Dubbdäck stjälper mer än hjälper

I Sverige väljer drygt sex av tio förare att köra med dubbdäck när vintern kommer. Och trots att dubben river upp skadliga partiklar från asfalten har vi tänkt att dubben i längden räddar fler liv än dödar. Men enligt en ny studie från Chalmers, som också inkluderar riskerna för arbetarna i Kongos kobolt-gruvor, ser det annolunda ut, skriver TT.

Dubb eller dubbfritt är en ständigt återkommande debatt när vinterväglagssäsongen står för dörren. Dubbat ger kortare bromssträckor och bättre väghållning på isiga vägar medan de samtidigt river upp asfaltspartiklar och förorenar luften vid torrt väglag. Konflikten mellan trafiksäkerhet och miljö är numera välkänd där tydliga svar på vad som skulle vara bäst saknas.

Nu skriver TT att forskare vid Chalmers valt att ta ett helhetsgrepp på frågan och adderat den dåliga arbetsmiljön för gruvarbetarna i Kongo, som står för 50 procent av koboltbrytningen i framställningen av dubbarna. Slutsatsen visar att dubb, med dess framställning, tar fler levnadsår än vad de ger.

Även om det idag finns automatiserad och säker koboltbrytning så kommer 50 procent av produktionen från småskaliga och enklare gruvor från Kongo med låg säkerhet och hög andel arbetsplatsolyckor.

Däremot menar Sverker Molander, professor i Miljösystem och risk, Avdelning Miljösystemanalys, Teknikens Ekonomi och Organisation vid Chalmers Tekniska Högskola att den största negativa påverkan med dubbdäcken gällande levnadsår är den fortsatt förorenade luften dubbarna skapar och att vi bör se över vårt egna behov av dubbdäck.

– Jag tror att behovet av att köra med dubbdäck inte är riktigt så stort som tillverkarna vill få oss att tro. De gånger man skulle behöva dubbdäck går det att köra mera försiktigt. Idag finns också antisladd- och antispinnfunktioner i våra bilar som hjälper till, säger Sverker Molander.

Dubbarna har också mindre betydelse vid snöigt väglag. Då är det däckens mönsterdjup som spelar mer roll. Sverker Molander påtalar också vikten av en fungerande väghållning med fungerande snöröjning och sandning av vägarna.

Sverker Molander anser att däcktillverkarna borde ställa högre krav på sina koboltleverantörer i Kongo. Något han medger är problematiskt med tanke på antalet mellanled, men inte omöjligt.

Studiens siffror av vunna eller förlorade år är gjord enligt en livscykelanalys, baserade på mått som utvecklats av Världshälsoorganisation (WHO).

Sverker Molander medger att dock att det finns brister i datainsamligen. Enligt studien räddar dubbdäck mellan 60 och 770 levnadsår i den svenska trafiken under en vinter, medan mellan 570 och 2200 levnadsår förloras av andra orsaker på grund av däcken.

– Det finns betydande osäkerhet i våra data, men vår huvudpoäng är den stora skillnaden mellan vunna och förlorade år, inte själva siffrorna, säger Sverker Molander till TT.