Nya fynd föreslår globalistiskt Sigtuna

Vi är vana att tänka på vikingarna som nomader, ett rörligt folk som under 1000-talet reste ut i världen från Norden. Men undersökningar av individer från sex fornlämningar i en av Sveriges äldsta städer, Sigtuna, ger en ny bild av vikingastadens invånare. 

Med hjälp av DNA-analys och analyser av grundämnet strontium som finns i människors tänder har forskare vid Arkeologiska forskningslaboratoriet vid Stockholms universitet i ett globalt forskarsamarbete kunnat spåra Sigtunavikingarnas ursprung. Undersökningarna av de 38 individer som levde på platsen runt år 900 till 1100 visar på en stor genetiskt variation som pekar på att upp till hälften invandrat från utanför Mälardalen.

Tillsammans med Uppsala universitet, Middle Eastern Technincal University i Turkiet, the British Geological Survey i Storbritannien och Curt-Engelhorn-Zentrum Archäometrie i Tyskland har Stockholms universitet genom analyser spårat runt hälften av stadens invånare som immigranter. Man har även identifierat andra generationens invandrare bland de undersökta, en detaljnivå som man tidigare inte sett, enligt Anders Güntherström, en av projektledarna.

En sammanfattning av artikeln Genomic and Strontium Isotope Variation Reveal Immigration Pattern in a Viking Age Town kan läsas här.