Ifrågasatt kvalitet på två av fyra grundlärarutbildningar - SU tvingas till åtgärder

För en tid sen presenterade Universitetskanslersämbetet, UKÄ, en preliminär rapport om kvaliteten på landets lärarutbildningar. Den visar att bara drygt hälften av utbildningarna klarar kraven för hög kvalitet. På Stockholms universitet får två av fyra grundlärarutbildningar omdömet ifrågasatt kvalitet och måste nu åtgärda bristerna inom ett år.

FOTO: Felix Lidéri

UKÄ:s utredning har genomförts med hjälp av av fyra olika bedömargrupper bestående av ämnessakkunniga, arbetslivsföreträdare och studentrepresentanter. Bedömningen baseras på självvärderingar, studenters examensarbete, intervjuer och statistik över avhopp.

SU:s båda grundlärarutbildningsinriktningar, f-3 och 4-6, har starka forskningsmiljöer enligt UKÄ:s rapport. Däremot menar UKÄ att utbildningsmiljön, på grund av universitetets decentraliserade organisation, kommer kräva kontinuerlig uppmärksamhet och ändamålsenligt utformade samarbetsarenor för att kunna säkra en väl integrerad utbildning.

En del av granskningen innefattar en genomgång av godkända självständiga arbeten på grundlärarutbildningarna f-3 och 4-6 på Stockholms universitet. UKÄ har funnit att många självständiga arbeten som de granskat aldrig borde ha godkänts, på grund av studentens otillräckliga kännedom om forskningsmetoder och om relevant och aktuell forskning inom det valda forskningsområdet. Av underlaget till UKÄ:s granskning, som #studietid tagit del av, framgår det att detta gäller för en majoritet av de godkända självständiga arbeten som granskats.

Clas Hättestrand, Prorektor på SU, har sett fram emot utredningen och ser den som ett bra tillfälle att utveckla utbildningarna.

FOTO: Niklas Björling/Stockholms universitet

“Vi hade såklart hoppats på ett bättre resultat men vi får också komma ihåg att de andra utbildningarna, förskollärarexamen och grundlärarexamen med inriktning mot fritidshem håller hög kvalitet samtidigt som stora delar av f-3 och 4-6 håller måttet.”

– Clas Hättestrand, Prorektor på SU

– Vi hade såklart hoppats på ett bättre resultat men vi får också komma ihåg att de andra utbildningarna, förskollärarexamen och grundlärarexamen med inriktning mot fritidshem håller hög kvalitet samtidigt som stora delar av f-3 och 4-6 håller måttet.

Anledningen till att utbildningarnas kvalitet brister tror Clas Hättestrand beror både på storlek och att de är utspridda över hälften av SU:s institutioner.

– Regeringen beslutade för fem, sex år sen om att man skulle utbilda betydligt fler lärare. Det förde med sig svårigheter för oss, dels rent fysiskt med utbildningsplatser, men även i form av en underrekrytering av lärare som vi först nu börjat komma ikapp med.

Clas Hättestrand ser positivt på utredningen och tror att delar av det som UKÄ pekat ut som brister redan är åtgärdat.

– Ena delen av kritiken gäller ju examinationen. Där har bedömargruppen kollat på självständiga arbeten som är några år gamla. Sedan dess har vi redan genomfört en hel del åtgärder för att säkerställa att studenterna klarar sin examinering med arbeten som håller hög kvalitet. Jag hade varit mer pessimistisk om vi fått kritik gällande själva innehållet i utbildningen, säger Clas Hättestrand.

SU har nu tillsatt en arbetsgrupp som ska utvärdera rapporten och genomföra åtgärder för korrigera bristerna UKÄ identifierat.

– Jag ser att det finns ett stort engagemang i gruppen och jag är övertygad om att vi kommer klara UKÄ:s uppföljande kontroll, säger Clas Hättestrand.

Bengt-Olov Molander, Prefekt för institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, MND, tycker att man kan behöva se över examinationsformen då nästan hälften av landets lärarutbildningar brister i kvalitet just där.

– Det kan vara så att man behöver en mer ändamålsenlig examination. Arkitekter gör ingen traditionell uppsats, ingenjörer gör ex-jobb. Man borde ta ett varv till och se över lärarstudenternas examinationsform som idag kan te sig lite fyrkantig mot det yrke de utbildar sig till. Däremot är det viktigt att man fortsätter ställa hårda krav på kritiska undersökningar.

Bengt-Olov Molander är optimistisk till att SU kommer åtgärda bristerna men tycker att man bör föra en större diskussion.

– Arbetsgruppen är redan tillsatt och gör ett ordentligt jobb i att utvärdera UKÄ:s resultat. Men jag tycker att man parallellt borde utreda frågan om examinationformen på en nationell nivå.

Att kvaliteten på hälften av SU:s lärarutbildningar blir ifrågasatt går också i linje med det nationella resultatet. 32 utbildningar har ifrågasatt kvalitet samtidigt som 36 håller hög kvalitet.

Nytillträdda ministern för högre utbildning, Matilda Ernkrans (S), är också hon positiv till UKÄ:s utredning och menar att den är en välkommen granskning för att säkerställa den framtida kvaliteten på Sveriges skolor.

FOTO: Felix Lidéri

“De som fått ifrågasatt kvalitet har nu ett år på sig att åtgärda detta så att man klarar av att examinera lärare. Och min uppfattning är att man tar granskningen som ett väldigt seriöst underlag för vad man ska göra.”

– Matilda Ernkrans (S) Minister för högre utbildning

– Man ska komma ihåg är att det är första gången som man gör en sån här omfattande utredning av den lärarutbildning som infördes 2011. Vi har velat att det ska göras en sån här utvärdering. För det är en grund i att vi som land ska känna en trygghet i att vi faktiskt har ett bra utvärderingssystem på plats för våra utbildningar.

Nu ges de utbildningar som får ifrågasatt kvalitet ett år på sig att åtgärda de brister som framkommit i UKÄ:s rapport. Den 15 april ska lärosäten ha rapportera vilka åtgärder de vidtagit.

– De som fått ifrågasatt kvalitet har nu ett år på sig att åtgärda detta så att man klarar av att examinera lärare. Och min uppfattning är att man tar granskningen som ett väldigt seriöst underlag för vad man ska göra, säger Matilda Ernkrans.

Samtidigt vill Matilda Ernkrans belysa att lärarutbildningen växer.

– Jag tycker också det är viktigt att vi hjälps åt med att dels säga att läraryrket är viktigt och det är jättemånga som vill bli lärare idag. Vi har också en stor lärarbrist så lärare behövs. Men det är fler än nånsin som faktiskt läser till lärare idag. Och det tycker inte jag alltid kommer fram i den allmänna debatten.

Karin Bohman, studiebevakare för lärarutbildningen vid Stockholms universitets studentkår (SUS), menar att lärarutbildningen är under konstant kritik från flera håll, också från studenter.

FOTO: SUS

“Den kritik som riktades av studenter som intervjuades av UKÄ, bland annat gällande de lågt ställda kraven, har gjort avtryck på deras bedömning av utbildningarna.”

– Karin Bohman, studiebevakare för lärarutbildningen vid Stockholms universitets studentkår

– SUS verkar för att studenter ska få möjlighet att engagera sig i att påverka sin utbildning och detta sker exempelvis genom studentråd och deras möjlighet till representation i lokala råd och nämnder. Om studenter upplever att de inte får gehör för sina synpunkter eller att frågan är av den karaktär att de inte är bekväma att driva den så tar studiebevakaren över den frågan och driver den direkt med institutionen. Ofta sker detta arbete i samverkan med den berörda institutionens programansvariga, studierektor samt andra relevanta parter.

Karin Bohman är inte heller förvånad över att två av fyra utbildningar har ifrågasatt kvalitet då UKÄ:s rapport också vilar på kritik som kommer från studenter på Stockholms lärarutbildningar.

– Den kritik som riktades av studenter som intervjuades av UKÄ, bland annat gällande de lågt ställda kraven, har gjort avtryck på deras bedömning av utbildningarna. Men det kommer också in kritik mot opedagogiska lärare, kursupplägg, och dålig framförhållning. Ofta handlar det mer om utformningen än om inneållet. Sen har vi sett att SU ibland ändrar sina kursupplägg utifrån inkommen kritik och dåliga resultat, till exempel då många ansåg en kurs inte vara tillräckligt förberedande för examinationen.

Däremot är det, enligt Karin Bohman, svår att få en helhetbild av hur studenterna upplever kvaliteten på sina utbildningar. Till exempel har man ännu inte något bra sätt att sammanställa och analysera de kursvärderingar som studenterna gör.

– Enligt högskoleförordningen 1 kap. 14 § ska högskolan informera om resultaten av genomförd kursvärdering. Men på grund av den mängd av kursvärderingar som sker så finns det tyvärr inte tillräckligt med resurser för att kunna arbeta med att systematiskt analysera resultaten av kursvärderingar, säger Karin Bohman.

– I ett av programråden så har dock studenterna lagt fram att de önskar kunna arbeta mer med resultaten av kursvärderingarna för att i det som kommer fram i dem ska kunna integreras i utbildningen utvecklingsarbete i högre grad.

Hur säkras studentinflytandet under processen med att åtgärda problemen på de utbildningar som nu fått betyget ifrågasatt kvalitet?

– Stockholms universitet har inrättat en styrgrupp för granskning och åtgärdsredovisning (GÅR), och där finns en studentrepresentant med. Styrgruppen överser arbetet i arbetsgruppen för åtgärdsredovisningen, som ska arbeta fram åtgärder för de brister som påpekats. Arbetsgruppen använder sig i sin tur av programråden, där studentrepresentanter finns, som referensgrupp. Åtgärderna som arbetsgruppen tar fram granskas sedan slutligen av styrgruppen, så studentrepresentanter finns med på flera nivåer i arbetet, säger Karin Bohman.

UKÄ presenterar sin slutrapport om kvaliteten i landets lärarutbildningar i april 2020.