Fortsatt svårt för Stockholms studenter att hitta bostad

Bostadssituationen för studenter ser fortfarande mörk ut i stora delar av landet. Den i slutet av augusti släppte Sveriges förenade studentkårer, SFS, sin årliga bostadsrapport. Den visar att Stockholm är en av de svåraste städerna för studenter att få bostad i.

Till Sveriges runt 400 000 studenter erbjuds idag endast 100 000 bostäder. Det visar SFS årliga bostadsrapport, som baseras på en rundringning till studentkårer och bostadsföretag i 33 av Sveriges studentorter.

En fjärdedel hör hemma vid något av Stockholms läns universitet eller högskolor. De innebär att 100 000 studenter och doktorander ska dela på 17 000 bostäder.

Rödlistningen innebär att studieorten inte kan erbjuda tryggt boende under höstterminen. Många tvingas istället till osäkra andrahandskontrakt eller att surfa runt på kompisars soffor i perioder, enligt SFS. Tolv studentorter blev gullistade och kan erbjuda boende under terminen och nio städer som kan erbjuda bostad inom en månad blev grönlistade. Men omkring 70 procent av studenterna är fördelade i just de rödlistade orterna.

Jacob Adamowicz, ordförande i SFS, ser allvarligt på siffrorna men menar att det kunde ha varit värre.

– Vi ser att det har byggts väldigt mycket bostäder under den här mandatperioden jämfört med tidigare. Men samtidigt ökar också antalet platser på Sveriges utbildningar markant. Nuvarande regering har haft en satsning där de fram till 2020 vill skapa uppåt 20.000 nya utbildningsplatser. Än så länge är många av dessa fortfarande distanskurser och högkonjukturen har gör att många väljer att jobba just nu.

Sveriges största studentbostadsbolag Stiftelsen Stockholms studentbostäder, SSSB har idag drygt 8000 bostäder där kötiden på ett korridorsrum ligger på 13 månader. Den som istället vill ha en lägenhet får vänta upp emot fyra år. Generellt varierar också hyrorna kraftigt från runt 2700 kronor i månaden för ett rum till drygt 7500 kronor för en nybyggd studentetta hos en privat aktör.

– Vi har kommit fram till att snittstudenten på ett nationellt plan har en rimlig hyra. Däremot finns det många, framförallt de som bor i nybyggda bostäder som betalar väldigt mycket. Sedan är också bostadsbidraget dåligt anpassat för studenterna. Vi jobbar dels för att försöka ändra detta och dels med att informera om bidraget. Idag är det bara åtta procent som tar bidrag samtidigt som 40 procent av dessa måste betala tillbaka bidraget för att de kanske sommarjobbade, säger Jacob Adamowicz.

Falun är en av städerna som i år gått från röd- till gullistad. Jacob Adamowicz tror en av anledningarna är samarbetet mellan Högskolan i Dalarna, kommun och allmännyttiga bolag.

– Vi har löpande samtal med politiker på nationell och lokal nivå. Vi försöker också uppmuntra lärosäten att samarbeta med kommuner och bolag. I Falun arbetar en bostadskoordinator på heltid och lokala aktörer erbjuder sovsalar i början av terminen.

Hur bostadssituationen kommer se ut i framtiden är däremot svårt att se, menar Jacob Adamowicz. Men enligt SFS behövs det byggas betydligt mer samtidigt som fler lärosäten behöver öka samarbetet med kommunen för minska andelen rödlistade städer.