SU-forskare om nya klimatlarmen: ”Trots kunskapen tar vi inte tag i problemet”

Den rapport som FN:s klimatpanel IPCC släppte förra veckan fick stor uppmärksamhet. Tiden för att begränsa uppvärmningen av jordens medeltemperatur till 1,5° är snart ute. Bland forskare och studenter på Stockholms universitet som #studietid talat med bekräftar rapporten en oro som funnits länge.

– Det som är mest alarmerande är att trots all vår kunskap om hur klimatsystemet fungerar, så har vi inte lyckats ta itu med problemet, säger Kevin Noone som är professor i kemisk meteorologi vid SU.

FOTO: Privat

”Trots all vår kunskap om klimatsystemet, så har vi inte lyckats ta itu med problemet.”

Kevin Noone, professor i kemisk meteorologi.

Lösningen på problemet sägs enligt IPCC vara minskade utsläpp av koldioxid från energi-, transport och jordbrukssektorn, tillsammans med metoder för att ta upp kol ur atmosfären. Men tidshorisonten har krympt – förändringarna måste till inom de närmaste tio åren för att minimera oåterkalleliga skadliga effekter på jordens ekosystem. Fenomenet brukar kallas tröskeleffekter.

– Vi vet inte om vi har passerat någon sådan tröskel än. Det vet vi först i efterhand, säger Gunilla Svensson, professor i meteorologi vid Bolincentret för klimatforskning vid SU.

Grönland och Arktis är två exempel på områden som kan drabbas hårt av tröskeleffekter när isen där smälter.

– Det kan komma till en punkt när avsmältningen helt plötsligt går mycket fortare där. Då kan väldigt mycket is smälta och vi får en havsnivåökning som inte sjunker igen om klimatet blir kallare, säger Gunilla Svensson.

FOTO: Privat

“Vi kan få en havsnivåökning som inte sjunker igen även om klimatet blir kallare.”

Gunilla Svensson, professor i meteorologi vid Bolincentret för klimatforskning.


Ivan Kallstenius läser masterprogrammet i social-ekologisk resiliens för hållbar utveckling vid Stockholm Resilience Centre. Även om han länge varit intresserad av klimatfrågan har studierna varit en ögonöppnare.

– Vi har haft gynnsamma förutsättningar på jorden länge, men om klimatet förändras kan det trigga igång effekter på global nivå som inte går att stoppa.

– Det är lite läskigt, och något som jag inte riktigt förstod när jag började plugga.

Ivan tror inte att utsläppen kommer begränsas genom abstrakta möten och förhandlingar på internationell nivå. De finns främst till för att sätta dem gemensamma målen. Vad som verkligen gör skillnad är de initiativ som varje land och stad genomför.

FOTO: Privat

“Om klimatet förändras kan det trigga igång effekter på global nivå som inte går att stoppa.”

Ivan Kallstenius, masterstudent i social-ekologisk resiliens för hållbar utveckling vid Stockholm Resilience Centre.

Stockholms stad har infört en klimatstrategi med målet att fasa ut sitt användande av fossila bränslen före år 2040 och utreder just nu möjligheten att begränsa biltrafiken i innerstan genom att införa miljözoner.

Även SU vill dra sitt strå till stacken. För två år sedan gick styrelsen ut med ett pressmeddelande om att de beslutat sig för att divestera, att sälja sina aktier och fonder i företag inom fossilbränslebranschen.

– Nyligen har pensionsfonder fått samma påtryckningar från allmänheten. Det är en växande rörelse internationellt, resonerar Cynthia de Wit, som är professor i analytisk kemi vid SU, när hon får frågan.

Foto: Privat

“Nyligen har pensionsfonder fått samma påtryckningar från allmänheten. Det är en växande rörelse internationellt.”

Cynthia de Wit, professor i analytisk kemi.

Ivan Kallstenius är inne på samma spår. Divestering är ett mycket effektivt påverkansmedel.

– Det har en enorm påverkan. Pengarna som investeras reglerar ju vilka möjligheter man ger olika företag att utvecklas och vilka initiativ som stöttas.

Att se över sitt sparande kan enligt Cynthia de Wit alltså vara ett sätt för den enskilde individen att hjälpa klimatet, om man bortser från de vanliga råden om att åka kollektivt och äta mindre kött.

Men Ivan Kallstenius har full förståelse för de som fortfarande inte tar dom förändrade ekosystemen på allvar.

– Jorden är komplex och klimatförändringar syns ännu inte tydligt i ens vardag. Jobbar man inte med de här frågorna ser man kanske inte problemet, man går runt i sin filterbubbla. Det är ett problem i sig.

Inte heller Kevin Noone tror att hela lösningen ligger hos individen.

– Man kan välja att göra saker som inte belastar miljön lika mycket, men en typisk student har relativt liten miljöpåverkan från början.

Lösningen ligger snarare i hur ett stort antal individer väljer att konsumera. Där har kanske övriga samhället att lära av studenterna?

– Om vi agerar kollektivt har vi stor makt. Viktigast är att bygga hållbara attityder istället för att hamna i samma ”köp och släng”-mentalitet som tidigare generationer, säger Kevin Noone.

I december samlas världens ledare i polska Katowice för nästa stora klimatmöte COP24. Enligt Kevin Noone kom IPCC:s rapport i rätt tid.

– Rapporten blir inspiration för förhandlarna att jobba hårdare, men påverkar inte innehållet i förhandlingarna särskilt mycket. Innehållet bestämdes i Paris, och nu är största delen av arbetet riktat mot att se hur länderna ska kunna uppfylla sina löften.

 

Fortsättning lär följa.