Guiden som ger dig koll inför EU-valet

När är EU-valet?

Söndag 26 maj, 2019.

Vem får rösta?

Alla EU-medborgare som fyllt 18 senast valdagen.

Vilka kan jag rösta på?

I Sverige finns det totalt 86 olika partier att rösta på i Europaparlamentet och alla riksdagspartier ställer upp.

Toppnamnen

på riksdagspartiernas* EU-listor

Alice Bah Kuhnke (MP)

Karin Karlsbro (L)

Peter Lundgren (SD)

Tomas Tobé (M)

Heléne Fritzon (S)

Fredrick Federley (C)

Sara Skyttedal (KD)

Malin Björk (V)

Soraya Post (Fi)

KÄLLA: Europaportalen

*Även Fi inkluderas eftersom de har en plats i Europaparlamentet.

Länkar till riksdagspartiernas* EU-valplattformar

Vad vill de unga EU-politikerna?

Varför vill EU-kandidaterna in i Europaparlamentet? Vad vill de åstadkomma? Och hur ska de egentligen vinna valet?

Vi ställde tre frågor till riksdagspartiernas unga kandidater, och Liberala ungdomsförbundet, Grön Ungdom, Centerpartiet, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet svarade. Svar saknas från Socialdemokraterna, Moderaterna och Kristdemokraterna.

FOTO: Privat

Richard Deichmann (Vänsterpartiet), 24 år

Varför kandiderar du till EU-valet?

– Jag kandiderar till EU-parlamentet för att jag dels vill vara med och forma framtidens EU. Jag känner som ung att parlamentets ledamöter i stort ibland saknar de yngres perspektiv och saknar insikten i frågor som faktiskt rör oss yngre i högre grad än andra. Exempel på detta är t.ex. artikel 11 och 13 angående upphovsrättreglerna som nu tyvärr gick igenom. Just där saknas enligt mig ett förståelse för hur yngre uttrycker sig kulturellt på internet och hur viktigt det är för många av oss yngre. Den andra anledning handlar just om klimatpolitiken och går lite i samma tema som ovan nämnda resonemang. Det är framförallt vi yngre som ska leva i det här samhället och på den här planeten i framtiden. därför tycker jag att vi yngre måste in i parlamentet då vi kommer påverkas i allt större grad av just klimatförändringarna.

Vilka är era viktigaste frågor?

– Våra viktigaste frågor i det här valet handlar framförallt om att vi behöver en kraftig grön omställning som också baseras på ekonomisk rättvisa (vi brukar använda ordet klimaträttvisa). Vi menar att vi måste ha en rättvis klimatpolitik där de som bär det stora ansvaret (de väldigt rika och storföretag) måste göra sin beskärda del av omställning. Det är inte de som redan drabbats av åtstramningar och ökade klyftor/ojämlikheten som ska få ta konsekvenserna.

– Vårt andra huvudfokus är att bekämpa den växande högern/extremhögern som förväntas göra stora vinningar i det här valet. Vi måste slå vakt om mänskliga rättigheter, kvinnors fri- och rättigheter och mota bort rasismen som växer i Europa. Där handlar det om en rad olika saker som att t.ex. slå vakt om en human flyktingpolitik, att försvara aborträtten och se till att högern får så lite inflytande som möjligt i EU.

Hur ska ert parti vinna valet?

– Vi ska vinna det här valet genom att visa väljarna att man kan lita på Vänsterpartiet. Vi står fast förankrade i våra värderingar och får kontinuerligt högsta betyg i olika granskningar om hur vi t.ex. röstar om klimatpolitiken i parlamentet av alla svenska partier. Det kommer mycket snack från andra partier med liknande värderingar som oss och det är ju självklart bra att vi är flera som är enade om t.ex jämlikhet och viljan att göra något radikalt för en grön omställning. Men vi sticker ut i att om vi säger något så menar vi det och gör det också, där finns den stora skillnaden mellan oss och andra partier. Det vill vi visa väljarna och på det sättet vinna deras förtroende.

FOTO: Privat

Anna Hallbom
(Luf), 18 år

Varför kandiderar du till EU-valet?

– Jag ska vara ärlig. Jag kandiderar till EU-valet, mest för att bygga förtroende och tillit till mitt namn till kommande val. Chansen är liten att jag hoppar in i parlamentet som 18-åring, och jag tror inte att jag som 18-åring skulle kunna göra det heller. Det är väldigt ansträngande och krävande. Men jag kandiderar till EU-valet för att jag tror på mer samarbete för att lösa problem, inte mindre samarbete. Jag tror på Liberalerna och allt vi står för!

Vilka är era viktigaste frågor i EU-valet?

– Klimat, mer samarbete och säkerhet. Det tycker i alla fall jag är viktigast i detta valet!

Hur ska ert parti vinna EU-valet?

– Att vi är tydliga med att vi säger ja till EU. Inte nja. Inte nej. Utan ja! Vi är också kanske Sveriges mesta (bästa) parti i eu-frågor.


FOTO: Privat

Tobias Andersson (Ungsvenskarna SDU), 23 år

Varför kandiderar du till EU-valet?

– Jag kandiderar för att mycket av det som styr och reglerar våra liv här i Sverige beslutas på EU-nivå. Om jag blir invald får jag en möjlighet att både påverka de besluten och försöka ta tillbaka stora delar av den beslutandemakten till Sverige där den hör hemma.

Vilka är era viktigaste frågor i EU-valet?

– Det absolut viktigaste är att banta EU. Svenska skattemedel måste värnas och i en tid då vi har stora brister i välfärden och otryggheten sprider ut sig i samhället kan vi inte acceptera att våra pengar slösas bort av EU. Därför måste vi säga nej till de ytterligare 15 miljarderna EU vill att Sverige betalar samtidigt som vi minskar EU:s redan existerande budgetramar och investerar de pengarna i Sverige istället. Sedan måste vi göra en tydlig avgränsning kring vad EU sysslar med, EU borde fokusera på handel, klimat och brottsbekämpning men lämna resten av beslutande makten till respektive medlemsstat.

Hur ska ert parti vinna EU-valet?

– Vi ska vinna valet genom att visa på en bred och nyanserad politik som tydliggör att vi både älskar Europa och är kritiska till EU som det ser ut idag. Genom att slå vakt om svenskt självbestämmande och värna om svenska skattemedel kan vi tilltala alla de väljare som förvisso tycker att Sverige ska vara kvar i EU men som ändock ser de brister som idag präglar unionen.

FOTO: Privat

Wanja Kaufmann
(Grön ungdom), 22 år

Varför kandiderar du till EU-valet?

– Jag vill som EU-parlamentariker sitta i säkerhets- och försvarsutskottet, och några grejer jag vill jobba för som EU-parlamentariker är fler lagliga vägar in i EU, en 100% förnybar energisektor, ett sammankopplat energinät, rätten till familjeåterförening och en utvidgning av RescEU-samarbetet så att projektet även innefattar en strategi för självförsörjning.

Vilka är era viktigaste frågor i EU-valet?

– Klimat och mänskliga rättigheter! Klimatfrågan är den absolut mest akuta — tar vi inte tag i den och kommer med åtgärder nu kommer det snart vara för sent. Ska vi ha en jord att leva på måste vi agera nu, inte sen. Just nu hotar också högerextrema nationalistkrafter efterlevnaden av de mänskliga rättigheterna runt om i Europa — vill vi att EU även framöver ska vara en öppen union dit alla kan komma, och där alla kan bygga och leva sina liv, måste vi stå upp mot det hat dessa krafter sprider.

Hur ska ert parti vinna EU-valet?

– Genom att fokusera på de frågor som är viktigast för väljarna just nu, och genom att visa att vi har politik som går att få på plats redan under den kommande mandatperioden. Medan andra partier förlitar sig på ineffektiva energikällor och teknikutveckling, och skjuter utsläppsminskningarna framför sig, ser vi att vi behöver ställa om nu. Vi måste minska utsläppen radikalt, och därför behöver vi radikal och modig politik. Sen tror jag också det för väljarna är tydligt att vi, den gröna rörelsen, är den absolut starkaste motpolen till högerpopulistiska och nationalistiska krafter, och att vi kommer att göra allt för att alla människor, oavsett härkomst, läggning, kön, klass etc ska kunna leva, bo och arbeta inom EU på lika villkor.

FOTO: Privat

Lovisa Kronsporre (Centerpartiet), 21 år

Varför kandiderar du till EU-valet?

– Jag kandiderar för att jag tror på ett hållbart och stabilt Europa som tar ansvar för klimatet, vår gemensamma trygghet och bättre villkor för våra bönder för ett mer hållbart jordbruk. Som student värnar jag självklart också den fria rörligheten och den möjlighet som studier utomlands via Erasmus ger.

Vilka är era viktigaste frågor i EU-valet?

– Centerpartiet arbetar aktivt för sund och säker mat i hela Europa. Vi måste minska användningen av antibiotika och verka för högre djurvälfärd i EU. Detta är viktigt för att stärka svenska bönders konkurrenskraft och för att motverka och minska risken för antibiotikaresistens. Vi tar också kampen mot högerpopulismen som sveper över världen och är en liberal motkraft till dessa aggressiva strömningar. En annan högt prioriterad fråga för Centerpartiet är miljö och klimatfrågan. Vi vill att EU ska ställa betydligt tuffare miljökrav och vi kommer driva på för att Europa tar ett större ansvar i arbetet med att minska utsläppen av växthusgaser.

Hur ska ert parti vinna EU-valet?

– Vi vinner valet genom vår tro på att tillväxt går att kombinera med en hållbar miljö. Vi visar tydligt att vi står upp för medmänsklighet och framtidstro och att vår röst behövs i europaparlamentet. Centerpartiets Frederick Federley har levererat på många områden som fört EU framåt, något som han kommer fortsätta att göra. Vi vill vinna EU-valet för att bli fler centerpartister som kan bidra i detta goda arbete och fortsatt tydligt visa på att vi gör skillnad i EU.

Vilka är blocken i Europa-parlamentet?

Det finns åtta olika politiska grupper idag där de svenska partierna ingår. Dessa bildar block utifrån politisk tillhörighet. De åtta partigrupperna är:

Vänstergrupperingar

Gruppen Progressiva förbundet av socialdemokrater (S&D):
Socialdemokraterna och Feministiskt initiativ.

Europeiska enade vänstern/Nordisk grön vänster (GUE/NGL):
Vänsterpartiet

De gröna/Europeiska fria alliansen (G/EFA):
Miljöpartiet

Högergrupperingar

Europeiska folkpartiets grupp (EPP):
Moderaterna och Kristdemokraterna

Europeiska konservativa och reformister (ECR):
Sverigedemokraterna

Alliansen liberaler och demokrater för Europa (Alde):
Liberalernas och Centerpartiets grupp

Frihet och direktdemokrati i Europa (EFDD):
Inga svenska partier

Nationernas och friheternas Europa (ENF):
Inga svenska partier

Vilka frågor är viktigast för de svenska väljarna?

Miljön kommer först, precis som vid förra EU-valet. Men på plats två och tre har det skett förändringar.

gul.jpg

Väljarnas viktigaste frågor 2019

Miljö/Klimat/Energi: 20 %

Brottsbekämpning/anti-terror: 17 %

Invandring: 15 %

KÄLLA: Novus på uppdrag av SVT och SR

Väljarnas viktigaste frågor 2014

Miljö/Klimat/Energi: 23 %

Arbetsmarknad/Arbetslöshet: 15 %

Ekonomi: 13 %

KÄLLA: Novus på uppdrag av SVT och SR

Vilka är studenternas viktigaste EU-valfrågor?

Vi frågade tre studenter på SU och fick veta att de alla ville veta mer…

FOTO: Privat

Antonio Cardenas,

Ekonomisk historia

Kommer du rösta i EU-valet?

– Kanske, vill nog vara mer insatt först.

Vilken tycker du är viktigaste frågan?

– Vet inte än, tänkte läsa på om det.

Tror du Storbritannien kommer att gå ur EU?

– Det ser ju komplicerat ut, de ställer ju mycket krav men det kommer de nog men det kommer ta sin tid.

FOTO: Privat

Rebecka Halvarsson, Kriminologi

Kommer du att rösta i EU-valet? Varför?

– Ja. Jag tycker det är viktigt, det påverkar ju mer än riksdagsvalet för de har ju större inflytande.

Vilken tycker du är viktigaste frågan?

– Har ingen ännu.

Tror du Storbritannien kommer att gå ur EU?

– Jag tror det. Jag tror att det bli utan deal men jag hoppas på med.

FOTO: Privat

Nelly Karmskog,

Förskollärarprogrammet

Kommer du att rösta i EU-valet? Varför?

– Ja, det har jag tänkt att göra. Jag tycker att det är viktigt att rösta, EU är lika viktigt som riksdagsvalet. De påverkar oss och speciellt nu om man tänker på Brexit; som hur vi kan röra oss i övriga Europa. Vi vill ju få in partier som pushar för jämlikhet och jämställdhet.

Vilken tycker du är viktigaste frågan?

– Jag har inte läst på än. Jag ska göra det men har inte kommit så långt.

Tror du att Storbritannien kommer att gå ur EU?

– Jag hoppas att de stannar kvar. Det kommer säkert bli så att de ordnar så det får gå ur. Om de går ur så tror jag att det blir utan deal. Det finns så många starka viljor.

Vad säger valprognosen?

Stora förändringar kan ske

Det har gått fem år sedan förra valet och i Europaportalens sammanställning av väljarundersökningar (se nedan) framgår att förändringar kan vara att vänta. Stapeln till vänster visar resultatet i väljarundersökningen och stapeln till höger visar förändringen mot föregående val 2014.

KÄLLA: Europaportalen

Hur blir valdeltagandet?

Enligt en undersökning gjord av Demoskop åt Expressen så kommer 90 procent av väljarna mycket eller ganska troligt att rösta i valet. Det skulle innebära en ökning av valdeltagandet från 2014 som landade på 51 procent. Peter Santesson, analyschef på Demoskop, menar att undersökningen inte är ett svar på hur valdeltagande faktiskt blir men att det däremot går att se vindriktningen.

– Den talar för att valdeltagandet går upp i det här Europavalet. Intresset för att rösta är högre än det var inför förra Europavalet, säger Peter Santesson till Expressen.

Vill svenskarna vara kvar i EU?

Även inställningen till EU har förändrats sedan förra valet. Idag vill 90 procent stanna kvar i unionen vilket är en ökning med 15 procentenheter, enligt undersökningen gjord av Demoskop. Enligt samma studie så är det SD som är mest kritiska då 35 procent tycker att de borde lämna. De partier som är mest positiva till medlemskapet är C och L där endast en procent vill träda ur. Peter Santesson menar att Brexit kan ligga till grunden till den förändrade inställningen.

 – Det ligger nära till hands att förändringen kan hänga samman med de ganska dramatiska åren vi har haft i Europa under mandatperioden.

– Kalabaliken kring Brexit har antagligen också fungerat som ett starkt avskräckande exempel på vad ett utträde kan innebära i praktiken, säger Peter Santesson till Expressen.


Vad är EU?

EU består av 28 europeiska länder som samarbetar kring ekonomiska och politiska frågor. De grundade sig i efterdyningarna från andra världskriget där länder började samarbeta för att bevara freden. Det arbetet har sedan fortsatt och idag arbetar unionen även med att stifta EU-lagar för bland annat asyl, konsumentskydd, jordbruk, miljö och brottsbekämpning.

Vad är EU-kommissionen?

EU-kommissionens uppdrag är att föreslå nya lagar samt att kontrollera att medlemsländerna följer gällande lagar. Kommissionen består av en person från varje land som företräder EU, och inte sin egna nation.

Vad är Europa-parlamentet?

Europaparlamentet är medborgarnas röst i EU. Invånarna i medlemsländerna röstar fram de 751 ledamöterna (Sverige har 20 platser) genom allmänna val. Deras uppdrag är sedan att representera folkets intressen då de tillsammans med ministerrådet bestämmer om lagar och budgetar I EU. De har även i uppdrag att kontrollera och godkänna EU-kommissionen.

Vad är ministerrådet?

Ministerrådet är en sammansättning av ministrar från medlemsländernas regeringar. De tar beslut tillsammans med Europaparlamentet om EU-kommissionens förslag på nya lagar.

Frågorna diskuteras alltid först i riksdagen innan ministrarna tar vidare Sveriges ståndpunkt till ministerrådet.

Hur blir en EU-lag till?

Det är EU-kommissionen, Europaparlamentet och ministerrådet som tillsammans skapar nya lagar i unionen. En lag blir till såhär:

  1. EU-kommissionen lägger fram lagförslag.

  2. Lagförslaget diskuteras på hemmaplan i EU-länderna. För Sveriges del innebär det att riksdagen och regeringen tar ställning till lagförslaget och hur det skulle påverka landet. I regeringen leds arbetet av den minister som ansvarar för sakområdet i fråga. Om lagförslaget till exempel handlar om en ny miljölag ligger ansvaret på miljöministern.

  3. Lagförslaget behandlas av Europaparlamentet där det granskas av det särskilda utskottet i fråga. Sedan röstar ledamöterna i parlamentet. Antingen godkänns det som det är, eller så gör de ändringar i lagtexten.

  4. Sedan är det ministerrådets tur att ta ställning till lagförslaget. Den minister som representerar Sverige framför den ståndpunkt som Sveriges regering har fått stöd för i riksdagens EU-nämnd. Om ministerrådet tycker likadant som Europaparlamentet genomförs lagförslaget. Men ministerrådet kan också välja att göra ändringar i parlamentets förslag. Om så sker bollas ärendet tillbaka till Europaparlamentet.

  5. Om EU-kommissionen inte är nöjd med ändringarna kan de också välja att dra tillbaka lagförslaget.

Hur kom upphovsrätts-reformen (Artikel 11) till?

Alla ovanstående instanser i EU har sin del i skapandet av lagarna i unionen. Det är många steg och det kan ta lång tid för en lag att bli till då både medlemsländerna och Europaparlamentet ska ta ställning till en fråga. Nyligen röstades Artikel 11 igenom och så här gick det till.

#studietid har tidigare rapporterat om de omtalade lagändringarna Artikel 11 och Artikel 13. Läs mer här.


Vad är Artikel 11?

● När du delar en länk på en kommersiell plattform ska originalproducenten och upphovsrättsinnehavaren få ersättning från plattformen.

● Det är den digitala plattformen som ska betala.

● Google, Facebook och andra plattformar ska tvingas ta ansvar för upphovsskyddat material, till exempel artiklar och musik.


  1. EU-kommissionen genomförde 2016 en enkät som visade att 57 procent av alla internetanvändare hittade tidningsartiklar via sociala nätverk och sökmotorer. Av dessa personer stannade 47 procent kvar på den hemsidan utan att klicka sig vidare. Samma resultat kunde ses i musik- och filmbranschen. Därefter la EU-kommissionen fram förslag för uppdaterade regler om upphovsrätten.  

  2. Lagförslaget diskuteras på hemmaplan i EU-länderna. För Sveriges del innebär det att EU-nämnden håller möte och röstar om förslaget. Arbetet leds av den minister som ansvarar i sakområdet och som i detta fall var justitieministern Morgan Johansson. Därefter tar riksdag och regering ställning i frågan och en omröstning i riksdagen sker där lagförslaget röstades ned med 317 röster mot 312.

  3. Lagförslaget behandlas av Europaparlamentet där det granskas av det särskilda utskottet i fråga. Sedan röstade ledamöterna i parlamentet. Där röstade 348 personer för och 274. Antalet personer som inte röstade var 36.

  4. Sedan är det ministerrådets tur att ta ställning till lagförslaget. Justitieminister Morgan Johansson framförde den ståndpunkt som Sveriges regering hade fått för stöd för i riksdagens EU-nämnd. I omröstningen var det en majoritet på 19 medlemsländer som röstade för förslaget medan Sverige och fem andra länder röstade nej, tre länder lade ned sina röster.

  5. Eftersom både Europaparlamentet och ministerrådet var överens om lagförslaget så går ärendet tillbaka till EU-kommissionen. Då har både ministerrådet och Europaparlamentet ändrat vissa delar i förslaget. 

  6. I EU-kommissionen tar de ställning till om de är nöjda med ändringarna eller inte. I det här stadiet hade de kunnat dra tillbaka lagförslaget ifall de inte var nöjda med Europaparlamentets och ministerrådets ändringar. 

  7. Förslaget godkändes sedan av EU- rådet. När den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning har EU-länder 24 månader på sig att införa de nya reglerna i sin nationella lagstiftning. 

 Källa: EU-kommissionen, SvD och Europaportalen

Elina Gleisner