Redaktionell policy

1. Redaktionell utveckling och produktion är en del av Stockholms universitets Studentkårs verksamhet.

1.1 Den redaktionella verksamheten bedrivs utifrån kårens vision;
De studerandes inflytande, medverkan och gemenskap under sin tid på universitetet skapar en studietid i världsklass. Stockholms universitets studentkårs uppdrag är att främja förutsättningarna för detta vid Stockholms universitet. (Se: Vår kår, Vårt SU, Verksamhetsplan 2017-2020, Antagen av kårfullmäktige 2017-09-27.)

1.2 Budget för redaktionell utveckling och produktion ingår som en del i den budgetproposition som antas av fullmäktige vid verksamhetsårets första sammanträde.

1.3 Verksamhetsplanering för redaktionell utveckling och produktion sker i enlighet med kårens fastställda rutiner för detta, och omfattas av de verksamhetsmål, uppföljningskrav och utvärderingsverktyg för kårens verksamhet som antas av fullmäktige.

1.4 Redaktionell utveckling och produktion är en del av kårens kommunikationsarbete och den särskilda kompetens som finns inom redaktionen är en tillgång i arbetet med exempelvis kommunikationsstrategiska frågor.

1.5 En chefredaktör med uppdrag att leda utveckling och produktion av redaktionell verksamhet är anställd av kåren och placerad vid kansliet med verksamhetschefen som närmsta chef. Chefredaktören omfattas av samma skyldigheter och rättigheter som övriga tjänstemän vid kåren och deltar i både verksamhetsövergripande och områdesspecifika möten för verksamhetsplanering, styrning och uppföljning i enlighet med kårens fastställda rutiner.

1.6 Det är chefredaktörens uppgift att utveckla och implementera inkluderande forum/processer för utvärdering och kvalitetssäkring av den redaktionella verksamheten där också studenter, studentrepresentanter och andra källor med god insyn i studenternas villkor på lokal, regional, nationell och internationell nivå, samt extern branschkompetens bjuds in och tas tillvara.

 

2. Redaktionell utveckling och produktion inom Stockholms universitets studentkår bedrivs med tryckfrihetsförordningen som grund och i enlighet med mediebranschens etiska regler; Spelregler för press, radio ochTV.

2.1 I linje med kårens värdegrund och organisationens demokratibärande uppdrag bedrivs redaktionell utveckling och produktion med tryckfrihetsförordningen som grund och i enlighet med mediebranschens etiska regler, Spelregler för press, radio och TV. Den redaktionella produktionen är politiskt och religiöst obunden och präglas av professionalism, saklighet och en strävan mot objektivitet.

2.2 Chefredaktören är ansvarig utgivare för all redaktionell produktion, oavsett plattform och kanal, och ansvarar tillsammans med verksamhetschefen för att den redaktionella policyn efterlevs.

2.3 Redaktionell utveckling och produktion garanteras en fri och självständig ställning inom organisationen. Detta innebär till exempel att medarbetare som agerar på uppdrag av redaktionen (även frilansuppdragstagare, medarbetare anställda av extern organisation, ideella uppdragstagare m fl) garanteras tillgång till information och kunskap som finns tillgänglig inom Stockholms universitets studentkår. Det innebär även att kårens egen verksamhet (i den mån den ligger inom ramarna för det uppdrag och bevakningsområde som fastslås i denna redaktionella policy under punkt 3), är föremål för granskning. Detta skapar särskilda förutsättningar för den redaktionella verksamhetens roll i den egna organisationen och kräver särskild uppmärksamhet. I Journalistförbundets dokument Riktlinjer för organisationstidningar (antagna av SJF:s förbundsstyrelse 2014-05-15) beskrivs organisationstidningens relation till organisationen på följande sätt:

"Journalistförbundets uppfattning är att den organisation som ger ut en tidning måste ha rätt att bestämma tidningens inriktning, mål och syfte. Samtidigt måste varje demokratisk organisation tåla granskning, både av den egna organisationen och av dess omvärld. Detta kräver ett förtroendefullt samarbete mellan organisationens ledning och redaktionen."

Ett sådant förtroendefullt samarbete kommer ur ett respektfullt samtal som förs kontinuerligt i organisationen. Det räcker inte att reglera den dialogen i en redaktionell policy, alla inblandade behöver aktivt engagera sig och söka förståelse och kunskap, både när frågan aktualiseras av en aktuell process och under perioder när verksamheter och företeelser utanför kåren granskas.

För att skapa grundförutsättningar för ett bra samtalsklimat fastställs följande grundprinciper i denna redaktionella policy:

Det är viktigt att chefredaktören och andra som arbetar med redaktionell utveckling och produktion löpande deltar i både verksamhetsövergripande och områdesspecifika möten för verksamhetsplanering, styrning och uppföljning i enlighet med kårens fastställda rutiner. I det dagliga arbetet ges möjlighet att lära känna varandra och de särskilda förutsättningar som gäller för de olika verksamhetsområdena inom kåren.

Stor kunskap om, och erfarenhet av, journalistiska bedömningar och redaktionellt arbete krävs av chefredaktören, och det ingår i uppdraget att i förekommande fall förklara och tydliggöra redaktionella resonemang och principer på ett korrekt sätt (gäller även redaktionell utveckling och produktion som bedrivs som en del av en organisations verksamhet och som publiceras i annan form än som tryckt papperstidning). Samtidigt behöver organisationens ledning visa förtroende för att det redaktionella arbetet bedrivs på ett sakligt och objektivt sätt, med medlemmarnas och lärosätets studenters behov av korrekt bevakning av allt som påverkar och har betydelse för de studerandes inflytande, medverkan och gemenskap under sin tid på universitetet (Ur Stockholms universitets studentkårs vision) som främsta ledstjärna.

Ett grundläggande tydliggörande gällande när diskussioner om redaktionella beslut förs kan utgöra en viktig utgångspunkt för det förtroendefulla samarbete mellan organisationens ledning och redaktionen som krävs. En viktig princip att slå fast är att ingen annan än redaktionen (med chefredaktören som högst ansvarig) avgör vad som ska publiceras, och fram till och med publicering sker diskussionen alltså inom redaktionen. Men det är lika viktigt att fungerande processer för att utvärdera den redaktionella verksamheten och diskutera redaktionella beslut som tagits, efter publicering, måste finnas på plats. (Se punkt 1.6)

 

3. Redaktionell utveckling och produktion skapar mervärde för kårens medlemmar och studenter vid Stockholms universitet genom att vara studentdriven och professionellt genomförd både till form och innehåll.

3.1 Det redaktionella uppdraget är att;
bevaka, undersöka, fördjupa och granska händelser, verksamheter, villkor och företeelser som påverkar och har betydelse för de studerandes inflytande, medverkan och/eller gemenskap under sin tid på universitetet, belysa samtidsfrågor ur ett studentperspektiv, samt att verka för ett brett och inkluderande samtal om studenters villkor på lokal, regional, nationell och internationell nivå.

3.2 Redaktionens arbete utgår från frågeställningar och ämnen som är relevanta för kårens medlemmar och studenter vid Stockholms universitet. Det är chefredaktörens uppgift att utveckla och implementera inkluderande redaktionella processer som säkerställer nära kontakt med studenter, studentrepresentanter och andra källor med god insyn i studenternas villkor på lokal, regional, nationell och internationell nivå.

3.3 Medielandskapet är i ständig förändring  och det ingår i det redaktionella uppdraget att säkerställa utveckling av innehållsdriven redaktionell verksamhet av hög kvalitet. Det är chefredaktörens uppgift att bygga värdeskapande relationer och delta i nätverk inom alla delar av mediebranschen (teknik, produktion, affärsutveckling, finansiering, omvärldsanalys osv) som möjliggör bästa möjliga upplevelse och största möjliga nytta för kårens medlemmar och studenter vid Stockholms universitet. I samverkan med kårstyrelsen reviderar och sammanställer chefredaktören årligen en policy för annons- och affärssamarbeten på de plattformar och i de kanaler där redaktionellt innehåll publiceras. Annonspolicyn fastslås genom beslut i styrelsen.