Fortsatta problem med nya lärplattformen
I höstas kunde #studietid rapportera om den kaosartade, och i många led bristfälliga, digitala arbetsmiljön för studenter på Stockholms universitet. Men trots löften om att den nya lärplattformen Athena ska förbättra situationen så går det långsamt med implementeringen.
Av universitetets 56 institutioner har idag 37 stycken börjat sin övergång till Athena. Av dem har endast fyra stycken gått över helt till lärplattformen. Anledningen, menar universitetet, är bland annat driftstörningar i Nya Ladok och den gamla lärplattformen Mondo som fördröjt arbetet med ett halvår, samt administrativa svårigheter på institutionsnivå där förändringar av rutiner går trögt.
“Det är givetvis inte optimalt att studenterna tvingas använda två olika lärplattformar under övergångsperioden.”
Karin Tjulin, pressekreterare på samverkansavdelningen vid Stockholms universitet
#studietid har sökt Eino Örnfeldt, förvaltningschef på SU för kommentarer om implementeringen av Athena. Men istället blev det Karin Tjulin, pressekreterare på samverkansavdelningen vid Stockholms universitet, som via mejlsvar påtalar vikten av att institutionerna arbetar aktivt för övergången till Athena.
– Mondo är ett system som är gammalt och lever på övertid. Därför måste vi stänga ner Mondo så fort vi kan. Vår ambition är att leverera en ny lärplattform som kan tillgodose institutionernas behov så att de känner sig tillräckligt trygga med lösningen, skriver Karin Tjulin.
Vad gör ni konkret för att höja takten på övergången?
– Vi förstärker med flera resurser, som t ex projektledare och utvecklare. Athena är prioriterat för hela IT-avdelningen. Dessutom satsar vi extra mycket på utbildningar och självstudiematerial, för att ytterligare stötta institutionerna i sin förberedelse för övergången.
Hur kan ni hantera institutioner eller delar av institutioner som inte vill/kan genomföra övergången till Athena i den takt som universitetet anser nödvändig?
– Vi kommer att göra allt vi kan för att hjälpa institutionerna med övergången samt kommunicera de risker som finns med att stanna kvar in den gamla plattformen, bland annat att IT-avdelningen kan inte garantera att den information som ligger i Mondo är i säkert förvar. Detta på grund av den föråldrade mjukvaran som Mondo baseras på.
Hur ska man som student hantera bristerna i övergången till Athena?
– För att få ett successivt och kvalitetssäkrat införande av Athena, behöver lärplattformarna existera samtidigt, genom en strukturerad avveckling av gammalt till nytt. Det är givetvis inte optimalt att studenterna tvingas använda två olika lärplattformar under övergångsperioden.
Planen är att Mondo ska släckas ner 20 februari 2020, 20200220. Det är, enligt Karin Tjulin, "tight om tid" med de tror det kommer gå med hjälp av tydlighet.
– Vi gör just nu ett arbete där vi fokuserar på att strukturera upp det fortsatta införandet av Athena. Det innebär en tydligare införandeplan för de institutioner som återstår samt prioritering av väsentlig funktionalitet för att institutionerna ska ha så bra förutsättningar som möjligt att gå över. Vi kommer också att fokusera på ökad samverkan med införandekoordinatorerna och institutionerna så att de hjälper till med övergången. Det är tight om tid men genom ett tydligare införande kan vi få bättre koll på riskerna i relation till tidplanen samt i verksamheten i stort, skriver Karin Tjulin i mejlsvaret.
“Det kommer kanske vara en jobbig omställning för många när det ska gå så snabbt, men å andra sidan kan universitetet också bestämma sig för att påskynda övergången, det kommer vara både krångligt och dyrt att ha flera system parallellt.”
Ulf Olsson, universitetspedagogisk utvecklare vid Stockholms universitet samt biträdande föreståndare vid Centrum för universitetslärarutbildning, CeUL
Ulf Olsson, universitetspedagogisk utvecklare Stockholms universitet samt biträdande föreståndare vid Centrum för universitetslärarutbildning (CeUL) har varit delaktig i framtagandet av lärplattformen. Han bekräftar bilden av att olika institutioner kommit olika långt i sin implementering och skyller bland annat förseningen på tekniken.
– Vissa kurser har, teknologiskt sett, varit lättare att automatisera, men i mer komplexa kurser kan till exempel en kurs få flera olika "kurskoder" i Athena. Där har det blivit problem med automatiseringsprocessen, som bland annat lett till mycket frustration hos personal på institutionerna. Men det verkar som att IT-avdelningen kommer lösa problemet under mars månad.
Många menar också att de får för lite information gällande övergången. Men samtidigt så tycks intresset bland lärarna för att sätta sig in i och lära sig Athena varit lågt enligt Ulf Olsson.
– IT-avdelningen, som är de ansvariga för övergången, har bistått institutionerna med information om Athena och övergången, och varje institution ska idag ha en implementeringskoordinator. Man har också workshops för lärarna i Athena. Däremot har dessa workshops varit ganska obesökta, tyvärr. Det krävs att man sätter sig och kollar runt lite i Athena på egen hand, annars blir det svårt.
Ulf Olsson menar också att kombinationen av tekniska svårigheter och i många fall hög arbetsbelastning på lärarna som ska implementera Athena bidragit till att det gått långsamt. Däremot är han hoppfull och tror att man kommer klara deadlinen.
– Ja, jag tror det. Speciellt nu är man på riktigt börjat prioritera frågan. Det kommer kanske vara en jobbig omställning för många när det ska gå så snabbt, men å andra sidan kan universitetet också bestämma sig för att påskynda övergången, det kommer vara både krångligt och dyrt att ha flera system parallellt.
Vad säger kårpartierna om studenternas digitala arbetsmiljö?
Vad har ni för uppfattning om studenternas digitala arbetsmiljö och vad behöver SU göra nu som första åtgärd?
Vilken insyn har ni i implementeringen av Athena?
Jasmin Jaziri Nouri, Allians för Kåren
1. Det finns room for improvement om man säger så. Som vi nämnt i debatter så blir det svårt för studenterna när allt ligger på olika system, med till exempel tentor och scheman. SU behöver en enhetlighet på IT-avdelningen och på alla institutioner för att inkludera alla i processen.
2. Jag använder personligen redan Athena. Men så är det inte för alla i partiet. Så man kan säga att insynen är ganska låg.
Carl Tjernell, Vänsterns studentförbund
1. Den digitala arbetsmiljön måste tydligt omfattas av ett jämlikhets- och ett tillgänglighetstperspektiv. Vi i VSF tycker bl.a att universitet måste bli mycket bättre på att erbjuda fri digitaliserad kurslitteratur för studenterna.
2. Vi är i grunden positiva till att universitet tar fram en ny gemensam lärplattform. Vår förhoppning är att implementeringen av Athena kommer leda till en mer jämlik och likvärdig utbildning för studenterna. Tyvärr har informationen runt implementeringen varit undermålig, vilket riskerar leda till att olika institutioner använder Athena på helt olika sätt om det inte finns en tydlig gemensam strategi.
Adam Snygg, Studentpartiet
1. Vi har inte som parti tagit ställning till vad vi tycker i frågan. Däremot tycker vi att det är viktigt att saker och ting fungerar och att det finns en praktisk lösning som fungerar för alla. I nuläget är vi i partiet kritiska i allmänhet till de förändringar SU gör som går ut över studenterna. Man måste kolla av stora förändringar bättre med studenterna.
2. Den är väldigt liten. Vissa vet ju mer än andra, till exempel presidiet har ju mer insyn. Men vi i partierna har ju i princip samma insyn som gemene student.
Lina Johansson, F!-studenter
1. Övergången till Athena har varit splittrad. Vissa institutioner har gått över medan andra inte. Vår uppfattning var att alla skulle gå över samtidigt. Vi skulle vilja se mer lärotillfällen gällande Athena, både för institutionerna och studenterna för att underlätta för till exempel personer som är dataovana.
2. Vi har inte mycket insyn alls faktiskt. Jag har personligen börjat använda Athena lite. Det vi har märkt är det finns en begränsad kunskap en låg acceptans att lära sig Athena bland lärarna.
Anton Jägare, S-studenter
1. Den är inte tillräckligt bra. På SU är ansvaret idag spritt mellan olika institutioner när det gäller den digitala arbetsmiljön, vilket har försvårat utvecklingen. Studenter får delvis vara med i processen men ledningen måste prioritera frågan och alla institutioner måste inse vikten av att göra det här ihop.
2. Vi har nog som parti inte mer insyn än något annat parti, förutom att att Nils Bergmark (S), kårordförande, sitter i möten i egenskap av ordförande för Stockholms universitets studentkår. Vi tar del av mötesprotokoll och rapporter.