Så fungerar kårvalet

Nu har kårvalsperioden börjat! Perioden av affischering, debatter och kampanjande på campus som leder fram till kårvalet, för att sedan kulminera i valfullmäktige. Men vad är egentligen kårvalet? Studietid reder ut processen som ligger bakom Stockholms universitets studentkårs (SUS) styrning.

Under en tvåveckorsperiod varje vår får SUS medlemmar möjlighet att påverka kårens styrning genom att rösta i kårvalet. År 2022 pågår kårvalet mellan den 25 april och den 6 maj. Under denna period kan du som medlem göra din röst hörd i valet genom att rösta med en länk som skickas till din mejl. Med din röst kan du vara med och bestämma vilka partier och kandidater som tar plats i kårfullmäktige.

Kårfullmäktige är Stockholms universitets studentkårs (SUS) högsta beslutande organ, och kan jämföras med riksdagen. Kårfullmäktige beslutar bland annat om SUS:s inriktning, verksamhetsplan, organisationplan, budget, samt tillsätter kårens styrelse och presidium. Partier ansöker hos kårens valnämnd om att bli registrerade som kårparti. Godkänns ansökan kan de väljas in i kårfullmäktige. För att ett nytt parti ska godkännas som kårparti behöver valnämnden ta del av partiets stadgar, protokoll som förkunnar partiets partiombud och en lista med femton namn på kårmedlemmar som stödjer partiet.

När partierna godkänts av valnämnden skickar de in numrerade listor över vilka kandidater som ställer upp för partiet. Listorna avgör hur partiets mandat i kårfullmäktige fördelas bland representanterna. Likt de listor som finns vid allmänna val till riksdagen kan du som medlem personkryssa och öka chanserna för din kandidat att ta sig in i kårfullmäktige. De presenterar också sina valfrågor - de frågor de vill driva i kårfullmäktige - som oftast är tre till antalet. Därefter följer en period av kampanjande för att värva röster och debatter med övriga kårpartier.

När kårvalet är avslutat och valresultatet presenterat tillsätts kårfullmäktigeledamöter utifrån den så kallad d’Hondts metod, utifrån hur många röster partierna har fått. Mellan valresultatet och det första fullmäktigesammanträdet (valfullmäktige) omkring tre veckor senare förhandlar partierna sinsemellan om styrelseplatser och presidieposter (ordförande och vice ordförande i styrelsen). Även sakpolitiska frågor diskuteras.

d’Hondts metod:

d’Hondts metod eller heltalsmetoden är en metod för att tillsätta mandat efter val och brukades i de svenska riksdagsvalen fram till 1952.

När ett parti har fått en plats delar man dess antal röster med 2 och jämför sedan partierna på nytt. Får samma parti en andra plats, delar man med 3, efter tre platser med 4 och så vidare.

Större partier gynnas vanligtvis av metoden.

KÄLLA: NE

Under valfullmäktige tillsätts platserna till styrelsen av fullmäktiges representanter. Styrelsen kan jämföras med regeringen, och har en närmare roll till SUS:s operativa verksamhet, kansliet, än vad fullmäktige har. Styrelsens ordförande och vice ordförande kallas presidiet och leder styrelsens arbete, arvoderas på heltid och företräder kåren inom en rad olika beslutande organ på universitetet.

Kårens kansli är kårens operativa verksamhet. Här sköts allt som har med medlemsservice, resurser till campus, studentinflytande och stöd till studenter som behöver hjälp. Här finns även SUS:s tidning #studietid. Kansliet leds av verksamhetschefen som jobbar nära kårens presidium för att se till så att det som beslutas i styrelsen, fullmäktige och ytterst av kårens medlemmar implementeras i verksamheten.