NFT, eller Non-Fungible Token som det står för, har slagit igenom under våren. Digitala konstverk, spelkort, memes och till och med tweets har sålts för miljonbelopp. Men, vad är egentligen en NFT, vad innebär en digital äganderätt i praktiken och är investeringar i NFT ett fruktbart alternativ för sommarjobbslösa studenter?
Under sommaren kan det vara svårt att få ekonomin att gå ihop som student (inte minst när man bara får ett halvt CSN - vem på CSN tyckte egentligen att det var en bra idé att ge första halvan av månadens studiemedel i förskott i vintras?). Speciellt “i dessa tider” är utsikterna för sommarjobb allt annat än godartade. Kanske finns det några där ute som hann söka sommarkurser - med tillhörande studiemedel - i tid, men vad händer med oss som inte tänkte så långt i förväg eller som helt enkelt inte har råd att söka CSN under sommarmånaderna? För den som tidigare skrämts av avanza-appen kan kanske en annan typ av investeringar, nämligen investeringar i NFT, utgöra ett alternativ. Eller?
Först och främst, vad är NFT? NFT står för Non-Fungible Token, vilket kan översättas direkt till “icke-fungibelt föremål”. Att ett föremål är icke-fungibelt betyder kort och gott att föremålet inte är utbytbart. Tekniskt sett utgör därför Mona Lisa en NFT, men begreppet används i regel för att beskriva ett unikt digitalt objekt. En bitcoin, om än digital, utgör inte en NFT eftersom du kan byta din bitcoin mot en annan precis likadan.
Dessa unika digitala objekt kan komma i formen av digitala konstverk och spelkort, men även memes och tweets. Under våren har allt fler gett sig in i NFT-världen - och vissa verk har sålts för mångmiljonbelopp. En av de mest uppmärksammade exemplena är konstnären Beeples konstverk “Everydays: The First 5000 days”, som såldes för hela 591 miljoner kronor via auktionshuset Christies. Andra uppmärksammade exempel inkluderar Twitter-grundaren Jack Dorseys första tweet, som såldes för över 24 miljoner kronor, och den kända memen “disaster girl” som köptes för över 4 miljoner kronor.
Men, vad innebär det att köpa ett objekt som endast existerar i den digitala världen? Och hur säkerställer man att det digitala objekt man faktiskt köper är originalet när det finns identiska kopior överallt? Exempelvis den tweet som såldes av Twitters grundare är ju trots allt fortfarande tillgänglig för alla Twitter-användare att se, ta skärmdumpar av, och skicka vidare - när det kommer till digitala objekt, så är ju en kopia faktiskt precis likadan som originalet.
Det är här blockkedjor kommer in - det är via blockkedjor som äganderätten till en NFT, och följaktligen garantin om dess originalitet, lagras. Alla kryptovalutor, som idag är den typen valuta som man oftast köper NFT:er med, har egna blockkedjor. Men vad är en blockkedja? Totte Löfström, bitcoin- och kryptovalutaexpert samt VD för den svenska kryptobörsplattformen Trijo, förklarar:
– En blockkedja är i grund och botten bara en databas i vilken man kan spara information. Skillnaden mellan traditionella databaser och blockkedjor är att de traditionella databaserna oftast bara finns sparade lokalt på en dator, medan en blockkedja finns sparad i form av kopior på potentiellt oändligt många datorer över hela världen. I bitcoins fall handlar det om över 100 000 kopior, men det finns blockkedjor som bara sparas på en handfull datorer. Tanken är att ju fler datorer som har en kopia, desto svårare blir det att manipulera informationen som har sparats, då det krävs att man hackar minst 51 % av datorerna. Därför blir en stor och etablerad blockkedja som den för bitcoin också mycket säkrare än en mindre blockkedja som till exempel den för en nystartad kryptovaluta, skriver Totte Löfström i ett mejl till #studietid och fortsätter:
– När en NFT sparas på en blockkedja sparas egentligen bara en kort textrad som säger "den som äger denna specifika token äger också konstverket XX". Tanken är att blockkedjan gör att det blir mycket svårare att manipulera vem som äger vad.
Så, när man köper en NFT så köper man helt enkelt äganderätten till verket (och därmed möjligheten att sälja den vidare). En blockkedja kan då förstås som en databas med syftet att göra transaktioner med kryptovalutor säkrare. Alla som är kopplade till en blockkedja kan se vem som har äganderätten till en viss NFT, och blockkedjan uppdateras för alla som är kopplade till den när det sker förändringar. Vanligt är att kryptovalutan Ethereum och dess tillhörande blockkedja används vid köp och försäljningar av NFT:er, men det är inte den enda blockkedjan:
– Man kan använda vilken blockkedja som helst, till exempel den för bitcoin, eller den som Cardano använder sig av. Skälet till att det oftast är ethereums blockkedja som används är att den har en väl utbyggd infrastruktur vilket helt enkelt gör det enklare att skapa NFT:er baserade på just ethereum, skriver Totte Löfström i ett mejl.
Så, för att ge sig in på NFT-marknaden krävs lite baskunskaper kring kryptovalutor och blockkedjor - och en kryptoplånbok. Idag är det standard att NFT:er köps med kryptovalutor, men enligt Totte Löfström är det i teorin möjligt att köpa NFT:er på andra sätt:
– Jag skulle kunna köpa en NFT av dig och betala med Swish eller en vanlig banköverföring. Skälet till att man oftast använder sig av kryptovalutor i stället är att de inte kräver att man samarbetar med en bank eller ett betaltjänstföretag, vilket gör hela processen enklare. Det gör dock också processen mindre säker, då bristen på inblandning av banker eller betaltjänster gör att det är högre risk att man som köpare blir lurad.
Men, om man inte är intresserad av att köpa NFT:er utan snarare att sälja, hur ser det ut då? Vilka villkor gäller vid försäljning och vilka förväntningar kan man ha på att få sina verk sålda? #studietid har talat med Cathrine Öberg - samt hennes medhjälpare, Tobias Barkskog - en svensk konstnär som varit verksam i tolv år men som sedan två månader tillbaka även har äntrat den digitala konstmarknaden.
– Det är väl en tio-tolv år sedan som jag började måla. Och det gick väldigt bra redan från början, poff! sa det bara, säger Cathrine Öberg.
Cathrine Öberg har tidigare ställt ut i bland annat New York, London och Stockholm. Nu har hon börjat skapa NFT-konst, som för tillfället auktioneras ut via Opensea. Opensea är en av de största marknadsplatserna för köp och försäljning av NFTs. Andra exempel på populära marknadsplatser inkluderar Nifty Gateway, Rarible och Mintable.
I skapandet av sin NFT-konst så kombinerar Cathrine sina fysiska verk med digitalt rörligt material:
– För mina fysiska konstverk använder jag en teknik där man fäster silkespapper på canvas med vit färg, och målar med flera lager akryl över. När det kommer till mina NFT-konstverk så använder jag en bild av ett av mina fysiska verk som sedan kombineras med filmer i Photoshop. Det är kul med kombinationen, att det inte bara är digitalt, säger Cathrine Öberg.
Hur kom du in på NFT?
– Jag och Tobias jobbar tillsammans på ett IT-företag, så det kändes ganska naturligt att man kan göra någonting på nätet då. Tobias kom med idén om NFT och då tänkte jag att jamen självklart ska vi göra det! Det lät som ett roligt projekt, att få prova en helt ny teknik, sen får vi se vad det blir av det, säger Cathrine Öberg och fortsätter:
– Men, alla fattar ju inte riktigt vad det är. Jag tyckte själv att det var lite stökigt i början, med hela grejen kring att handla med kryptovalutor och fixa en kryptoplånbok och så vidare.
Hur skiljer sig marknaden för den fysiska konsten och den digitala konsten?
– Om man redan är känd kan man sälja nästan vilken produkt som helst, oavsett om det är fysiskt eller digitalt. Där är marknaderna lika varandra. Men, när det gäller målgrupp så är det väldigt olika. Om man har en fysisk utställning så kan det spela ganska stor roll vart du ställer ut - olika platser kommer att locka olika publiker, säger Cathrine Öberg och fortsätter:
– Det är ju också en helt annan grej med NFT eftersom man inte kan hänga dem på väggen, man måste hitta en annan “cool”-faktor i dem, att det finns ett värde i “att det bara är jag som äger den här”. Då måste verket upplevas som väldigt speciellt. Om du kan hänga det på väggen, ja, då ser ju alla det. Men med NFTs måste man gå runt med mobilen och säga “kolla vad jag har här!”
– Ja, det är ju mer teknikintresserade som hittat in till NFT-världen. I många fall så kanske det är folk som går in på en hemsida och tittar på NFT-verk, men att sedan ta steget till att skaffa en kryptoplånbok och handla med kryptovalutor, lägga bud och så vidare, ja, där är det tyvärr en del som faller bort. Det tror jag dock kommer bli mycket enklare nu, då eBay kommer börja lägga upp försäljning av NFTs, och då blir det ju lite liknande auktionsförfarande som att köpa hem en moped. Då tror jag fler kommer att kunna hantera det, säger Tobias Barkskog.
Än så länge är dock inte alla uppdaterade om hur det faktiskt går till när man köper och säljer NFT:er, men en fördel med att sälja NFT:er - till skillnad från fysiska verk - är att upphovspersonen enkelt kan diktera villkoren för användningen och eventuell provision vid framtida transaktioner:
– När du laddar upp en NFT på blockkedjan för första gången, så lägger du in alla villkor för försäljningen, exempelvis att varje gång det sker en transaktion med objektet så ska en viss procent betalas ut till en specifik plånbok. Det är ju en stor skillnad mellan digitala konstverk och vanliga konstverk, i och med NFT kan ju konstnären få nytta av hela värdeökningen, om det blir någon, säger Tobias Barkskog.
I och med att många verk, vare sig det gäller illustrationer eller memes, får florera fritt på Internet kan uppkomsten av NFT ses som ett sätt för många konstnärer eller upphovspersoner att få mer cred.
Men, frågan kvarstår - utgör försäljningar av, eller investeringar i, NFT en rimlig lösning för studenter som inte fått några intervjuer till sommarjobb? Nja.
Vem som helst med en kryptoplånbok kan välja att sälja ett digitalt objekt, precis som man i den icke-virtuella världen kan välja att sälja hemgjorda smycken. Kruxet är att någon ska vilja köpa det också. Att de NFT:s som sålts för hisnande belopp har sålts av redan kända och, tåls att tilläggas, redan rika, upphovspersoner verkar tala för att den virtuella marknaden inte skiljer sig särskilt mycket från den icke-virtuella, något som Cathrine Öberg stämmer in i:
– Jag tror faktiskt att de flesta NFTs inte säljs. Men det gör inte tavlor heller - det produceras en hel del tavlor ute i stugorna som aldrig säljs. Det handlar om rätt kanal, rätt människor, rätt marknadsföring. Det är just att den här målgruppen för NFT är ganska smal, det är ett litet litet gäng, men de är ju i och för sig ganska lätta att hitta om man vill marknadsföra sig direkt mot dem, men jag har inte riktigt kommit igång med det ännu, säger Cathrine Öberg.
Totte Löfström menar att man bör hantera NFT:er med varsamhet:
– Jag tror att NFT:er kan fylla en roll i framtiden, men fenomenet är fortfarande så pass nytt att vi inte med säkerhet kan veta vad det är för roll ännu, och precis som med alla andra nya fenomen blir riskerna om man investerar i dem väldigt stora, skriver Totte Löfström i ett mejl.
Finns det några pengar att tjäna på NFTs för personer som inte är särskilt etablerade eller insatta?
– Jag tycker att man bör vara väldigt försiktig med att köpa NFT:er som investering. Precis som med "vanliga" fysiska konstverk kräver det mycket kunskap och för att kunna sälja sin investering krävs det att man hittar en köpare som är intresserad av att köpa precis det konstverket du äger. Risken är stor att man inte hittar någon sådan köpare, och då blir man sittande med sin NFT. Det är därför man säger att NFT:er är "non-fungible", alltså outbytbara - varje NFT-token representerar bara sig själv, vilket kan jämföras med till exempel bitcoin som är utbytbar: en bitcoin är alltid lika mycket värd som en annan bitcoin, och därför spelar det ingen roll vilken bitcoin det är man äger. Med NFT:er spelar det så klart väldigt stor roll eftersom varje token är knuten till ett specifikt konstverk, skriver Totte Löfström.
Tror du att de höga priser som vissa digitala NFT sålts för kommer att hålla i sig eller tror du att det rör sig om en bubbla?
– Jag har väldigt svårt att se att till exempel Everydays: the First 5000 Days kommer fortsätta vara värt 69 miljoner dollar, för det skulle krävas att det finns någon annan som är beredd att betala lika mycket eller mer för att köpa den. Jag hoppas för de som har betalat så galna summor att de gjorde det för att de verkligen ville ha konstverket, inte för att de hoppas på att kunna sälja det vidare. Om det är det sistnämnda riskerar de nämligen att bli väldigt besvikna.
NFT-marknaden är fortfarande relativt ny och därmed relativt osäker; vissa betraktar den som en ny plattform för att samla eftertraktad konst eller spelkort, andra hoppar på trenden i hopp om att tjäna pengar. Investeringar i NFT är kanske inte en magisk strategi för fattiga studenter som hoppas på att få sommaren att gå ihop. Men kanske är det inget att sörja om man beaktar den negativa miljöpåverkan som blockkedjeteknologin har, som blivit allt mer uppmärksammad den senaste tiden.
Som tidigare nämnt så lagras NFTs, likt kryptovalutor, på olika blockkedjor. Blockkedjor är uppbyggda på sådana sätt att de ska vara svåra att manipulera, men denna teknologi - som ska garantera säkra transaktioner utan översyn från någon institution - kräver samtidigt enorma mängder energi och bidrar därför till stora mängder utsläpp av växthusgaser. I maj gick till och med Elon Musk ut med att bilar från Tesla inte längre kommer kunna köpas med bitcoin med anledning av bitcoins negativa miljöpåverkan.
