På Sveriges lärosäten upplever en av fem studenter sig diskriminerade, detta enligt den senaste Eurostudentundsökningen.
Under våren 2022 blev studenter runt om i Europa tillfrågade i en enkätundersökning om de känt sig diskriminerade i samband med sina studier.
Nu har Universitets- och högskolerådet (UHR), som ansvarar för den svenska delen av undersökningen, fått fram ett resultat.
Av drygt 7000 svarande upplevde 19 procent att de blivit diskriminerade.
– Att nära en femtedel bär med sig upplevelser av kränkningar inom ramen för sina studier innebär att det här påverkar mångas vardag, säger Sofia Scholler, utredare på UHR i ett pressmeddelande.
I enkäten räknades sex faktorer som grund till diskriminering: kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.
Den vanligaste orsaken till att ha känt sig diskriminerad kunde kopplas till kön, något som tolv procent av de svarande hade upplevt.
Många av fritextsvaren handlade om negativ särbehandling på grund av kön, framför allt som kvinna.
“Tycker det märks tydligt att man som tjej inte förväntas kunna göra lika bra ifrån sig. Jobbar även inom tech och det är utbrett i arbetslivet, men hade hoppats att universitetet var mer nytänkande”, var ett av svaren i enkäten.
På andra plats kom ålder, vilket åtta procent hade upplevt, följt av etnisk tillhörighet som sju procent upplevt.
Många studenter beskriver upplevelser av diskriminering på praktik och verksamhetsförlagd utbildning (VFU) från handledare, personal och patienter.
Konsekvensen: Studenter kan hoppa av
Enkäten visade att studenterna som upplevt diskriminering övervägt att sluta studera i större uträckning än de som inte upplevt diskriminering.
– UHR ser behov av förstärkt och utökat arbete kring diskriminering utifrån etnicitet och hudfärg. Det är viktigt att lärosätena håller i och utvecklar sitt arbete med aktiva åtgärder, säger Sofia Scholler i pressmeddelandet.
Samma år som de studenterna svarade på denna enkät fick de svenska lärosätena kritik av Diskrimineringsombudsmannen (DO).
År 2022 genomförde DO en granskning av 18 lärosätens arbete med aktiva åtgärder för att motverka diskriminering av studenter – Stockholms universitet var inte en av dessa.
Granskningen visade att 17 av de granskade lärosätena inte levde upp till något av diskrimineringslagens fyra krav på aktiva åtgärder.
Kraven är att undersöka risker för diskriminering och hinder för lika rättigheter och möjligheter, analysera orsaker till de upptäckta riskerna, genomföra åtgärder för att undanröja riskerna samt att följa upp arbetet i de tre föregående stegen.
