Tillbaka på campus? - så här resonerar tre prefekter om höstens utmaningar
Nu har höstterminen kommit igång och studenter syns återigen röra sig på campus efter en vår på distans. Trots detta kommer hösten vara annorlunda, och det är fortfarande många studenter som kommer genomföra sina studier hemifrån och det ser olika ut på olika institutioner. #studietid har intervjuat tre prefekter från olika institutioner som resonerat lite olika kring deras organisering av höstens utbildningar ser ut.
Viktor Stamyr, 22. Pluggar statsvetenskap
1. Kommer du studera på distans eller på campus i höst? Vi kör helt digitalt hela hösten.
2. Hur känns det att vara tillbaka på campus?
Det känns skönt att ha någonstans att gå. För mig gör det inte så mycket att det inte är någon undervisning på plats här.
3. Hur har institutionen hanterat situationen med digitala studier?
Jag läser en annan institution nu, så jag har inte haft någon kontakt med statsvetenskapliga institutionen. net har fungerat bra hittills. Vi har hemtentor nu så det skiljer inte sig inte så mycket från tidigare.
Huruvida studenter under hösten kommer tillbaka till campus eller inte, och i vilken utsträckning, är beslut som till stor del tagits av respektive institution på universitetet. Institutionen för biologisk grundutbildning, BIG, är en av de institutioner som beslutat om viss tillbakagång till campusundervisning. Detta gäller framförallt seminarier, labb- och fältarbete.
Anki Östlund Farrants, prefekt på BIG, menar att detta var nödvändigt då distansundervisningen under våren innebar att de praktiska momenten blev lidande.
– Vi som är labb- och fältorienterade har ju hela tiden tyckt att kvaliteten blivit så pass mycket sämre när vi var tvungna att ta bort de här viktiga momenten. Så det här har legat oss så varmt om hjärtat för att få tillbaka bra kvalitet på kurserna, säger hon.
Martin Torpe, 26. Pluggar genusvetenskap
1. Kommer du studera på distans eller på campus i höst? Jag läser min uppsatskurs just nu. Så det är hade ändå varit mycket individuellt och på distans.
2. Hur känns det att vara tillbaka på campus?
Det känns bra. Jag har också pluggat mycket hemma. Men det är en helt annan grej här. Jag kan fokusera bättre här. Men jag ser också till att respektera restriktionerna och håller avstånd och tvättar händerna.
3. Hur har institutionen hanterat situationen med digitala studier? Jag har inte så mycket åsikter om det. Det har fungerat bra. Informationen har varit bra.
Det finns även vissa mindre kurser där föreläsningarna också sker på campus. Vissa kurser har alltså gått tillbaka helt medan det i andra kurser fortfarande är moment som sker på distans.
– Våra masterkurser till exempel i molekylär genetik eller molekylär cellbiologi är generellt ganska små, max 24 stycken. Då har vi sagt att de kurserna i mån av plats kan planera för att även ha föreläsningar på plats. Dessa kurser har till exempel många internationella studenter och vi vet att folk har varit tvungna att få svart på vitt om vi skulle gå tillbaka till campus för att få visum till Sverige. Men i de kurser där vi har över 49 deltagare har vi sagt att föreläsningarna kommer vara på Zoom, säger Anki Östlund Farrants.
Daniella Maraui, 23. Pluggar kulturvetarprogrammet
1. Kommer du studera på distans eller på campus i höst?
Vi kommer köra på distans helt och hållet den här terminen. Vi fick reda på det för bara några dagar sen. Så det känns tråkigt. Men samtidigt förstår jag ju varför man gör så.
2. Hur känns det att vara tillbaka på campus?
Det känns bra att ha möjligheten att komma hit. Lite oroligt är det ju. Sen känner man sig lite egoistisk när man åker hit. Man tänker själv att det inte kommer vara så många här och att det bara är jag som kommer. Men är det ganska många som tänker lika.
3. Hur har institutionen hanterat situationen med digitala studier?
Jag tycker det har varit bra med information. Inga oklarheter, bra info via mejl och Athena. Det har varit väldigt enkelt att komma i kontakt med kursansvarig och studievägledningen.
Att vistas på universitetet kommer dock vara annorlunda. Man uppmanar till utspridd placering och erbjuder handsprit. För att säkerställa möjligheten att hålla avstånd har man bland annat varit inne på labben och mätt för att sedan räkna på hur många som kan vistas i lokalen. Vissa lokaler har även möjlighet att ha en ingång och utgång för att på så vis minska risken för möten. Att hålla avstånd är till viss del studentens egna ansvar men personal som kursledare och labbassisten har en viktig roll att uppmärksamma om folk exempelvis sitter för nära varandra.
– Vi ser till att man är färre i lokalerna, planerar in- och utgångar för att minska risken för möten och markerar vart studenterna kan sitta när man sitter och väntar. Det är viktigt att vi hela tiden påminner oss själva om att hålla avstånd, säger Anki Östlund Farrants.
– Vi har också sagt att de som vill får ha munskydd, men man måste ta hand om det på ett ansvarsfullt sätt, att slänga dem på rätt ställe eller ta med sig hem i en påse, så vi inte smittar ner vår städpersonal på något sätt. Vi har ett väldigt stort ansvar gentemot personalen, fortsätter hon.
Man har försökt ta hänsyn till de som måste åka kollektivt genom att ordna schemat efter tider då inte så många åker. Man uppmanar även studenterna att inte stanna kvar på campus om man inte måste för att minska risken för trängsel.
–Vi har sagt till kursledare som lägger schema att man ska försöka undvika rusningstrafik, man kanske måste ha en labbsession senare på kvällen till exempel. Vi försöker sprida ut våra aktiviteter så att inte alla befinner sig på samma ställe samtidigt.
När det kommer till sjukdom och eventuell frånvaro menar Anki Östlund Farrants att man kanske måste vara mer flexibel och ta hänsyn till situationen.
– Vi har försökt vara lite mer flexibla med de obligatoriska labbuppgifterna då man troligtvis kommer behöva vara hemma sjuk oftare. Det får bli en individuell bedömning om man måste behöva gå om hela moment eller göra en extrauppgift till exempel.
De som befinner sig i riskgrupp har det dock svårare. Man har tagit bort att vissa föreläsningar ska vara obligatoriska och man kan istället tillgodogöra sig kunskapen genom att exempelvis läsa litteratur. Ibland har man en blandning mellan Zoom och fysisk undervisning, men det är upp till föreläsaren att bestämma om det funkar eller inte, berättar Anki Östlund Farrants. I vissa moment måste man dock befinna sig på campus annars blir det svårt att klara kursen menar hon.
– Är man i riskgrupp så är det ju problematiskt. Vi gör så mycket som möjligt för att underlätta för alla, men i våra ämnen så måste man ju vara här, man måste göra labbmoment och man måste vara ute i fält.
“Vi som är labb- och fältorienterade har ju hela tiden tyckt att kvaliteten blivit så pass mycket sämre när vi var tvungna att ta bort de här viktiga momenten. Så det här har legat oss så varmt om hjärtat för att få tillbaka bra kvalitet på kurserna”
Anki Östlund Farrants, prefekt på institutionen för biologisk grundutbildning
Att inte ha möjlighet att vara hands-on och lära sig praktiskt påverkade kvaliteten på kurserna betydligt i våras och Anki Östlund Farrants menar att det i synnerhet var något som de laborativa ämnena led av.
– Kvaliteten på utbildningen blev inte lika bra. Och vi kan inte fortsätta så hur länge som helst. Därav, om man nu till hösten är väldigt orolig över att vara på campus kanske man får vänta och istället sjukskriva sig i värsta fall.
När det kommer till eventuella problem som kan uppstå, svårigheter att hålla avstånd på campus till exempel, uppmanar Anki Östlund Farrants att studenterna till en början bör lyfta frågan lokalt, hos kursansvariga. Hon menar att det är de som har mest insyn i hur kursen är upplagd och har möjlighet att lösa eventuella situationer som dyker upp.
– Det bästa att man vänder sig till kursansvarig, alltså den som har planerat kursen, och gå inte till högsta instans direkt. Om man vill ha ett resultat så gå till den som är ansvarig och börja prata där. Jag vet att de kursansvariga är väldigt villiga att lösa det på ett sätt så alla känner sig trygga, inom de ramar som Folkhälsomyndigheten bestämt. Fungerar inte det, och man känner att man inte blir hörd, då ska man naturligtvis gå högre.
Trots att situationen i våras påverkade utbildningarnas kvalitet menar Anki Östlund Farrants att omställningen till distansstudier i mars gick över förväntan, trots en del stress och tekniska problem.
– Det gick över förväntan under de omständigheter som var i våras, vi ställde om väldigt bra och hittade andra uppgifter men vi kan inte fortsätta såhär om vi vill ha bra biologer, kemister, geologer och fysiker. Men vi gjorde vårt bästa, studenterna förstod situationen, och i överlag förstår man att detta är en väldigt speciell situation
Hennes inställning till hösten är positiv och hon tror att studenterna kommer ha nytta av att ses på plats.
– Jag tror att detta kommer gå väldigt bra. Jag ser framåt med tillförsikt. Jag tror att det är bra för studenter att träffas och diskutera och inte bara sitta via Zoom, det är ett pedagogiskt grepp, säger hon.
Lisa Käll är prefekt på institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, ERG. Institutionen har just nu beslutat att fortsätta distansstudier den första halvan av höstterminen. Om beslutet kommer kvarstå under andra halvan av terminen är ännu inte beslutat.
– Dels så tyckte vi att det var väldigt motsägelsefullt om vi skulle gå ut och säga att vi kan garantera att det är en säker miljö på plats, men vi kan inte garantera att vägen till campus är säker. Vi vet ju att de allra flesta är beroende av kollektivtrafiken för att komma till universitetet. Sen spelade också enorm roll att vi inte vet vilka som befinner sig i riskgrupp, det handlar mycket om att tillgängliggöra och inte exkludera helt enkelt, säger Lisa Käll på frågan om hur man resonerat kring beslutet
Rekommendationen att arbeta hemifrån är också en aspekt som de tagit hänsyn till.
“Jag är inte beredd att öppna mer om det innebär att grupper stängs ute, grunden för vår verksamhet det är att den ska vara tillgänglig”
Lisa Käll, prefekt på institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap
– Det finns ju också en allmän rekommendation från Folkhälsomyndigheten att arbeta hemifrån i möjligaste mån. Jag är väldigt medveten om att alla har väldigt olika förutsättningar att arbeta hemifrån, såväl studenter som medarbetare. Men rekommendationen finns ändå i bakhuvudet, jag vill till exempel inte rekommendera mina lärare att komma till arbetet och utsättas för risk när det faktiskt finns rekommendation från myndigheters roll att inte göra det om det inte är nödvändigt.
Även om utbildningen i stor utsträckning kommer ske på distans finns det vissa undantag, exempelvis när det gäller studiebesök. Lisa Käll menar dock att det varit viktigt att det även på dessa moment finns möjlighet för studenterna att vara med på distans om de behöver – även när det gäller moment som inte är obligatoriska.
– Vi har några undantag, till exempel inom kandidatprogrammet för museer och kulturarv, där bygger hela första terminen på att besöka museer och det gör vi då i den mån som museerna tillåter. De som är ansvariga för programmet har lagt ner mycket arbete på att strukturera dessa. På besöken ser vi till att studenter kan delta och vara med i diskussioner även via Zoom om man skulle behöva.
Jämfört med vårterminen, som var tumultartad, har man nu haft möjlighet att anpassa undervisningen till distans på ett bättre sätt.
– Det var ju väldigt tumultartat när det gick från en dag till en annan att vi skulle gå över på distans, men jag måste säga att jag är superimponerad både av lärare och studenter att man fixade det och att det gick så bra som det gjorde. Det är skillnad nu inför hösten för, nu finns det ju en beredskap på ett annat sätt, man har kanske andra förväntningar på hur det ska fungera.
Höstterminens distansstudier innebär en annorlunda start för nya studenter på institutionen vars allra första upplevelse att studera på universitet eventuellt kommer vara på distans. Lisa Käll berättar att de för alla sina ämnen organiserat tillfällen via Zoom med information, presentation av lärare samt en välkomstföreläsning där en forskare presenterar sin forskning. För de nya studenterna på mångfaldsprogrammet organiserades även en gräsmatteträff för de som ville.
– Alla våra ämnen har i år haft välkomstsessioner på Zoom och de har varit välbesökta. Jag tänker att det är den typ av förberedelse att man inte bara kastas rakt in i en föreläsning eller ett seminarium utan att det faktiskt sker en social kontakt på distans som kan lägga grunden för att distansen kanske kan bli lite mindre om man behöver höra av sig till någon.
Lisa Käll tror att terminen kommer fungera bra men hon är medveten om att det kan innebära påfrestningar att studera hemifrån under hösten.
– En oro som jag har kan vara att det skapar isolering att sitta hemma, både för studenter och mina medarbetare. Detta handlar ju om mer än vår verksamhet nu när vi går in i en mörk höst på distans, där man har olika förutsättningar hemma. Jag tror att vi måste vara väldigt vaksamma på att det kan skapa känslor av ensamhet och utsatthet – så det är något att ta på stort allvar.
Ett sätt att arbeta emot den risken, tror Lisa Käll, är att uppmuntra till att skapa tydliga rutiner i sina studier och i sitt arbete.
– Jag tror att det är viktigt, nu när vi har undervisning på distans, att vi betonar och uppmuntrar studenterna att delta så mycket som möjligt, även när det gäller icke-obligatoriska moment. Det skapar rutiner som man kan hålla sig fast vid när det inte bara känns mörkt utomhus utan kanske också i själva tillvaron. Det är ju existentiella frågor som dyker upp naturligtvis, säger hon.
Beslutet om andra halvan av höstterminen är ännu inte taget men Lisa Käll förklarar att de kommer utgå från Folkhälsomyndighetens rekommendationer.
– Vi har inte fattat ett slutgiltigt beslut än. Däremot kan jag säga att vår princip är att vi följer Folkhälsomyndighetens rekommendationer och ändrar sig inte dem är det ju troligt att vi fortsätter på distans året ut. Jag ser inte fram emot det men har någon sorts tillförsikt att det ändå kommer gå bra. Jag är inte beredd att öppna mer om det innebär att grupper stängs ute, grunden för vår verksamhet det är att den ska vara tillgänglig, avslutar hon.
Företagsekonomiska institutionen har redan nu beslutat om att fortsätta distansstudier ända fram till årsskiftet. Maria Frostling, prefekt på institutionen berättar att det är flera aspekter som påverkat beslutet och att olika institutioner har olika förutsättningar. Faktorer man reflekterat över är bland annat storleken på institutionen och huruvida resan till och från campus är säker.
“För att kunna garantera en hög kvalitet i utbildningen, och göra det möjligt för personal och studenter att planera undervisningen på ett bra sätt krävs framförhållning. Därför valde vi att ta ett beslut i god tid”
Maria Frostling, prefekt på företagsekonomiska institutionen
– Vi är ju inte den enda institutionen på SU som har valt att fortsätta online, det har till exempel juristerna också gjort. Det är många aspekter man väger in när man tar ett sånt här beslut naturligtvis. Ett tungt vägande skäl till varför vi fortsätter på distans är för att vi är en av de största institutionerna på den samhällsvetenskapliga fakulteten. Vi har en enorm mängd studenter och det ställer ju vissa krav på organiserandet. Det handlar om hur man tar sig till och från universitetet, hur många studenter man har, och om man kan genomföra undervisningen på ett säkert sätt och i enlighet med de rekommendationer som Folkhälsomyndigheten ger till exempel.
Maria Frostling berättar att Executive MBA-programmetet kommer vara ett undantag där studenter faktiskt kommer befinna sig på campus. Programmet särskiljer sig från annan undervisning, och majoriteten av deltagarna har redan en gedigen arbetslivserfarenhet. En viktig del i upplägget av MBA-utbildningen är utbyte av erfarenheter och nätverkande. Detta, tillsammans med gruppens storlek, öppnade upp för beslutet att göra ett undantag i det fallet.
– Vi har ett undantag just nu och det är Executive MBA-programmet, där studenterna är under 20 personer. Där har vi en mellanform med en del som är online och en del som är med i sal. Det är för att utbildningen kräver det och för att vi har förutsättningar att ge den undervisningen på plats, eftersom det är en liten grupp. Det är många saker vi väger in i hur man kan erbjuda undervisning med hög kvalitet och samtidigt möta Folkhälsomyndighetens krav. I det här fallet gjorde vi ett undantag då vi såg att det var möjligt, säger Maria Frostling.
De planerar även att göra undantag för en liten grupp internationella studenter under senare delen av höstterminen, som har särskilda behov av undervisning på campus.
Maria Frostling berättar att det viktigaste för dem är att följa Folkhälsomyndighetens riktlinjer och direktiv på ett säkert sätt och beslutet att fortsätta med distansstudier terminen ut, som togs i början av augusti, grundades i att göra det möjligt för studenter och personal att planera och skapa en tillfredställande arbetsmiljö.
– För att kunna garantera en hög kvalitet i utbildningen, och göra det möjligt för personal och studenter att planera undervisningen på ett bra sätt krävs framförhållning. Därför valde vi att ta ett beslut i god tid.
Våren innebar mycket påfrestningar och krävde snabb anpassning när man ställde om till distans.
– Att känna sig förberedd till en så ny situation som covid-19 har inneburit, det kräver planering om man säger så. När det hände i våras så fick vi ju ställa om till online-undervisning på väldigt kort tid och det är klart att de blir väldiga påfrestningar för både studenter och personal att lyckas med det. Det var ju ingen önskesituation egentligen utan det var en uppkommen situation som man fick anpassa sig till väldigt snabbt.
När man planerat för höstterminen har förberedelse varit en viktig aspekt i att säkerställa kvaliteten på utbildningarna.
– Nu har man lite mer framförhållning och man kan förbereda sig på ett annat sätt. För att kunna erbjuda framförallt studenterna men även personalen en situation som håller bra kvalitet och är genomtänkt så kräver det att man har lite tid att förbereda det.
Maria Frostling berättar att man tagit hänsyn till nya studenter på institutionen genom att samarbeta med Föreningen Ekonomerna som ordnat med mentorer och utomhusaktiviteter.
– Vi har ett väldigt bra samarbete med Föreningen Ekonomerna. De har förberett mottagandet under lång tid där man har fixat mentorer till de nya studenterna. Så även om det sker online så har man liksom förberett det på ett bra sätt. Vi har också utländska studenter som kommit hit där man haft aktiviteter utomhus i mindre grupper, för att med säkerheten i fokus ändå försöka tänka på hur man kan göra för att det ska bli bra för dem.
Maria Frostling berättar att de ofta för diskussioner kring läget och att det är många saker som man måste väga in.
– Vi försöker vara uppdaterade på läget, ha så mycket diskussioner som möjligt och väga in så många aspekter som möjligt i våra beslut. Det är ju inte helt enkelt men vi tar de beslut som vi tror är bäst och rimligast, avslutar hon.