Inga studenter i SU:s krisledningsgrupp

Höstterminen sätter nu igång och sakta men säkert börjar Stockholms universitetet öppna upp igen efter en ovanlig vårtermin där studierna bedrivits online. Sedan i mars 2020 har frågor relaterade till coronapandemin på Stockholms universitet hanterats av en tillfällig krisledningsgrupp. Men i gruppen saknas studentrepresentanter – något som Sofia Holmdahl, ordförande på Stockholm universitets studentkår, SUS, ställer sig kritisk till.

Krisledningsgruppen som tillkallades den andra mars för att hantera frågeställningar kring coronapandemin består av flera representanter från beslutsfattande instanser på SU, bland annat universitetsdirektör, fastighetschef och säkerhetschef och träffas en gång i veckan. Dock har Stockholm universitets studentkår inte fått närvara på dessa möten. Istället är de hänvisade till en grupp som specifikt ska behandla student- och utbildningsfrågor, kallad OM-gruppen. Detta är dock något som kåren ställer sig kritisk till. SUS ordförande Sofia Holmdahl berättar för #studietid att kommunikationen mellan grupperna varit otillräcklig under stora delar av vårterminen.

– Min förhoppning är självklart att all beredning och beslut om studentsituationen och utbildning tas i OM-gruppen, men informationen från den centrala krisledningen har generellt varit ganska bristfällig. Inledningsvis fick vi mail från kommunikatörer på SU om vad som tas upp på krisledningen, men dessa har slutat komma. Antagligen för att de tänker att vi deltar i OM-gruppen, men vi får väldigt lite information om vad som tas upp.

Det faktum att studentrepresentanter inte får vara med på de krisledningsgruppens möten menar Sofia Holmdahl går emot SU:s egna regler kring studentinflytande och hon vill hävda att till och med att det kan vara en fråga om lagbrott.

– Studenter har enligt lag rätt att bli representerade när beredning görs, och beslut tas, i frågor som berör studenters utbildningssituation. Det är garanterat mot SU:s egna regler för studentinflytande och rätten att bli representerade, men det kan alltså även vara ett brott mot svensk lag.

“Att det identifieras frågeställningar, och framförallt att det pekas ut en riktning av krisledningsgruppen som OM-gruppen sedan ska hantera, innebär att krisledningen inte bara bereder, utan också styr diskussionerna och besluten i OM-gruppen. Jag skulle säga att det är ett väldigt stort problem.”

– Sofia Holmdahl, Ordförande på Stockholm universitets studentkår

Trots att de frågor som berör studenterna och deras utbildning ska hanteras i den så kallade OM-gruppen, och studentkåren är delaktig i många beslut, finns det exempel på att sådana frågor även diskuterats i krisledningsgruppen.

– I beslutsfattandet att gå över till internetbaserad undervisning i mars deltog vi inte. Det var ett beslut som togs av krisledningen utan att studenter fick närvara över huvud taget, och jag skulle säga att det verkligen är något som berör studenters utbildning och situation. Men vi har fått vara med i många andra beslut som berör studenter såklart, säger Sofia Holmdahl.

Krisledningsgruppens uppgift går till stor del ut på att identifiera frågeställningar och peka ut en riktning som sedan respektive förvaltningsavdelning/OM-grupp i sin tur fattar beslut kring eller arbetar vidare med. Enligt Sofia Holmdahl innebär det att det sker beredning av frågor som berör studentsituation och utbildning, utan att studenter är närvarande.

– De hänvisar till att alla relevanta beslut tas i OM-gruppen, och så kan mycket väl vara fallet, men uppenbarligen bereds saker i krisledningen. Det händer att de hänvisar till saker som diskuterats i krisledningsgruppen och som väldigt tydligt kan beröra studenters situation, till exempel öppnandet av lärosätet.

Sofia förklarar att hon förstår att det finns diskussioner i krisledningsgruppen som studentkåren inte behöver vara med i, men hon ser fortsatt en problematik i att det sker beredning av studentrelaterade frågeställningar utan studenter närvarande.

– Att det identifieras frågeställningar, och framförallt att det pekas ut en riktning av krisledningsgruppen som OM-gruppen sedan ska hantera, innebär att krisledningen inte bara bereder, utan också styr diskussionerna och besluten i OM-gruppen. Jag skulle säga att det är ett väldigt stort problem.

Hon har haft kontakt med personer från andra studentkårer i Sverige under vårterminen som blivit förvånade över att SUS inte är med i krisledningsgruppen - exempelvis har Handelshögskolans studentkår, SASSE, fått vara med i sin krisledning. Trots att det varierar om de är med i sina grupper till fullo eller inte, menar Sofia Holmdahl att studentkårerna generellt sett har fått vara med mer i sina respektive krisgrupper än vad SUS fått.

– Jag har bland annat varit i kontakt med Södertörns studentkårs f.d. ordförande i omgångar, samt haft dialog med studentkåren i Linköping. Där har exempelvis dörrarna på universitetet varit öppna och studenter har fortfarande haft möjlighet att komma in. På SU har studenter inte kommit in över huvud taget, förutom en timme om dagen när folk fått gå till biblioteket. Sådana beslut har tagits ganska mycket utan att vi haft möjlighet att kunna påverka.

Kåren har lyft frågan vid flera tillfällen med bland annat universitetsdirektör och fastighetsdirektör under vårterminen men blir då refererade till deras deltagande i OM-gruppen.

– Vi har försökt ta upp detta framförallt med dialog och vi har haft en trevlig ton för att värna om relationen med universitetet som är superviktig för oss. Men eftersom vi fortfarande inte är med i krisledningen har vår trevliga dialog inte hjälpt, säger Sofia Holmdahl.

Det finns en oro från SUS sida över att detta kan vara ett långsiktigt problem och man ställer sig frågan över hur andra kriser kommer hanteras i framtiden.

– Jag skulle säga att det är inte bara är ett problem under den rådande coronasituationen utan även ett större långsiktigt problem. Studenters närvaro i krisledningen är inte en fråga om bara nu utan även en fråga om hur andra kriser ska hanteras i framtiden, säger Sofia Holmdahl.

– Det är en sak att de just nu hänvisar alla student- och utbildningsfrågor till OM-gruppen, men vad kommer ske i en annan kris när de inte känner att de har resurser att tillsätta en annan grupp? Kommer vi inte vara med i besluten alls då? Det oroar mig, avslutar hon.

#studietid har sökt ansvarig i krisledningsgruppen och fick till en början ett skriftligt uttalande av universitetsdirektör Eino Örnfeldt. 

“Studenterna har enligt högskolelagen rätt att vara representerade när beslut fattas eller beredning sker som har betydelse för utbildningen eller studenternas situation. Eftersom det är i OM-gruppen som den typen av frågor bereds är det rimligt att det är där studenterna är representerade”

– Eino Örnfeldt, Universitetsdirektör på Stockholms universitet

– Studentinflytande spelar en viktig roll för utvecklingen vid Stockholms universitet och representationen ska säkerställas när det kommer till frågor som rör utbildningen eller studenternas situation. När krisgruppen med anledning av coronapandemin bildades var frågorna främst praktiska och relaterade till tjänsteresor. När det sedan blev tydligt att utbildningsfrågor också kom att beröras bildades OM-gruppen där studenterna har en given plats. Arbetsfördelningen mellan grupperna har hela tiden varit att det är OM-gruppen som hanterar utbildningsfrågor.

Efter att ha fått mer specifika frågor kring kritiken som lyfts menar Eino Örnfeldt att krisgrupperna ser olika ut på olika lärosäten och OM-gruppen på SU skapades för att effektivisera arbetet när situationen var som mest akut under våren.

– Hur studentrepresentationen i andra lärosätens krisgrupper ser ut varierar; vid vissa lärosäten ingår studenterna, vid andra inte. För att effektivisera arbetet under den akuta fasen av coronapandemin bildades vid Stockholms universitet OM-gruppen för att hantera student- och utbildningsfrågor, medan krisledningsgruppen fortsatte att som tidigare hantera fastighets- och säkerhetsfrågor, personal- och ekonomifrågor samt kommunikationsfrågor, skriver han.

När det kommer till frågan om lagbrott hänvisar han till studentkårens deltagande i OM-gruppen.

– Studenterna har enligt högskolelagen rätt att vara representerade när beslut fattas eller beredning sker som har betydelse för utbildningen eller studenternas situation. Eftersom det är i OM-gruppen som den typen av frågor bereds är det rimligt att det är där studenterna är representerade.

Gällande SUS frånvaro vid beslutet att gå över till distansundervisning beskriver Eino Örnfeldt hur beslutet togs i en akut fas till följd av regeringens rekommendation om distansundervisning.

– Beslutet att ingen fysisk undervisning eller examination ska bedrivas i universitetets lokaler fr.o.m.18 mars 2020 togs av rektor under en mycket akut fas av coronapandemin. Beslutet togs som en direkt följd av regeringens rekommendation den 17 mars att all undervisning i gymnasieskolor, vuxenutbildningar och universitet ska bedrivas på distans, skriver han.

Att hänvisa en frågeställning för behandling i OM-gruppen innebär inte ett ställningstagande i sak, svarar Eino Örnfeldt på kritiken till att krisledningsgruppen eventuellt skulle styra diskussioner och beslut i OM-gruppen. Han skriver att kåren haft möjlighet att få information om vad som tas upp på mötena. Det är otydligt med vem SUS tagit upp kritiken med, att SUS skulle tagit upp detta med personer från krisledningsgruppen menar han måste bygga på ett missförstånd. 

– SUS har alltid varit välkommet att få information från krisledningsgruppens möten. Om det har uppstått frågetecken kring detta hoppas jag att SUS lyfter problematiken så att det kan åtgärdas.

Hur andra kriser kommer hanteras i framtiden och hur studentinflytandet kommer se ut då menar Eino Örnfeldt beror på krisens art.

– Det är krisens art som avgör vilka som ingår i krisledningsgruppen. Om en framtida krisledningsgrupp kommer att hantera frågor som berör utbildningen eller studenternas situation är också studentrepresentanter självklara deltagare i krisledningsorganisationen.

 Avslutningsvis ställdes frågan hur man förhåller sig till att SUS inte känner sig helt inkluderad i krishanteringen. 

 – Jag beklagar att SUS upplever det så. Jag vill dock poängtera att de frågor som rört utbildningen eller studenternas situation har behandlats av OM-gruppen där studenterna är representerade, skriver Eino Örnfeldt.

#studietid har även varit i kontakt med Mikael Herjevik, biträdande chefsjurist på Universitetskanslersämbetet, UKÄ. Han kan inte uttala sig om den kritik SUS riktat mot SU men har svarat på allmänna frågor kring studentinflytande och studenträtt. Han förklarar att UKÄ inte har gjort någon samlad översikt utav hur krisledning organiseras och att det är i första hand lärosätena själva som får bestämma hur det ska hanteras.

– Det finns inga specifika regler i högskoleförfattningarna om hur just krishantering ska organiseras vid lärosätena. Jag kan inte uttala mig om det här specifika fallet men generellt sett har lärosätena en ganska stor frihet att organisera sin egen verksamhet, förutom inom några speciella områden, säger han.

Gällande studenternas rätt berättar Mikael Herjevik att man enligt lag har rätt till representation utifrån det villkor att frågorna faktiskt berör studenter eller utbildning. 

– Rent allmänt sett, utan att ta ställning i just den här saken, så har studenterna rätt till studentinflytande. Högskolelagen anger till exempel att studenter har rätt att bli representerade när beslut fattas eller beredning sker som har betydelse för utbildningen eller studenternas situation. Villkoret är att det ska ha betydelse för utbildningen eller studenternas situation. Utifrån bl.a. det får man sedan bedöma om studenterna har rätt att utöva studentinflytande eller inte.

Mikael förklarar att det finns möjlighet att göra en anmälan till UKÄ om man vill uppmärksamma ett problem. Därefter kan UKÄ göra en bedömning baserat på den kritik de fått in.

– UKÄ är en tillsynsmyndighet och är det så att man är missnöjd med hur lärosätet har agerat har man möjlighet att göra en tillsynsanmälan till oss. Vi brukar först rekommendera att man försöker lösa problemet så långt det går i dialog med lärosätet innan, men anser man att det inte går att lösa har man såklart möjlighet att anmäla till oss. Vi har genom åren fått ta ställning till lite olika anmälningar från studentkårer som gäller studentinflytande, avslutar han.

För närvarande håller Stockholms universitets krisledningsgrupp möten varje vecka men då den mest intensiva perioden är över tror man sig snart kunna övergå till att hantera frågor inom ordinarie grupper på universitetet.