Styrningen av SU:s lärarutbildningar kritiseras

I slutet av augusti publicerade Riksrevisionen en rapport över styrningen av tre av landets ämneslärarutbildningar, däribland Stockholms universitets. I rapporten kritiseras SU för bland annat otydlig och överlappande ansvarsfördelning. Men samtidigt väntas åtgärder efter en intern utredning.

Riksrevisionen har, på uppdrag av riksdagen, granskat ämneslärarutbildningarna vid Högskolan i Gävle, Linnéuniversitetet samt Stockholms universitet. I rapporten kan Riksrevisionen slå fast att ämneslärarutbildningar, på grund av sin utspridning och omfattning på ett lärosäte, ofta är svåra att styra.

Vid Stockholms universitet, som har den största ämneslärarutbildningen av de tre granskade högskolorna, gör utbildningens utspridning på över 30 institutioner samordningen komplicerad. I rapporten får SU kritik för oklara ansvarsförhållanden, och att för många programråd har för lite ansvar över beredandet av utbildningsplaner.

Riksrevisionen riktar också kritik mot att de programansvariga institutionerna inte tar något samlat ansvar för varken ämneslärarprogrammen eller Kompletterande pedagogisk utbildning, KPU. I granskningen har Riksrevisionen funnit att vägen ofta ”är lång från att man identifierat ett problem till att utreda och åtgärda det.”

Enligt Riksrevisionen har SU misslyckats att på ett tillfredsställande sätt beakta perspektiv från studenter och skolhuvudmän. Men på någon institution har insatser gjorts för att höja svarsfrekvensen bland studenters kursvärderingar, vilket gett resultat. Studentrepresentationen i beslutande organ varierar enligt rapporten kraftigt. I vissa organ har studentrepresentation saknats i två år, medan representationen i områdesnämndernas lärarutbildningsberedningar anses vara hög.

Clas Hättestrand, prorektor vid Stockholms universitet, välkomnar Riksrevisionens rapport och delar till stor del deras slutsatser.

– Det är en väldigt bra rapport, den är väldigt professionellt och noggrant genomförd och de har förstått vår organisation och vår ämneslärarutbildning. Så vi är positivt inställda till rapporten och sättet som den tagits fram på, säger Clas Hättestrand.

Rapportens resultat och förslag till utveckling kom, enligt Clas Hättestrand, inte som någon överraskning.

– Det är rimliga slutsatser som de drar och inga stora överraskningar för oss. Ända sedan Stockholms universitet tog över ansvarat för lärarutbildningens sen 2008, när lärarhögskolan integrerades med SU, har man haft en fortlöpande diskussion kring organisation och styrning rörande lärarutbildning vid SU. Och vi har gjort förändringar löpande, säger Clas Hättestrand.

En av punkterna som Riksrevisionen pekar ut som en brist i styrningen av ämneslärarutbildningen vid SU är det stora antalet programråd som man inrättade 2015. Riksrevisionen menar att antalet programråd är för många och att rådens roll och ansvar brister i olika beredningsprocesser.

Clas Hättestrand menar att man varit positiv till att de beredande och beslutande organen varit uppbyggd kring programråden, men medger att man kan förbättra arbetssättet.

– Idag är det programråden som har det huvudsakliga ansvaret för uppföljning och utveckling av programmen. Så det är där initiativet ska komma ifrån. Sen så ingår lärarutbildningen vid SU i den ordinarie berednings- och beslutsstrukturen. Så vi har utbildningsberedningar och lärarutbildningsberedningar på humanvetenskapliga- och naturvetenskapliga området. Sedan fattas beslut i fakultets- och områdesnämnder.

“Strukturen är uppbyggd kring programråden, något som har varit positivt. Däremot så är de under utveckling för att hitta sina arbetsformer då det varierat lite hur man arbetat. Och det pekar Riksrevisionen också på. Det är någonting som vi måste arbeta med.”

– Clas Hättestrand, prorektor vid Stockholms universitet.

– Strukturen är uppbyggd kring programråden, något som har varit positivt. Däremot så är de under utveckling för att hitta sina arbetsformer då det varierat lite hur man arbetat. Och det pekar Riksrevisionen också på. Det är någonting som vi måste arbeta med.

Universitetet har, enligt Clas Hättestrand, redan innan Riksrevisionens rapport, identifierat en stor del av utvecklingsområdena som Riksrevisioner pekar på. Nu har universitetet i en egen rapport föreslagit ändringar som till stor del går i linje med Riksrevisionens rekommendationer.

– Vi tillsatte redan i april en utredning kring lärarutbildningarnas organisation och styrning, innan Riksrevisionens resultat. Den utredningen är nästan färdig och presenteras om två veckor. Där kommer vi bemöta nästan alla Riksrevisionens punkter.

Enligt Clas Hättestrand, har universitetets komplexa organisationsstruktur varit ett av problemen i ansvarsfördelningen.

– Ett av problemen vid SU är att vi har dubbla beslutsstrukturer eftersom vi har båda vetenskapsområdena. Så i vår utredning så kommer vi föreslå att ansvaret för ämneslärarprogrammet kommer ligga på det humanvetenskapliga området. Det kommer tydliggöra ansvarsförhållandena mer när det bara blir en berednings- och beslutskedja. Sen måste den här utredningen naturligtvis processas genom de vanliga beredningsstrukturerna, så beslutet kommer dröja ett litet tag.

Samtidigt vill Clas Hättestrand understryka att den rådande strukturen med utspridda programråd inte kommit av en slump.

– Det finns såklart risker med komplexa strukturer. Men det finns även kvalitetsvinster som kommer med att vara utspridd då man kan ta tillvara på hela universitetets kompetens. Så det är en balans mellan fördelarna och utmaningarna. Hittills har vi tyckt att de här positiva effekterna har varit viktigare.

I Riksrevisionens rapport så föreslås även att universitetet vidare utvecklar formerna att ta in studenternas perspektiv. Clas Hättestrand menar dock att det inte är dagens forum för studentinflytande inte varit problemet till bristerna, utan mängden föreslagna omorganiseringen förväntas lösa även denna brist.

– Jag tror inte att det varit några fel på formerna för studentinflytande inom lärarutbildningen. Men i och med den här komplexa organisationen så blir det också komplext för studeranderepresentanter att vara med i processen. Arbete pågår på så många olika ställen. Men genom att vi kommer renodla var arbete och beslut sker så blir det enklare för studenterna att utöva sitt inflytande.

Clas Hättestrand menar dessutom att antalet studentrepresentanter inte räckt till för de utspridda forumen. Något han tror kommer lösas då humanvetenskapliga området tar allt ansvar.

– När vi har pratat med studenter i vår utredning så säger de att det dels är svårt att förstå och dels svårt att ha studentrepresentanter som räcker till eftersom utbildningen är så utspridd på universitetet. Även om den enskilde studenten kan utöva sitt inflytande i varje enskilt organ så är det på så många platser så det blir inte tillräckligt många. Så genom att komprimera berednings- och beslutsforumen så räcker studeranderepresentanterna till.