Breddad rekrytering fortfarande svårt för universiteten

I över tio år har Sveriges universitet haft en uttalad ambition att rekrytera fler ungdomar från studieovana hem. Trots detta finns det i nuläget ingen konkret plan för hur SU ska jobba för att bredda rekryteringen – samtidigt som gruppen studenter med föräldrar utan akademisk utbildning minskar.

FOTO: Felix Lidéri

Om dina föräldrar är akademiker är chansen betydligt större att du själv också börjar plugga på universitetet jämfört med de som har föräldrar som inte har läst på universitetet. Det visar en rapport från Universitetskanslersämbetet (UKÄ) som släpptes i december 2018.

Andelen som påbörjar en högskoleutbildning ökar med föräldrarnas utbildningsnivå. I årskullen födda 1992 hade 22 procent av dem med enbart förgymnasialt utbildade föräldrar påbörjat högskolestudier vid 25-års ålder. För dem med forskarutbildade föräldrar var andelen 85 procent.

Trots de stora skillnaderna har den sociala snedrekryteringen minskat något i de yngre årskullarna födda mellan 1980 och 1992. Men det beror inte på att universiteten blivit bättre på att rekrytera studenter från studieovana hem, utan på att färre med akademikerföräldrar börjar studera på universitetet.

– Den minskade snedrekryteringen i de yngre årskullarna beror inte heller på att andelen som går vidare till högskolestudier har ökat i gruppen med de mest lågutbildade föräldrarna, utan på att övergången till högskolan har sjunkit i några grupper med mer välutbildade föräldrar, säger Helen Dryler, utredare på UKÄ, i ett pressmeddelande.

Peter Wretling, avdelningsdirektör på Studentavdelningen, tycker att siffrorna är nedslående för SU, men påpekar den nationella trenden.

– Vi ser ju också på UKÄ:s rapport att det ser ganska lika ut över hela landets lärosäten. Det kan bero på att högkonjukturen premierar vissa grupper mer än andra men det är svårt för mig att svara på varför det ser ut så här i nuläget.

Peter Wretling menar att man har gjort många insatser för att bredda sin rekrytering men tror att det tar tid innan man kan se ett resultat.

– Vi försöker locka fler till studier genom olika insatser på institutionerna. Man besöker och bjuder in gymnasieklasser för att visa vad högre studier kan innebära. Men effekterna av detta syns inte direkt. Man måste så ett frö först.


Vad är “breddad rekrytering”?

Breddad rekrytering är ett samlingsbegrepp för universitetets arbete för ett mer inkluderande lärosäte som återspeglar samhällets alla grupper och att alla ska få lika stor tillgång till utbildning. Universitetet uppger på sin hemsida att man "samverkar aktivt både centralt och på institutionsnivå med riktad verksamhet mot skolor för att öka övergången till högre studier bland annat via studiebesök. Det sker även mångtaliga informationsinsatser på gymnasieskolor och mässor för att öka elevers kunskap om hur det är att studera på universitetet."

Så här säger lagen

“Högskolorna skall i sin verksamhet främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa.

I högskolornas verksamhet skall jämställdhet mellan kvinnor och män alltid iakttas och främjas.

Högskolorna bör vidare i sin verksamhet främja förståelsen för andra länder och för internationella förhållanden.

Högskolorna skall också aktivt främja och bredda rekryteringen till högskolan.” Högskolelagen §5 (2005:1208).


Men i dagsläget saknar SU en konkret plan för hur man ska jobba med breddad rekrytering framöver. I SU:s åtgärdsplan för 2017/2018 stod det att man skulle "utarbeta strategi för breddad rekrytering". Man har under förra året haft en arbetsgrupp för breddad rekrytering inom Rådet för arbetsmiljö och lika villkor (RALV), som har arbetat fram ett dokument som ska ligga till grund för hur man tänker jobba med frågorna.

– Det rör sig om förslag på vad man kan jobba med inom olika områden. Det rör inte bara utredningar och projekt utan även hur vi på SU agerar i alla situationer, hur vi bemöter olika grupper av studenter och vilken hjälp vi kan erbjuda, till exempel Studie- och språkverkstaden, säger Peter Wretling.

Förslaget arbetades fram och var klart i april förra året och låg på remiss på områdesövergripande rådet i höstas. I förra veckan beslutade Rektor Astrid Söderbergh Widding om SU:s övergripande åtgärdsplan för de två kommande åren och där fastställs att man bland annat ska:

"Utvärdera initiativ/projekt som genomförts i syfte att stärka breddad rekrytering och breddat deltagande och baserat på identifierade utvecklingsbehov vidta åtgärder för att stärka existerande verksamheter."

– Förslaget till strategin för breddad rekrytering finns fortfarande och ligger till grund för vårt arbete och hur vi ska tänka i frågorna. Sen har Rektor beslutat i åtgärdsplanen om att man ska utvärdera arbetet som gruppen gjort.

Men ännu finns alltså inget beslut om en konkret handlingsplan gällande breddad rekrytering på SU.

– Vi hoppas att det bli gjort snart. Men det tar tid. Det är många personer som är involverade och vill ha åsikter om förslaget då det kan få konsekvenser för deras verksamhet, säger Peter Wretling.

– Vi på Studentavdelningen arbetar redan efter många av de förslag som finns i strategidokumentet. Men för vissa delar i dokumentet, som till exempel kommer kräva mer resurser, behöver vi att man beslutar om att följa strategin.

SU saknar också för tillfället en handläggare för breddad rekrytering då personen under sommaren gick på föräldraledighet. Man försökte, enligt Peter Wretling, anställa en vikarie utan att lyckas.

– Vi hittade inte rätt person för jobbet. Sen när gruppen som skulle utforma dokumentet för breddad rekrytering kommit igång valde vi att vänta med att anställa. Och vi ansåg att just det här arbetet inte hade gått snabbare med en handläggare på plats.

Anton B. Hjelm, Vice ordförande för Stockholms universitets studentkår, är besviken och tycker att SU har brustit i sin hantering av frågan.

– Universitetet har formulerat en ambitiös strategi med målsättningar och åtgärder för att nå dit. Men sen har strategin kommit på villovägar. Vår uppfattning var att beslutet på remissen skulle skickas till ner till "rätt" instans för beslut, kanske med smärre korrigeringar. Men nu verkar det inte finnas något beslut alls.

FOTO: Felix Lidéri

“Vår uppfattning var att beslutet på remissen skulle skickas till ner till "rätt" instans för beslut, kanske med smärre korrigeringar. Men nu verkar det inte finnas något beslut alls.”

– Anton B. Hjelm, Vice ordförande Stockholms universitets studentkår


SU:s rekrytering i siffror

Av årskullen födda 1992 påbörjar 45 % högskolestudier innan de fyllt 25 i Sverige.

Av de som påbörjat sina studier på SU kom 2017/18:

  • 5,5 % från föräldrar med förgymnasial utbildning.

  • 15,4 % från föräldrar med påbörjad gymnasial utbildning.

  • 14,4 % från föräldrar med gymnasial utbildning.

  • 20,6 % från föräldrar med påbörjad eftergymnasial utbildning.

  • 43,9 % från föräldrar med avklarad eftergymnasial utbildning.

Källa: ”Högskolenybörjare 2017/2018 och doktorandnybörjare 2016/17 efter föräldrarnas utbildningsnivå”, UKÄ, 2018-12-12


Anton B. Hjelm tror också att avsaknaden av en handläggare för breddad rekrytering fått arbetet att stanna upp.

– Jag tror att den här ambitiösa strategin inte kan genomföras om det inte finns någon faktiskt samordnare som jobbar aktivt med detta. Den positiva riktningen som vi såg tidigare har stannat av nu.

Kåren jobbar idag brett med att tillgängliggöra högskolestudier med flera olika insatser och genom att företräda studenternas intressen. Däremot har de inget juridiskt ansvar att se till att universitetet följer lagen.

– Vi ska försöka se till att strategin klubbas igenom snart. Vi ser att högre utbildning har en positivt inverkan på både individer och samhälle. Som kår tycker vi att alla ska ha möjlighet att plugga på universitet och högskola, och utifrån hur urvalet ser ut idag är breddad rekrytering en förutsättning för att nå dit.