurser. Det var kul, den har inte använts så mycket som jag vill på sistone. Och jag vill ju att platsen ska användas, gärna för odling, för en kurs eller bara för att man trivs här, säger hon.