Stora skillnader mellan lärosäten i antalet lärarledda timmar

Är du humaniorastudent i Stockholm? Då får du 7,9 timmar lärarledd tid i veckan under din första termin. Humaniorastudent i Lund? Då får du 12,4 timmar i veckan med lärare din första termin. Det visar en ny rapport från UKÄ. Stora skillnader, men samtidigt finns det inget sätt för dig att ta reda på hur mycket lärarledd tid du kommer att få innan du söker en utbildning.

Andelen lärarledd tid på utbildningar inom humaniora, samhällsvetenskap, teologi och juridik (HSTJ) skiljer sig markant mellan olika lärosäten, men för studenter som vill ha mer lärarledd tid är det idag omöjligt att ta reda på hur mycket tid med lärare som exempelvis en filosofikurs på Stockholms universitet erbjuder.

– Lärosätena lockar inte med många lärarledda timmar idag. Det hade varit bra om de gjorde det mer. Men idag går det inte som student veta var du får när du söker en och samma utbildning på olika universitet, säger Fredrik Svensson, utredare på Universitetskanslerämbetet (UKÄ) och medförfattare till rapporten.

Det finns inte någon nedre gräns för hur lite lärarledd tid en utbildning får ha eller styrning som reglerar hur lärosätena ska fördela sina resurser idag. Enligt förarbetena till dagens statliga ersättningssystem till högskolor och universitet som bestämdes 1993 ska nio timmar i veckan vara en "riktlinje" för ett minimum. Fredrik Svensson efterfrågar ett tydligare krav som lärosätena skulle tvingas förhålla sig till.

– Idag finns det inget som styr hur lärosätena ska fördela sina pengar eller hur många timmar som är minimum. Det hade varit enklare om det fanns. Visst, en professor är dyrare än en doktorand eller en adjunkt och kan kanske hålla en högre kvalitet på sina föreläsningar. Men den tiden en student får med en lärare borde betyda något också i kvalitet.

Nils Bergmark, ordförande i Stockholms universitets studentkår, välkomnar studien och hoppas att den kan väcka diskussioner kring studenters lärande och psykiska hälsa.

– Vi ser inga direkt problem med ensamstudier. Men vi vet att för stor distans, avsaknad till gemenskap och inflytande kan leda till osäkerhet, ensamhet och i sin tur psykisk ohälsa. Utredningen visar på att vi på kåren behöver ställa fler frågor och ta en mer aktiv roll gällande hur universitetet väljer att fördela sina resurser. Däremot måste man ha respekt för att SU är ett brett universitet när det kommer till utbud av kurser. Vi tror att en del av förklaringen till SU:s relativt låga siffror ligger där.

Andelen lärarledda timmar för högskolestudenterna har varit ett omtalat ämne de senaste åren. Vissa hävdar att det är för lite, andra att det minskar. UKÄ:s rapport, som sammanställts efter en genomgång av scheman på höstterminen på olika kurser på landets högskolor 2007, 2014 och 2017, visar att det är stor skillnad mellan utbildningsområden och mellan olika lärosäten. Den visar också att Sverige har minst andel lärarledd tid i Europa med sina 11 timmar i veckan. SU sticker också ut i rapporten som som ett av universiteten som erbjuder genomsnittligt lägst antal timmar.

Lärosätena tilldelas varje år statliga medel baserat på antalet helårsstudenter och helårsprestationer. Denna ersättning varierar kraftigt beroende på utbildningsområdet där NTF får dubbelt så mycket medel som HSTJ. Dessa medel kan dock fördelas fritt inom universiteten, och UKÄ:s rapport visar alltså att olika lärosäten gör väldigt olika prioriteringar när det gäller lärarledd tid.

– Frågan är ju om det var detta som var meningen från början när man beslutade att NTF skulle få mer pengar än HSTJ. Utbildningarna inom NTF är såklart dyrare med allt material och labbar, men var det verkligen meningen från början att en civilingenjörsstudent skulle få fler timmar med sin lärare?, säger Fredrik Svensson, utredare på UKÄ och medförfattare till rapporten.

Och att andelen lärarledda timmar inom HSTJ-området skiljer sig så kraftigt mellan olika lärosäten är svårt att förklara enligt Fredrik Svensson.

– Jag kan bara spekulera i varför det kan skiljer sig så mycket. Men jag tror att man på central nivå på universitetet kommit överens om att till exempel sex timmar i veckan ska vara standard i Uppsala och 14 timmar ska vara standard i Lund.

Regeringen har sedan 2016 försökt öka kvaliteten med genom fler lärarledda timmar och höjda ersättningsbelopp med fokus på HSTJ. Även om UKÄ har några månader på sig innan det är dags för slutrapportering av deras gransking av den kvalitetssatsningen tyder mycket redan på att regeringens satsning misslyckats. Fredrik Svensson förklarar det som att de extra resurserna varit marginella och att de verkar ha använts till annat än vad som avsetts med satsningen.

Nils Bergmark efterfrågar också en ökad transparens av Stockholms universitet.

– Man har ju tillfört mer pengar för att öka den lärarledda tiden, men samtidigt inte tillfört med timmar enligt rapporten. Vi på studentkåren vill ha ett svar på vart pengarna har tagit vägen.

Clas Hättestrand, prorektor vid SU, menar på att universitet i sig inte styr timmarna, utan att medlen fördelas till institutionerna som sedan själva lägger sitt schema. Men varför de lärarledda timmarna inte ökat är svårare svara på.

– Jag kan bara spekulera i varför det inte ökat. Jag tycker att det är en jättebra rapport men den visar inte allt. Resurserna fördelas mellan många olika poster så som lokaler, infrastruktur och material. Vi ser dock att det har varit en övervikt i medel som gått till forskning och inte till utbildning. Vi vill se över den fördelningen.

En av orsakerna till att HSTJ har mindre lärarledd tid tror Clas Hättestrand beror på nya undervisningsformer och ett mindre behov än NTF.

– Andelen lärarledd utbildning inom humaniora och samhällsvetenskap var traditionellt sett betydligt mer omfattande med nästan bara undervisning av lärare. Idag ser det väldigt annorlunda ut med andra, ofta digitala, undervisningasformer, säger Clas Hättestand.

– Vi har heller inte sett ett önskemål från studenterna att ha mer lärarledd tid idag, så vi uppfattar det inte som att fördelningen är felaktig idag. Vi är dock medvetna om att det kan göra det svårare att bredda vår rekrytering men vi hoppas att universitetets andra stödfunktioner så som assistenter och mentorer kan vara behjälpliga, säger Clas Hättestrand.

Han håller också med om att det kan vara svårt att veta vad man som student kan förvänta sig av sin utbildning och är medveten om att detta är en brist.

– Det finns tyvärr inga sammanställningar idag på hur mycket tid man får med lärare. Det man kan göra är att kolla de olika kursernas schema, säger Clas Hättestrand.

Felix Lidéri