En ny rapport bekräftar misstanken om att studenter har sämre psykisk hälsa än jämnåriga som jobbar. Men insatser mot ohälsan tycks fungera och nu vill Sveriges förenade studentkårer, SFS, gå till botten med problematiken.
Folkhälsomyndigheten släppte för en tid sen en rapport som visar att studenter, både på ett nationellt och internationellt plan, i högre grad än yrkesverksamma personer i samma ålder lider av psykisk ohälsa. Åren 2014-2016 så uppgav i genomsnitt 25 procent av studenter i åldersgruppen 16-29 år att de hade nedsatt psykiskt välbefinnande. Bland jämnåriga yrkesverksamma låg den siffran på 16 procent. I båda grupperna var besvären vanligare bland hos kvinnorna än hos männen.
Däremot visade rapporten att problemen ofta kan kan förebyggas och minskas med psykologiska interventioner, till exempel kognitiv beteendeterapi. Symptomminskningen för stress kvarstod i upp till 6 månader, för ångest i upp till 12 månader och för depression i upp till 18 månader.
Problematiken med studenternas psykiska ohälsa har uppmärksammats av Sveriges förenade studentkårer, SFS, som under vårens kårfullmäktige röstade fram en treårig fokusplan, i hopp om att kunna närma sig en lösning.
– Vi röstade fram en långsiktig plan på tre år med riktat arbete mot psykisk ohälsa. Nu under första året är vi inne i en grävandefas där vi försöker samla in så mycket kompetens och kunskap som möjligt. Sen kommer vi börja arbeta aktivt, främst med insatser mot studenternas arbetsmiljö som vi tror spelar en stor roll för studenternas välbefinnande, säger Daniel Lindblom, vice ordförande för SFS.
Han menar dessutom att det är svårt att hitta en gemensam orsak till att studenterna mår sämre än yrkesverksamma.
– Olika grupper kommer hävda olika orsaker till den ökade psykiska ohälsan. Vi vill göra en grundlig undersökning om orsakerna och det måste få ta lite tid. Vi vet om att problemen är akuta men det är viktigare att det blir rätt än ser snyggt ut, säger Daniel Lindblom.
