Akademin i rampljuset: Universitetslektorn som lär upp lärarna vill mana till lugn i AI-stormen

Universitetslektorn Cormac McGrath brinner för att göra undervisningen på universitetsnivå bättre. Foto: Pressbild/Stockholms universitet

Cormac McGrath är gymnasieläraren som blev universitetslektor. Han brinner för att göra undervisning bättre och är nu involverad i ett forskningsprojekt om hur AI påverkar högre utbildning.

– Det är farligt om lärare inte har koll på en teknologi som har kapacitet att efterlikna mänsklig interaktion, säger han.

Cormac McGrath hade inte tänkt undervisa på universitetsnivå till en början. I stället utbildade han sig till gymnasielärare vid Stockholms universitet.

Men efter några år som lärare på gymnasienivå valde han att lämna den banan.

– Det fanns inte möjlighet att utveckla de kritiska frågeställningarna. Jag blev gymnasielärare delvis för att jag var missnöjd med min egen skolutbildning och tänkte att det kan göras bättre. Jag förstod inte vissa val och ställningstaganden som lärarna gjorde. Nu får jag undersöka det, jag är väldigt frågvis som person och tycker att universitetsvärlden ger mig möjlighet att undersöka frågor som är av vikt för undervisning och lärande.

McGrath har sedan 2017 jobbat som universitetslektor vid Institutionen för pedagogik och didaktik. Utöver det är han också knuten till Centrum för lärarundervisning, som erbjuder bland annat workshops för lärare.

– Det är min drivkraft. Jag arbetar dagligen med undervisning, erbjuder workshops och söker medel tillsammans med andra lärare för att bedriva pedagogiska projekt. När jag forskar handlar det ofta om förändringsprocesser, både i det stora och det lilla. Vad har till exempel ny teknik för påverkan på institutioner, lärare och studenter?

Undersöker hot och möjligheter med AI

För tillfället är Cormac McGrath involverad i ett större forskningsprojekt gällande vilka hot och möjligheter som olika AI-modeller innebär för universitetsundervisningen.

Han och hans forskargrupp undersöker hur AI-modeller på olika sätt påverkar utbildning. Chatbottar såsom Chat GPT är en av de modeller som undersöks.

– Det är för tidigt att säga hur AI kommer att påverka studenter och lärare. Men man måste stanna upp och reflektera kritiskt kring vad som är gjort såhär långt. Inom universitetsvärlden är det viktigt att vi inte drar förhastade slutsatser om AI:s potentiella effekter, utan att vi systematiskt försöker förstå hur verktygen fungerar och vilka konsekvenser användningen får, säger han.

“Inom universitetsvärlden är det viktigt att vi inte drar förhastade slutsatser.”

— Cormac McGrath, universitetslektor i pedagogik vid Stockholms universitet

Det har nu gått ett drygt år sedan Chat GPT lanserades. Enligt McGrath har chatbotten gjort att “universiteten drabbats av en slags hysteri”.

– Det finns en stor hajp med både dystopiska och utopiska undertoner. Men det saknas vederhäftig forskning som stödjer vare sig det ena eller det andra påståendet.

Han syftar bland annat på diskussioner kring huruvida AI kan komma att ersätta en del yrken.

Att AI kommer påverka många yrken och utbildningar är han säker på, däremot menar han att det är överdrivet att tro att lärare kommer ersättas.

Han tror inte heller på utopiska föreställningar, såsom att studenter i framtiden kommer kunna lära sig dubbelt så snabbt och utan något större behov av lärare.

– Kanske kan chatbottar bistå studenter i deras inlärning, men än så länge vet vi inte hur.

“Stor okunskap”

Däremot anser han att lärare bör hänga med bättre i utvecklingen, även om den går snabbt.

– När vi håller workshops så märker vi att det finns en stor okunskap bland lärare om chatbottar. Jag tycker det är farligt om lärare inte känner till en teknik där tekniken har kapacitet att efterlikna mänskliga uttryck, och att man inte ändrar sin undervisning och examinationspraktiker därefter.

McGrath tar upp rättssäkerheten. Enligt honom är den stora frågan hur man i framtiden ska säkerställa att studenters prestationer faktiskt är deras egna.

– Jag har vissa farhågor för att det finns en risk att lärare fortsätter som vanligt, med hemexaminationer till exempel. Men det finns inget som är som vanligt längre, när det finns chatbottar som efterliknar mänsklig interaktion, säger han.

Stockholms universitet har jämfört AI med spökskrivning, och menat att det funnits i alla tider. McGrath menar att chatbottarna synliggör redan befintliga brister inom undervisningen.

– Visst, det kanske går att snabbt få reda på fakta om nånting men att erfara läsning av litteratur eller annat kan nog inte ersättas. Att införliva den kunskapen är ganska viktigt. Utmaningen för universitetslärare är dels att reflektera kring varför och hur studenter tillgriper dessa verktyg. Får de hjälp att förstå komplexa texter och fenomen?

Enligt McGrath är det ett problem att många utbildningar, både i grundskola och på högre nivå, erbjuder en för stor mängd material kombinerat med ganska basala frågor där studenterna bes förklara materialet.

– Då kommer du få studenter som använder dessa verktyg i högre utsträckning. Men om du eftersträvar djupare interaktion med materialet behöver frågorna ställas så att studenterna inte bara förhåller sig till övergripande resonemang.

Utvecklingen skapar dock även möjligheter för lärarna att använda chatbottarna för sin undervisning. McGrath tror att många lärare skulle vinna på att testa chatbottarna.

         – För att bilda sig en uppfattning gäller det att prova själv, säger han.