Studenter sätter klimatpress på universitetet

Akademin gör inte tillräckligt mycket för att bidra till att nå klimatmålen i Parisavtalet. Det tycker en grupp studenter från miljöföreningen Symbios som jobbar för ett grönare universitet. Att minska de anställdas flygresande, byta bank och förbättra sopsorteringen är tre konkreta förslag.

Det är onsdag eftermiddag och en efter en trillar medlemmarna i Symbios in genom dörren till Kårsalen i Studenthuset. Stockholms universitets miljöförening ska ha sitt veckovisa möte – eller arbetsstuga som de själva kallar det. Medan kaffet bryggs plockas nötter och veganska chokladbollar och nötter fram på bordet.

– Vi är en ganska ny styrelse som valdes i höstas. Det har krävts lite tid för oss att sätta oss in i allt, men vi har stora planer för våren, säger ordförande Josefin Nilsson och ställer den stora termosen på bordet.

FOTO: Privat

Fakta: Symbios

Symbios är en kårförening som funnits på Stockholms universitet sedan 1970. Gruppen är en del av Naturskyddsföreningen och anordnar workshops, föreläsningar, klädbytardagar, filmvisningar och panelsamtal för att bilda opinion och inspirera studenter att hjälpa miljön. Symbios påverkansarbete har bland annat bidragit till att det satts upp hyrcykelstationer på campus och att universitetet tagit beslut om att divestera, alltså sluta investera i fossila bränslen. Föreningen har idag omkring 20 aktiva medlemmar.

Övre raden: Kenzo Franzén, Irena Koelemeijer, Lilla Nemeth, Josefin Nilsson, Mikaela Ehrlin, Eva Liljestrand.
Nedre raden: Victor Ramos, Elsa Hede och Natalie Pelekh.

– Istället för att bara prata om miljöproblem pratar vi mycket om hur vi också ska lösa dem, säger Josefin Nilsson.

På kvällens agenda står bland annat planering inför en workshop om hur man kan göra sina egna bivaxdukar. Det är ett sätt att ta tillvara mat och slippa använda plastfolie. Det planeras även inför en cykeldag och ett studiebesök till universitetets stora soprum som är beläget under Aula Magna, för att se hur universitetets sophantering kan förbättas.

Symbios har tagit fasta på innebörden av sitt namn och samarbetar gärna med andra föreningar. Den planerade workshopen ska ske tillsammans med organisationen Zero Waste, och nyligen höll man en föreläsning i samarbete med ESN riktad mot utbytesstudenter.

– Men vårens höjdpunkt blir Earth Week som ordnas av hela SU 20 - 25 maj och där vi har många aktiviteter inplanerade, bland annat hoppas vi kunna skala upp bivaxworkshopen då, säger Mikaela Ehrlin som är med i Symbios styrelse.

– Vi hoppas också att all mat som serveras på universitetet den veckan kommer vara vegansk, lägger Josefin Nilsson till.

FOTO: Julia Bardh

“Istället för att bara prata om miljöproblem pratar vi mycket om hur vi också ska lösa dem.”

Josefin Nilsson, Ordförande Symbios


FAKTA Klimatstudenterna startades upp hösten 2018 av studenter från SLU som tyckte att deras lärosäte gjorde för lite för att bidra till att nå tvågradersmålet i Parisavtalet. Nätverket består idag av studentgrupper från tio svenska lärosäten som på olika sätt hjälper sina lärosäten att nå det gemensamma målet att halvera sina utsläpp fram till 2022. Exempel på aktiviteter som ordnas är namninsamlingar, strejker och föreläsningar. Den 16 mars arrangerar de även världens första klimatstudentfestival, på SLU i Uppsala.


Även om Symbios jobbar brett för att främja miljön är det klimatfrågor som är det centrala. Gruppen är SU:s representant i det nationella nätverket Klimatstudenterna.

Klimatstudenternas arbete på Stockholms universitet har nyligen inletts tillsammans med miljösamordnaren Jenny Lilliehöök.

Jag håller med Klimatstudenterna om att lärosäten har en viktig roll att agera som förebilder när det gäller miljöarbetet – och att leva som vi lär, säger Jenny Lilliehöök.

– En utmaning är att det är svårt att få en helhetsbild över vilka utsläpp som universitetets aktiviteter och konsumtion medför, men vi arbetar aktivt med att minska de utsläpp som vi är medvetna om.

En tung utsläppspost är tjänsteresor med flyg, en utmaning SU inte är ensamma om. KTH lanserade i slutet av februari en koldioxidpott dit det för varje flygresa ska betalas in en summa pengar, och ur vilken medel kan sökas för projekt som bidrar till att minska utsläppen.

Vad gör då SU? Faktum är att SU:s utsläpp av växthusgaser från flyget ökade mellan 2016 och 2017, enligt siffror från universitetets miljöråd. Samtidigt saknas fullständig statistik över vilka resor som gjorts. Därför finns nu ett förslag initierat av miljösamordnaren Paul Glantz om att tillsätta en utredning för att skapa en mer noggrann översikt över alla anställdas reseutsläpp, för att på så sätt höja medvetenheten. Ett förslag om att forskningsanslag även ska täcka kostnader för klimatkompensation avslogs nyligen av universitetsledningen. Men universitetet framhäver att tjänsteresorna är ett prioriterat område och tills vidare finns en policy att resor under 500 km ska göras med tåg, och det har tagits beslut om att bygga ut möjligheterna att anordna digitala möten.

Symbios och Klimatstudenterna hoppas kunna bidra till att vända trenden genom att bjuda in forskare till ett möte för att prata om hur de ska bli bättre på att leva som de lär.

– Det är tråkigt så pass många fortfarande flyger, men samtidigt måste engagemanget komma från de själva, säger Mikaela Ehrlin.

Även om det finns mycket kvar att göra tycker miljösamordnare Jenny Lilliehöök att universitetet jobbar på bred front för att minska utsläppen – genom att under 2019 kartlägga utsläpp från sin energianvändning, cateringverksamhet och IT-verksamhet och ta fram en koldioxidbudget för att bättre kunna sätta mål.

– På institutions- och avdelningsnivå görs många olika insatser, alltifrån att endast servera vegetariskt och premiera tåg framför flyg genom att betala forskaren för de extra utlägg en tågresa medför till att arbeta med leveranser via cykel samt att minska utskrifter och spara energi, säger Jenny Lilliehöök.

FOTO: Privat

“På institutions- och avdelningsnivå görs många olika insatser, alltifrån att endast servera vegetariskt och premiera tåg framför flyg genom att betala forskaren för de extra utlägg en tågresa medför till att arbeta med leveranser via cykel samt att minska utskrifter och spara energi, säger Jenny Lilliehöök.

Jenny Lilliehöök, miljösamordnare Stockholms universitet

Symbios tycker universitetets arbete går framåt, men samtidigt finns det saker som är betydligt svårare att påverka.

– Vi skulle vilja att SU byter bank från Danske Bank, som är näst sämst i Fair Finance Guide ranking över vilka krav på hållbarhet som banker ställer när de investerar, säger Josefin Nilsson.

Danske Bank har bland annat investerat i oljeföretaget Lundin Petroleum, som är anklagade för grova folkrättsbrott i Sudan. Men ett byte av bank låter sig inte göras särskilt lätt och är en obekväm fråga att driva.

– Danske Bank är upphandlat av Kammarkollegiet och har ett ramavtal som vi myndigheter avropar från, säger Jenny Lilliehöök.

Har du något tips till studenter för hur de ska kunna påverka och få de resultat de vill nå?

– Gå med i Symbios eller miljörådet via studentkåren. Var med och påverka innehållet i kurs och program om man ser att hållbarhetsfrågorna kan lyftas fram tydligare och lämna förbättringsförslag till oss på universitetet, säger Jenny Lilliehöök.

Tillsvidare ser Symbios över sitt eget val av bank och planerar att byta från Nordea som hamnade sist i rankingen. Vårens aktiviteter väntar alldeles runt hörnet och föreningen välkomnar alla intresserade att komma på arbetsstugorna.

– Det är inte så svårt att göra skillnad, även om det så handlar om att förändra ens kompis livsstil, säger Josefin Nilsson.

– Genom Symbios har jag lärt mig oerhört mycket och fått en större bild av vad skolan faktiskt gör. Men de kan göra mer, säger Mikaela Erhlin. 

Julia Bardh