"Jag sätter alarmet på 11.30 fast både jag och min Iphone vet att det är en lögn”

MIN STUDENTHELG Klockan slår två och föreläsningen är över. Jag tar mig ut från Garnisonen och börjar spatsera längst Karlavägen ner mot tunnelbanan. Det är fredagseftermiddag och det märks tydligt. Stressade 08:or swishar förbi mig på sina hyrda Voi-elscootrar för att hinna med sina sista ärenden innan helgen kan ta fart.

Som studerande så är det här som vilken annan veckodag som helst. Jag passerar systemet och funderar på om jag ska köpa med mig något hem. Men jag påminns snabbt av den tragiska siffran på mitt bankkonto och beslutar mig för att fortsätta hemåt.

När jag väl plockat upp min bil som står parkerad i Brommaplan så finns det bara en sak på min agenda, mat. Jag kliver in på Ica och letar metodiskt bland frysarna efter Karins Lasagne som jag för övrigt anser är guds gåva till en student. Specialerbjudande, fem för priset av tre och jag kan med belåtenhet röra mig hemåt då all helgens mat är införskaffad.

Under kvällen blir det inte mycket annat än tv-spelande. Efter att ha rånat tåg, jagat björn och startat ett flertal bråk på Saloonen i Valentine så är det dags att sova. Jag stänger av Red Dead Redemption 2. Klockan närmar sig 04.00 och jag sätter alarmet på 11.30 fast både jag och min Iphone vet att det är en lögn.

FOTO: Redaktionen

“Jag stänger av Red Dead Redemption 2. Klockan närmar sig 04.00 och jag sätter alarmet på 11.30 fast både jag och min Iphone vet att det är en lögn.”

Lördag morgon, eller snarare lördagseftermiddag, börjar med att pappa är inne för tredje gången för att försöka stänga av mitt alarm. Jag beslutar mig för att ta en promenad, en vandring i solen innan den försvinner helt för dagen. När jag kommer tillbaka hem sätter jag mig ned vid skrivbordet för att försöka dämpa ångesten inför tentan som närmar sig. Jag slår upp den oöppnade kurslitteraturen och läser några timmar.

Efter en lång, men inte så effektiv, plugg-session så intalar jag mig själv att jag förtjänat en belöning. Den tar sig form av Karins Lasagne, Pepsi Max och ett par avsnitt av Ballers. Kvällen närmar sig sitt slut och efter att ha granskat Dwayne “The Rock” Johnsons muskler under många timmar beslutar jag mig för att ta mig till gymmet.

FOTO: Redaktionen

“Efter en lång, men inte så effektiv, plugg-session så intalar jag mig själv att jag förtjänat en belöning. Den tar sig form av Karins Lasagne, Pepsi Max och ett par avsnitt av Ballers.”

Det är “Leg day” som står på agendan fast jag innerst inne vill köra bröst och triceps. Efter två timmar av squats, benspark och andra outhärdliga övningar är jag klar och jag beger mig hem. Trött och mätt, efter snabbt ha slängt i mig lite mat, går jag till sängs för att försöka vända tillbaka dygnet.

Söndag morgon börjar med en lång kamp av att försöka ta mig ned för trappan utan att falla. Träningsvärken är värre än någonsin och jag börjar föreställa mig om hur lycklig jag hade varit om jag hade haft mitt rum på bottenvåningen. Nedsjunken i soffan tillbringar jag min söndag och den enda fysiska aktiviteten som sker är när jag växlar från HBO till Netflix. Nöjd och belåten sitter jag med en kopp kaffe framför Chris D'Elia´s Netflix special samtidigt som jag studerar hur de övriga familjemedlemmarna tampas med sin söndagsångest. Själv har jag ingen söndagsångest för jag är student.

 

 

David Lundblad