Växtutrotningen har kartlagts

Forskare vid Stockholms universitet samt vid Royal Botanic Garden i Kew i Storbritannien har för första gången, på ett globalt plan, analyserat all information som finns om växtutrotning. Genom kartläggningen kan vi dra lärdom för att förhindra framtida utrotningar, skriver SU i ett pressmeddelande.

FOTO: Pixabay

Studien, som bygger på data från fältarbete, litteraturstudier och herbarier som under tre decennier sammanställts av Kew-forskaren Rafaël Govaerts, visar att 571 växtarter har försvunnit de senaste 250 åren. Fyra gånger fler arter än vad som finns i den nuvarande förteckningen av utdöda växter och dubbelt så många som de arter av fåglar, däggdjur och groddjur som har registrerats som utrotade.

– De flesta kan nämna ett däggdjur eller en fågel som har dött ut under de senaste århundradena, dronten är nog det mest kända exemplet, eller den asiatiska floddelfinen som ansågs utdöd så nyligen som 2006. Men det är inte många som kan säga namnet på en utdöd växt. Den här studien ger oss för första gången en översikt över vilka växter som har dött ut, varifrån de har försvunnit och i vilken takt det har skett, säger Aelys Humphreys, biträdande lektor vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik (DEEP) vid Stockholms universitet, i universitetets pressmeddelande.

– Vi hör ofta talas om de arter som hotas av utrotning, inte minst genom IPBES-rapporten som publicerades för några veckor sedan av FN:s expertpanel för biologisk mångfald som uppmärksammade att uppemot en miljon växt- och djurarter hotas av utrotning. Men de siffror vi nu har tagit fram är för växter som redan har försvunnit, så den här studien ger en helt ny insyn i den utrotning av växter som har skett i modern tid.

Forskarna menar att utrotningen av växter gått upp till 500 gånger snabbare än en normal förlust av arter. Också djur dör ut i en betydligt högre hastighet än vad som skulle anses vara normalt, minst 1000 gånger snabbare, en siffra forskare tror är underskattat.

Värst drabbat av utrotningen är öar i områden med medelhavs- eller tropiskt klimat, till exempel på Hawaii och i Sydafrika. Det rör sig ofta om områden med många olika arter som också är sårbara för människans aktivitet, såsom växtinsamling och avverkning. Vedartade växter, som träd och buskar står bland de växter som har störst risk att försvinna då deras geografiskt område ofta är begränsat till en enda ö.

– Eventuellt kan det bero på att träd och buskar kan ha mindre fröbanker än örtartade växter, en del träd behöver också leva väldigt länge innan de börja fortplanta sig, det vill säga innan de blommar och sätter frö, vilket betyder att deras generationstid är mycket längre än för örtartade växter. Men en till viktig orsak är antagligen att vi vet mer om träd och buskar än om örtartade växter. Den bättre kunskapen gör att vi har bättre förmåga att bedöma om en art dött ut, säger Aelys Humphreys i pressmeddelande.

Nu hoppas man att studien kan hjälpa till med att förhindra framtida utrotning och att man nu, med hjälp av den data som har tagits fram, kan sätta i bevarandeinsatser, framförallt i områden där växterna och mångfalden är mindre kända.

Läs mer om studien här.

Felix Lidéri